Vanliga frågor på första jobbet

Som ny lärare har du antagligen många frågor om hur det ska fungera och behöver någon att kunna vända dig till och som kan hjälpa dig att skapa rutiner, så du blir trygg i vardagen. 

Därför är det viktigt att du får en introduktionsperiod, och det är något du också har rätt till enligt skollagen. Om du trots det inte får en mentor och en plan för din introduktion ska du påtala det för din rektor. Om du inte får gehör, vänd dig till ditt ombud.

Så ska din introduktionsperiod fungera

Allt beror på vad ni pratat om och hur ditt anställningsavtal är skrivet. Skollagen säger att endast den som är legitimerad eller behörig kan anställas utan tidsbegränsning. Det innebär i de flesta fall att du blir tidsbegränsat anställd till dess du fått din legitimation.

Om du och din rektor är överens om det kan det bli dags för en ny förhandling när du får din legitimation och då kan ni också skriva ett nytt avtal där du blir tillsvidareanställd med fast anställning.

Ta hjälp av lönecoachen inför förhandlingen

Du ska ha en rimlig arbetsmängd, och inte känna dig stressad under en längre tid. Eftersom lärares arbetstid räknas i perioder (om du är ferieanställd) kan det vara okej att det är mer vissa perioder, om det blir mindre andra perioder.

Det är viktigt att du får en mentor som kan vara ett bollplank både i undervisningssituationer och kring rutiner för planering, schema och så vidare. Prata med din rektor och om du inte får gehör prata med ditt ombud.

Så får du ett schema som fungerar

Semestertjänst är den vanligaste arbetstidsregleringen för lärare i förskola och fritidshem, studie- och yrkesvägledare samt chefer. Semestern är minst fem veckor och en heltidstjänst omfattar oftast 40 timmar per vecka.

Om du arbetar i terminsbunden verksamhet har du förmodligen ferietjänst. Det innebär att arbetstiden koncentreras till läsår och att du har ferie/semester under elevernas sommarlov. 

Övriga ledigheter, exempelvis vid jul, påsk och sportlov, kallas för arbetsfria dagar.

Du jobbar totalt mellan 1 700 och 1 800 timmar per verksamhetsår. Om du har ferietjänst är din arbetstid uppdelad mellan reglerad arbetstid och förtroendearbetstid 

Reglerad arbetstid är allt arbete som arbetsgivaren styr över. Till den reglerade arbetstiden räknas till exempel:

• Undervisning.
• Rättning av nationella prov.
• Föräldramöten.

Den reglerade arbetstiden ligger oftast runt 1 360 timmar per år. 

Förtroendearbetstiden styr du själv över. Den är exempelvis avsedd för:

• Enskilt för- och efterarbete.
• Spontana elev- och föräldrakontakter.
• Viss egen utveckling.

Arbetsgivaren leder och fördelar inte arbetet under förtroendearbetstiden. Din rektor kan alltså inte hänvisa arbetsuppgifter som borde hinnas med under den reglerade arbetstiden till förtroendearbetstiden.

Alla arbetsuppgifter ska hinnas med på din arbetstid. Du ska alltså INTE behöva jobba över bara för att du är ny och att saker därför tar längre tid. Du ska bara arbeta övertid om rektor beordrar dig till det och då ska du få avtalsenlig ersättning. 

Du har rätt till minst 30 minuters rast efter högst 5 timmars arbete. Rasten är obetald och under den ska du kunna lämna arbetsplatsen om du vill. Din rast ska inte blandas ihop med elevernas rast. 

Pauser är kortare avbrott som sker under arbetstid för att exempelvis ta en kopp kaffe. Arbetsgivaren ska organisera arbetet så att du kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Det finns inga regler om exakt hur många eller långa pauser du har rätt till, utan det beror på verksamheten och individuella behov. Paus är betald och du har inte rätt att lämna arbetsplatsen.

Både paus och rast är lagstadgade.

Så kallad pedagogisk lunch som du äter tillsammans med barn eller elever, räknas inte som rast utan som arbetstid. Du har fortfarande rätt till rast. 

Läs mer här.