Vi har rätt på alla punkter

I en artikel på DN Debatt, Svensk skola är inte en skola för alla skrev generaldirektör Peter Fredriksson rent ut att den svenska skolan inte är likvärdig. Att den inte ger alla elever likvärdiga chanser att tillägna sig de nödvändiga kunskaperna för livet.

Denna utveckling i svensk skola som regeringens egen myndighet för skola och utbildning, Skolverket, nu beskriver har vi länge flaggat för. Det är den verklighet lärare och studie- och yrkesvägledare befinner sig i varje dag.

Nu är det hög tid för alla riksdagens partier att lyssna, samla sig och enas om en ny politik som lyfter skolan. Nu gäller det att våga lämna de ideologiska skyttegravarna och inse att det behövs förändring. Skolan är inte en höger- eller vänsterfråga, det är en grundläggande demokratifråga för hela samhället!

Generaldirektören säger rent ut att den kommunaliserade skolan inte klarar att kompensera för elevernas olika förutsättningar och att den socioekonomiska bakgrunden har blivit allt viktigare. Just detta har vi kunnat visa i otaliga rapporter och undersökningar. I Sveriges Lärares senaste rapport Döden för svenska skolan där vi granskade de ekonomiska nedskärningarna visas att det är riktigt illa ställt i svensk skola. Nästan alla lärare, 94 procent, känner oro för vad nedskärningarna i skolor och förskolor kommer leda till vad gäller elevernas kunskaper och även psykiska mående. 80 procent säger att färre elever kommer att klara kunskapsmålen.

Det är en klen tröst att Skolverket konstaterar att ”många skolor fungerar ändå väl och att de flesta elever har en god skolgång”. Att svenska elevers kunskaper generellt ligger på en god nivå i en internationell jämförelse hjälper inte den tredjedel elever som slås ut. De får inte de kunskaper de behöver för att gå vidare i livet och riskerar i mycket högre utsträckning att hamna i utanförskap.

Grundproblemet är de växande skillnaderna mellan olika skolor och huvudmän. För mindre än ett år sedan avslutades utredningen Statens ansvar för skola – ett kunskapsunderlag. Utredningens slutsats var att det behövs ett ökat statligt ansvar för att återupprätta ett likvärdigt nationellt skolsystem. Utifrån ett gediget faktaunderlag visade utredningen att skillnaderna mellan hur mycket olika kommuner satsar på skola och utbildning bara till viss del kan förklaras av skillnader i strukturella förutsättningar, samt att mindre kommuner inte har den kapacitet som krävs för en ändamålsenlig styrning och planering.

Problemet är att regeringen, i tyst samförstånd med oppositionen, sopat utredningen under mattan. När nu regeringens egen myndighet svart på vitt beskriver det allvarliga läget blir det ohållbart för politikerna att fortsätta blunda. Staten måste ta ett huvudansvar för finansieringen och styrningen av skolväsendet. Vi kan inte tillåta klyftorna i svensk skola att fortsätta växa. Det riskerar Sveriges framtid!

Åsa Fahlén, förbundsordförande