Frågor och svar om Friskoleavtalet

Ju mer du kan om ditt kollektivavtal, desto bättre möjlighet att det efterlevs och förbättrar din vardag.

Utse gärna ombud på arbetsplatsen och använd all den kunskap som finns i Sveriges Lärare. Här kan du läsa mer om att bli ombud?

For information in English, please follow this link. 

Osäker på vilket kollektivavtal du har? Du kan se vilket avtal du har på Mina Sidor. Klicka här för att logga in! 

Generellt

Nyheter är bland annat:

  • Förstärkt löneavtal i nivå med resten av arbetsmarknaden (läs mer under “Lön” nedan).
  • Ökad avsättning till tjänstepension (läs mer under “Tjänstepension ” nedan).
  • Utvecklat partsarbete inom arbetsmiljö och professionsutveckling (läs mer under “Arbetsmiljö och utveckling” nedan).

I en kollektivavtalsförhandling har både vi och arbetsgivarsidan yrkanden. För oss som fackförbund är det viktigt att både jobba för förbättringar men också motverka försämringar. I denna förhandling lyckades vi stoppa Almegas yrkanden om:

  • Tillsvidareavtal, det vill säga att avtalet inte ska förhandlas om efter exempelvis två år utan bara ska ses över.
  • Löneavtal utan siffror.
  • Ökad mängd reglerad arbetstid.
  • Oreglerat antal arbetsdagar för lärare med ferietjänst.
  • Förlängda begränsningsperioder, det vill säga hur lång tid som arbetstiden i genomsnitt kan beräknas på.

Avtalet gäller från och med 2023-09-01 till och med 2025-08-31 och ska sägas upp 3 månader före det löper ut.

Det gäller för lärare i alla skolformer och studie- och yrkesvägledare hos arbetsgivare som tecknat just Almega Friskoleavtalet. 

Ja, även obehöriga lärare omfattas av Sveriges Lärares kollektivavtal. Det gäller även om den obehöriga läraren är medlem i ett annat fackförbund.

Grundregeln är att endast den som arbetar som lärare eller studie- och yrkesvägledare omfattas av Friskoleavtalet, eftersom det endast är Sveriges Lärare som tecknat detta kollektivavtal med Almega. Om du endast tillfälligt är skolledare eller skolledare på mindre än 50 procent omfattas du troligtvis ändå av Friskoleavtalet. Om du och din arbetsgivare inte kommer överens om vilket kollektivavtal som ska gälla är du välkommen att höra av dig till oss.

Tidigare konflikter på arbetsmarknaden visar entydigt att en strejk inte leder till kollektivavtal som ger mer än för andra på arbetsmarknaden. Det nya Friskoleavtalet ger minst lika mycket som andra kollektivavtal.

En konflikt leder inte heller till en vilja att tillsammans skapa en bättre arbetsmiljö eller en meningsfull kompetensutveckling, utan snarare det motsatta. Vi har tagit ytterligare steg för att förstärka tydligheten i arbetstids- och arbetsmiljöfrågor i dialog med en motpart som visat stort intresse under avtalsförhandlingarna för arbetstids- och arbetsmiljöfrågor.

Vi är också överens med Almega om nödvändigheten att lärarnas status höjs och att yrkets attraktivitet stärks. Parterna är vidare överens om vikten av ett strategiskt och långsiktigt arbete för att uppnå en önskad lönestruktur och stärka lönebildningens legitimitet. Särskilt fokus ska läggas på att säkerställa att lönenivåerna är sådana att man kan attrahera och behålla behöriga och legitimerade lärare.

Utveckling och goda prestationer ska löna sig, såväl som erfarenhet och yrkesskicklighet. Vi har dessutom stoppat ett flertal frågor som enligt oss hade kunnat leda till försämringar i ett arbetsmiljöperspektiv (ökad mängd reglerad arbetstid, oreglerat antal arbetsdagar för lärare med ferietjänst, möjlighet för arbetsgivaren att fördela arbetstiden väldigt ojämnt över året för medarbetare med semestertjänst).

Sammantaget är vår bedömning därför att det avtal som slutits är betydligt bättre än vad som hade varit möjligt att uppnå efter en strejk.

Lön

Nej, inte om inte lokala parter har kommit överens om annat.

Lönerevision för 2023 sker från och med 2023-09-01. Om lönerevisionen hos er blir klar senare än så gäller den nya lönen retroaktivt från det datumet, alternativt det datum som lokala parter kommit överens om.

Fråga din chef eller ditt ombud hur långt ni kommit i revisionen.

Ja, din lön ska sättas utifrån principerna i löneavtalet. Du omfattas även av den årliga lönerevisionen under förutsättning att du varit fortlöpande anställd i minst sex månader, dagen före revisionsdatum (ofta sista augusti).

Det nytecknade kollektivavtalet innehåller två lönerevisionstidpunkter: 1 september 2023 och 1 september 2024. Observera att 2025 inte innehåller någon lönerevisionstidpunkt. Lönerevisionen för 2023 kan nu både genomföras och slutföras. När det blir klart kommer att variera beroende på hur långt lokala parter har kommit.

I löneavtalet talas om ”lokal part”. Inom Sveriges Lärare motsvarar det den lokala fackliga organisationen, det vill säga föreningen om det finns en sådan. Om det inte finns någon förening är det arbetsplatsombudet.

Om det inte finns något arbetsplatsombud kan Sveriges Lärare delta i lönerevisionen, men det är inte garanterat. Att ha ombud ger er starkare påverkansmöjligheter i samband med lönerevisionen och i samband med andra inflytandefrågor. Utse därför gärna ett ombud.

Om lokala parter (lokala facket eller arbetsgivaren) inte kommer överens i lönerevisionen kan de ta kontakt med central part (Sveriges Lärare eller Almega), alltså innan revisionen slutförs. Då träffar centrala parter de lokala parterna och berättar om avtalets intentioner i syfte att den lokala löneprocessen ska kunna återupptas och att överenskommelse om nya löner kan träffas.

Det ligger i avtalets anda att överenskommelse om löner träffas lokalt och att de lokala parterna vinnlägger sig om att komma överens.

Om förhandlingen om lönerevision avslutats i oenighet finns en möjlighet att påkalla central förhandling. Du som är förtroendevald kan läsa mer om detta på Portalen.

Central konsultation kan även användas i arbetsmiljöfrågor (se fråga längre ner under rubriken ”Arbetstid, arbetsmiljö och ersättningar”)

Avtalet innehåller ingen individgaranti, men Sveriges Lärares medlemmar ska på kollektiv nivå få löneökningar som motsvarar övriga arbetsmarknaden.

I löneutrymmet (en viss procent av berörda medlemmars lönesumma) från 2024-09-01inräknas den ökade pensionsavsättningen. Läs mer om flexpension i avsnittet ”Tjänstepension”.

Arbetsgivarna ska jobba med lönestrukturen (befintlig och önskad) och arbeta för att behålla erfarna och duktiga lärare. Du och din chef ska ha en dialog om ditt arbete och hur du bidragit till verksamheten. Läs mer här.

Ja, om du inte uttryckligen har kommit överens med arbetsgivaren att din lön ska gälla oberoende av nästkommande lönerevision. Det förekommer dock att medlemmar som träffar avtal om anställning mindre än sex månader före revisionstidpunkten kommer överens om att inte omfattas och då ska det framgå av det enskilda anställningsavtalet.

Många gånger finns det möjlighet att, även de gånger anställningsavtal ingås mindre än sex månader före revisionstidpunkten, komma överens om att stryka ovanstående formulering från anställningsavtalet. Observera även att det kan finnas lokalt kollektivavtal om en annan tidsperiod än sex månader och ett annat revisionsdatum.

Nej. Lönesamtalet är en viktig del av löneavtalet. Den exakta utformningen bestäms lokalt, men partsavsikten är att lönesamtalet ska präglas av dialog med en tydlig koppling till lönekriterier och till tidigare målsamtal, samt till önskad lönestruktur.

Det lönebesked som omnämns i löneavtalets förhandlingsordning skall ske i samtal om det inte finns ett lokalt kollektivavtal om något annat.

Ja! För föräldralediga är det vanligaste att man lönerevideras utifrån situationen innan ledigheten. Långtidssjukskrivna bör hanteras på liknande sätt.

De olika samtalen som finns beskrivna i löneavtalet kan heta olika saker. Målsamtalet är framåtsyftande och handlar om det du förväntas göra framåt. Resultatsamtalet är det samtal som huvudsakligen utgår från det tidigare målsamtalet. De år kollektivavtalet löper ut är det helt ok att löneprocessen pågår fram till och med att resultatsamtal hållits.

Lönesamtalet, enligt partsavsikten, är ett samtal där man med tydligare koppling till lönerevisionen går igenom det medarbetaren gjort under året kopplat till lönekriterierna, etc., och vad det kan förväntas leda till ifråga om ny lön.

Sveriges Lärare rekommenderar medlemmen att ge ett förslag om ny lön, men kan inte kräva att få ett svar i meningen motbud. Arbetsgivaren återkommer sedan med ett besked om ny lön, vilket enligt avtalet ska ske i samtal, med en motivering av den nya lönen.

När samtliga lönesamtal sedan hållits lämnar arbetsgivaren över förslag på nya löner till lokala företrädare för avstämning.

Avsikten med löneavtalet är att lönen ska sättas individuellt och differentierat. För att detta ska fungera trots chefsbyten är det klokt att ha skriftlig dokumentation av lönesamtalen. Prata med ert ombud på arbetsplatsen och/eller föreningen, som i sin tur kan kontakta Sveriges Lärare om ingen lösning hittas. Läs mer under ”central konsultation” ovan.

Som medlem har du tillgång till den bästa lönestatistiken för lärare och studie- och yrkesvägledare. Logga in i verktyget Min Lön här

Avtalet innehåller inte någon lönerevisionstidpunkt 2025. Lokala parter kan diskutera lönekriterier, vilka satsningar som behövs etc. Chef och medarbetare kan även ha samtal om arbetsinsatsen, men det är oerhört viktigt att ingen ny lön sätts. Det får göras först efter att kollektivavtalet är omförhandlat.

Det stämmer att om du kvarstår i tjänst efter att du uppnått pensionsåldern, eller har anställts vid företaget efter att du uppnått den pensionsålder som tillämpas, inte omfattas enligt löneavtalet. Sveriges Lärare försökte få bort detta undantag i de senaste avtalsförhandlingarna, men tyvärr utan framgång.

Ta initiativ till att ingå en överenskommelse med arbetsgivaren om att du omfattas, oavsett nyss nämnda undantag. Om det finns förtroendevalda, ta gärna kontakt med dem också, om arbetsgivaren inte går med på en sådan överenskommelse.

Anställningen

Avtalet är oförändrat till och med 2023-12-31. Från och med 1 januari 2024 finns följande former:

  • Avtalad visstidsanställning
  • Vikariat
  • Visstid under rekrytering
  • Visstid vid mindre deltid
  • Visstid vid uppnådd pensionsålder
  • Visstid för obehörig lärare
  • Visstid efter lokal överenskommelse
  • Projektanställning

”Allmän visstidsanställning” och ”Elevresursanställning” tas bort och får inte tecknas för anställningar som ingås* 1 januari 2024 eller senare. Anställningsavtal med någon av dessa anställningsformer som ingås före detta datum, gäller tills de löper ut. Om anställningen därför förlängs kan inte någon av dessa två former användas.

*Med ingås menas att ni kommit överens om anställningen. Det är alltså inte det datum som du börjar arbeta.

Det är endast vissa former av visstidsanställning som ger rätt till tillsvidareanställning:

Allmän visstidsanställning – Denna anställningsform får bara användas för anställningar som ingås* före 1 januari 2024. En allmän visstidsanställning konverteras till tillsvidareanställning när det pågått mer än 24 månader inom en femårsperiod.

Avtalad visstidsanställning – Denna anställningsform får användas för anställningar som ingås* 1 januari 2024 eller senare. En avtalad visstidsanställning konverteras till tillsvidareanställning när den pågått mer än 36 månader inom en femårsperiod. I de 36 månaderna får tid med vikariat och allmän visstidsanställning räknas in.

Vikariat som ingås* 1 januari 2024 eller senare konverteras till en tillsvidareanställning när den pågått mer än 36 månader under en femårsperiod. I de 36 månaderna får tid med avtalad visstidsanställning räknas in.

Vikariat som ingås* före 1 januari 2024 konverteras till en tillsvidareanställning när den pågått mer än 24 månader under en femårsperiod.

*Med ingås menas att ni kommit överens om anställningen. Det är alltså inte det datum som du börjar arbeta.

Observera att skollagen förbjuder arbetsgivare att i vissa fall tillsvidareanställa lärare som saknar lärarlegitimation. Anställningsformen ”Visstid för obehörig lärare” kan användas i sådana fall. Sådana anställningar ger inte företrädesrätt till återanställning.

Sveriges Lärare yrkade på att ”särskild visstid” skulle införas men detta visade sig vara en avgörande fråga för Almega, inte minst eftersom friskoleavtalet redan tidigare ersatt reglerna om visstidsanställning i LAS. Att återinföra LAS-reglerna om visstidsanställning skulle ha kostat oss för mycket.

En förhandling är ett givande och tagande där parterna måste se till det totala avtalsvärdet, och i detta fall var detta något som vi fick acceptera för att få igenom andra frågor som förbättrade säkerhetsventiler för löneökning och ökade pensionsavsättningar.

Reglerna för detta beror på när din visstidsanställning ingicks. Med det menas datumet för ni kom överens om anställningen. Det är alltså inte det datum som du börjar arbeta.

2023-12-31 eller tidigare

Huvudregeln att är den inte går att säga upp i förväg, om ni inte skrivit in en uppsägningstid i anställningsavtalet eller kommer överens om det.

Ni kan också i anställningsavtalet komma överens om den så kallade 3:3-regeln. Den innebär att du eller arbetsgivaren under det första halvåret kan avsluta anställningen med en månads varsel, eller annan tid som ni kommer överens om.

Det krävs då ett skriftligt besked när du eller arbetsgivaren vill avsluta. Arbetsgivaren behöver inte motivera avslutet, men ska meddela det lokala facket 14 dagar innan anställningen upphör.

Om arbetsgivaren efter ett halvårs anställning vill avsluta anställningen krävs dock "sakliga skäl" enligt lagen om anställningsskydd, exempelvis arbetsbrist. För dig som medarbetare är det ingen skillnad, det vill säga att du kan sluta med en månads uppsägningstid.

Om du har flera tidsbegränsade anställningar efter varandra, får 3:3–regeln vanligtvis bara användas vid den första anställningen. Den kan användas igen om du hos arbetsgivaren får en ny befattning eller börjar på en ny enhet.  

2024-01-01 eller senare

3:3-regeln ovan gäller oavsett om den inte skrivits in i anställningsavtalet. Det gör att du som medarbetare har mycket bättre möjligheter att frigöra dig från en visstidsanställning, än med tidigare regler. Det går att komma överens om att visstidsanställningen inte kan sägas upp av vare sig arbetsgivare eller medarbetare, men Sveriges Lärare rekommenderar att det endast används till korta anställningar.

Arbetstid och arbetsmiljö

Avtalet kan självklart inte lösa allt, men de förtydligade skrivningarna i protokoll, inom 4:4, samt i bilaga 8 (aktuellt även för bilaga 7) kan bidra till en lägre arbetsbelastning och därmed en bättre arbetsmiljö. En nyckelfaktor är följaktligen förbättrad efterlevnad av kollektivavtalet. Även en hög andel legitimerade och behöriga lärare är en viktig arbetsmiljökomponent.

Centrala parter ser en god arbetsmiljö som en av flera viktiga delar i att arbetsgivare både ska attrahera och behålla lärare. Lokal samverkan pekas ut som en nyckelfaktor. Parterna arbetar för att stödmaterial från Prevent ska utvecklas för att fungera i alla skolformer.

Nedan listas några viktiga delar angående området “Lärares arbetstider och arbetsinnehåll”:

  • Planering avseende arbetstidens förläggning och arbetsinnehållets utformning ska utarbetas inför varje arbetsår/termin och det ska ske i samråd mellan arbetsgivaren och berörd lärare/arbetslag
  • Vid fastställandet av arbetstid och arbetsinnehåll ska det tas hänsyn även till fackligt uppdrag samt kompetensutveckling och fortsatt innebära att tillräckligt med tid avsätts till planering och uppföljning, oavsett arbetstidsmodell
  • Det ska kontinuerligt föras en dialog om hur arbetstiden används i relation till lärarens uppdrag. Vid ändrade förutsättningar ska vid behov omprioriteringar fastställas i samtal mellan chef/medarbetare.
  • Parterna är dessutom helt överens om att det i normalfallet råder skyldighet att förhandla enligt MBL, alternativt samverka enligt samverkansavtal, om tjänstefördelningen, vilket tydliggör betydelsen av processen som sådan och av god samverkan.

Lärare har rätt, men även ansvar, att kontinuerligt utvecklas i arbetet. Planeringssamtal mellan skolledning och lärare, individuellt och kollektivt, bör klargöra vilken kompetensutveckling som krävs för att den enskilda läraren och lärarlaget allt bättre ska kunna utveckla elevernas lärande.

Avtalet innehåller inte något angivet tidsmått, utan ska utgå från Friskoleavtalets punkt 4:4: Vid fastställandet av arbetstid och arbetsinnehåll ska det tas hänsyn även till fackligt uppdrag samt kompetensutveckling och fortsatt innebära att tillräckligt med tid avsätts till planering och uppföljning, oavsett arbetstidsmodell.

Under avtalsperioden kommer Sveriges Lärare och Almega att följa, och vid behov utveckla gemensamma förslag och åtgärder som möter, det statliga initiativet “professionsprogram för behöriga lärare och behovet av utvecklad arbetsorganisation”.

Frågan regleras inte i kollektivavtal. För många medlemmar utgör det en mycket viktig komponent av arbetsbelastningen, vilket gör att det finns goda anledningar att denna typ av frågor berörs inom ramen för samverkan enligt MBL eller samverkansavtal, inklusive i ett arbetsmiljöperspektiv.

Sveriges Lärare driver att frågan ska regleras på nationell nivå.

Ja! Observera dock att det enbart handlar om ett arbetstidsschema i linje med arbetstidslagen, med angivande av arbetstidens början och slut, samt rasters förläggning.

Du har däremot inte någon automatisk rätt till ett undervisnings- och mötesschema, vilket vi lyft som ett starkt behov för många, så att de obligatoriska arbetsuppgifterna framgår av ett dylikt schema och att det framgår tid för för- och efterarbete.

Avtalet innehåller inte en detaljreglering av undervisningsskyldighet. Centrala parter är rörande överens om tjänstefördelningen som en viktig process som påverkar lärare både kollektivt och individuellt.

Avtalet har redan tidigare betonat att tillräckligt med tid avsätts till planerings- och uppföljningsarbete. Detta blev förstärkt efter de föregående avtalsförhandlingarna, då planering avseende arbetstidens förläggning och arbetsinnehållets utformning ska utarbetas inför varje arbetsår och att det dessutom ska ske i samråd mellan arbetsgivaren och berörd lärare/arbetslag.

För att säkerställa att du har möjlighet att utföra dina arbetsuppgifter inom ramen för den totala arbetstiden, reglerad, såväl som förtroendearbetstid, betonas vikten av en kontinuerlig dialog om hur arbetstiden används i relation till ditt uppdrag. Ändras förutsättningarna ska vid behov omprioriteringar fastställas i samtal mellan chef och medarbetare.

Det här gör att för exempelvis personer som arbetar i flera verksamheter hos samma arbetsgivare behöver hänsyn tas till just dina förutsättningar så att du kan fullgöra ditt uppdrag på bästa sätt.

Centrala parter ser en god arbetsmiljö som en av flera viktiga delar i att arbetsgivare både ska attrahera och behålla lärare. Lokal samverkan pekas ut som en nyckelfaktor.

Ja, vid förfrågan ska de centrala parterna (Sveriges Lärare och Almega) bistå de lokala parterna (föreningen och arbetsgivaren) i frågor som rör de anställdas arbetsmiljö, om de inte kommer tillrätta med problemen själva.

Stöd till medlemmar finns här.

Stöd till skyddsombud finns här.

 

Ersättningar

I förra avtalsförhandlingen 2021 fick vi äntligen igenom särskilda villkor för skolresor/lägerverksamhet med grundläggande reglering kring arbetstid, ersättning och planering.

Från och med 1 september 2023 höjs lägerersättningen med 100 kr, till 600 kr per påbörjat dygn.

Det har även klargjorts att denna verksamhet i första hand ska planeras utifrån frivillighet och dessutom inrymmas inom ramen för ordinarie arbetstid.

Ja, samtliga så kallade krontalsersättningar räknas upp med 4,1 % från och med 1 november 2023. 2024-11-01 görs uppräkning med ytterligare 3,3 %.

Det är i praktiken två förbättringar: till att börja med måste du inte längre vara anställd i tre månader efter att ledigheten har avslutats. För det andra betalas föräldrapenningtillägget ut månatligen, under föräldraledigheten, i den omfattning du har rätt till enligt avtalet - ingen löper därmed risken att missa hela, eller delar av tillägget.

När du är föräldraledig kan du få behålla cirka tio procent av din lön under ett antal månader. Det krävs att du varit sammanhängande anställd i minst ett år innan du påbörjar den första ledigheten och att barnet inte är mer än 18 månader.

Redan i förra avtalsrörelsen fick vi bort kravet på att vara anställd i tre månader efter ledigheten och att delar av tillägget betalas ut först då.

Hur länge du kan få föräldrapenningtillägget beror på hur länge du varit anställd:

  • 120 dagar om du varit anställd i mer än ett år men mindre än två år
  • 150 dagar om du varit anställd i mer än två men mindre än tre år
  • 180 dagar om du varit anställd i mer än tre år

Utbetalningen sker varje månad, det vill säga inte i klumpsumma. Det finns inget krav på att du tar ut föräldrapenning från Försäkringskassan.

Du har inte rätt att dela upp de 120/150/180 dagarnas tillägg på flera olika ledighetsperioder, såvida inte du och din arbetsgivare kommer överens om det.

Tjänstepension

Kollektivavtalet innehåller regler för tjänstepension, tjänstegrupplivförsäkring, samt trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Kollektivavtalet innehåller även regler i samband med omställning, via i första hand Trygghetsrådet.

Tjänstepensionsavtalet heter ITP där du kan tillhöra antingen avdelning 1 eller avdelning 2. Logga in på www.collectum.se för att se ditt intjänande.

Flexpension innebär extra avsättningar till tjänstepension och en förstärkt möjlighet att gå ner i arbetstid de sista åren innan pensionering. 

De extra avsättningarna räknas varje år av från löneutrymmet, det vill säga den totala procentsats som lönerna ska öka på kollektiv nivå. 

Exempelvis: Förskolan AB ökar 2024 avsättningen till tjänstepension med 0,6 procentenheter. Löneökningsutrymmet om exempelvis 3,5 % minskas då till 2,9 %. 2025 höjs avsättningen med ytterligare 0,4 procentenheter till totalt 1 %, samtidigt som löneökningsutrymmet minskas med 0,4 procentenheter. 2026 är de totala extra avsättningarna uppe i 1,3 % medan löneökningsutrymmet minskas med 0,3 procentenheter.

Från och med 1 september varje år, med start 2024, kommer avsättningarna till ITP att öka för att 2029 vara uppe 2 procentenheter utöver den ordinarie avsättningen.

  • 2024 höjs avsättningen med 0,6 %
  • 2025 höjs avsättningen med ytterligare 0,4 %
  • 2026 höjs avsättningen med ytterligare 0,3 %
  • 2027 höjs avsättningen med ytterligare 0,3 %
  • 2028 höjs avsättningen med ytterligare 0,2 %
  • 2029 höjs avsättningen med ytterligare 0,2 %

För dig som har ITP 1 innebär det att du förutom de ordinarie avsättningarna om 4,5 % får 2 %, totalt 6,5 %.

För dig som har ITP 2 innebär det att ytterligare 2 % avsätts till din ITPK.

Förutom ökade avsättningar till tjänstepension ges en förstärkt möjlighet att gå ner i arbetstid de sista åren innan pensionering, från 63 år för dig som har ITP 1 och 62 år för dig som har ITP 2.

Ansökan om att gå i deltidspension ska göras skriftligt. Arbetsgivaren ska fatta beslut utifrån skäligt hänsynstagande till verksamhetens krav och behov. Om du och din arbetsgivare inte kommer överens ska arbetsgivaren motivera sitt ställningstagande och du bör omgående ta kontakt med Sveriges Lärare, som kan förhandla med arbetsgivaren i frågan.

Du kan läsa mer i Förhandlingsprotokoll 2023-09-01.

Medlemsförmån

Gymnasieskola - porträtt

Vi finns här för dig! 

En av dina medlemsförmåner är att du har tillgång till experter som svarar på det mesta som rör dina rättigheter på jobbet. Välkommen att höra av dig! 

Bli medlem

Förskola - gruppbild

Vi blir starkare tillsammans

Många av de villkor och förmåner du har på jobbet bestäms i våra kollektivavtal. Ju fler vi är desto snabbare kan vi få bättre förutsättningar för lärare och studie- och yrkesvägledare.

Frågor & svar