Almega Friskoleavtalet  

Principer för lönesättning

Din lön ska vara individuell och differentierad. Den ska vara sakligt grundad och spegla dina arbetsuppgifter, utbildning, kunskap, ansvar, förmåga att bedriva undervisning samt erfarenhet.

Arbetsgivarens lönepolitik och lönekriterierna ska vara kända. Du ska veta vad som förväntas av dig för att påverka din lön. 

"Utveckling och prestationer ska löna sig, såväl som erfarenhet och skicklighet. Särskilt fokus ska läggas på att säkerställa att lönenivåerna är sådana att man attrahera och behålla legitimerade och behöriga lärare." ur § 2 i förhandlingsprotokollet.

Du kan läsa mer i "Avtal om lönebildning" i kollektivavtalet. 

Årlig lönerevision

En lönerevision ska genomföras varje år och den nya lönen gäller från den 1 september, om ni inte har ett lokalt kollektivavtal som säger ett annat datum. Du har rätt till årliga samtal med din chef där ni pratar om mål, resultat och lön.

Det centrala kollektivavtalet innehåller inte några siffror för hur mycket lönerna ska öka, men ska på ett övergripande plan inte ge sämre löneökningar än övriga arbetsmarknaden. 

Läs mer om hur löneavtalet fungerar och hur du kan påverka din lön

Alla arbetsuppgifter, inklusive förberedelse- och uppföljningsarbete, ska rymmas inom din totala arbetstid. Balans ska eftersträvas mellan förutsättningar och uppdrag.

Planeringen inför varje termin eller år behöver göras med både ett grupp- och individperspektiv. Den del av planering som endast gäller dig ska ske i dialog mellan dig och din chef. Hänsyn ska tas till både kompetensutveckling och tid för fackliga uppdrag.

Som semesteranställd får din veckoarbetstid får vara högst 40 timmar per helgfri vecka, i genomsnitt under högst sex månader.  

Som ferieanställd får årsarbetstiden vara högst 1 807 timmar per arbetsår. 1360 av dessa timmar får förläggas under högst 194 arbetsdagar. Resterande tid utgör förtroendearbetstid. Det är den tid som du själv förfogar över. Förtroendearbetstiden är avsedd för enskilt för- och efterarbete, spontana elev- och föräldrakontakter samt viss egen utveckling. 

När arbetsåret börjar och slutar bestämmer arbetsgivaren, men det ska göras i samråd med dig som anställd.  

Du kan läsa mer i punkt 4 respektive punkt 6 samt i bilaga 8 i kollektivavtalet.

Det kan även finnas lokala kollektivavtal om arbetstid på din arbetsplats, fråga gärna ditt fackliga ombud. 

Det vanligaste är att semester tjänas in januari – januari varje år och att du kan ta ut semester som du förväntas tjäna in under året. I avtalet kallas detta för att intjänandeåret sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår.

Utan kollektivavtal hade du inte haft rätt att ta ut betald semester förrän året efter att du har tjänat in dagarna. Om du slutar din anställning och har tagit ut fler dagar än du hunnit tjäna in kan du bli återbetalningsskyldig.

Antalet semesterdagar är 25. Det är ganska vanligt att ha fler antal semesterdagar, antingen som enskild överenskommelse eller verksamhetsövergång.

Du kan läsa mer i punkt 5 i kollektivavtalet. 

Ferielön tjänas in från och med augusti till och med motsvarande tidpunkt året efter. Det kallas för ett ferielöneår. Under ferielöneåret har du perioder då du har arbetsskyldighet (arbetsår) och perioder då du saknar arbetsskyldighet (ferie). Under jul- och sommarferie utbetalas ferielön. Om du har arbetsfria dagar under något av de andra loven, får du din vanliga lön.

Du kan läsa mer i punkt 5 i kollektivavtalet. 

Du har rätt till minst ett medarbetarsamtal per år, där du och din chef diskuterar  

• Dina arbetsuppgifter: Mängden och förläggningen av dem, vilka ansvar du har, eventuella förändringar i arbetsinnehåll samt förväntat arbetsresultat/målsättning.  
• Din kompetensutveckling: Planeringssamtal mellan skolledning och lärare, individuellt och kollektivt, bör klargöra vilken kompetensutveckling som krävs för att den enskilde läraren och lärarlaget allt bättre ska kunna utveckla elevernas lärande.   

Du kan läsa mer i Villkorsavtalet, i bilaga 7 om du arbetar i förskola eller fritidshem och bilaga 8 om du arbetar i skolverksamhet.

Anmälan om ledighet
Du behöver anmäla till din arbetsgivare att du ska vara föräldraledig senast två månader i förväg. 

Extra pengar under ledigheten
När du är föräldraledig och tar ut föräldrapenning eller graviditetspenning, kan du få behålla cirka tio procent av din lön under ett antal månader. Det krävs att du varit sammanhängande anställd i minst ett år innan du påbörjar den första ledigheten och att barnet inte är mer än 18 månader.

Hur länge du kan få föräldrapenningtillägget beror på hur länge du varit anställd:

• 120 dagar om du varit anställd i mer än ett år men mindre än två år
• 150 dagar om du varit anställd i mer än två men mindre än tre år
• 180 dagar om du varit anställd i mer än tre år

Utbetalningen sker varje månad, det vill säga inte i klumpsumma. Det finns inget krav på att du tar ut föräldrapenning från Försäkringskassan. Du har inte rätt att dela upp de 120/150/180 dagarnas tillägg på flera olika ledighetsperioder.

Du kan läsa mer i punkt 9 i kollektivavtalet. 

Gå i tjänst under lov

Om du är föräldraledig eller studieledig och vill ha lön under exempelvis sportlovet, krävs att du återgår i tjänst minst sju dagar före lovet börjar. Det krävs dock inte om du ska börja arbeta direkt efter lovet.

Du kan läsa mer i punkt 6 i kollektivavtalet. 

Du kan få ledigt med lön för en kortare tid, om din arbetsgivare beviljar det. Det kallas för permission i kollektivavtalet. Vanligtvis handlar det om ledighet en del av dagen eller en hel dag, men kan även gälla flera dagar om det finns synnerliga skäl.

Kollektivavtalet begränsar inte i vilka situationer du kan få permission, men som exempel är det brukligt om en nära anhörig blir svårt sjuk, avlider eller begravs. Det är även vanligt att arbetsgivare beviljar permissionen för läkarbesök.

Om du nekas permission bör du be om en motivering och kontakta Sveriges Lärare.

Dag 1-14 får du behålla 80 procent av din lön, minus ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av en veckas sjuklön. Om du blir sjuk efter halva arbetsdagen dras ett halvt karensavdrag och du fortfarande sjuk nästa dag dras återstående del (tills ett helt karensavdrag uppnåtts). 

Dag 15-90 kan du få sjukpenning från Försäkringskassan. Kollektivavtalet ser till att du även får behålla delar av din lön, så att du tillsammans med sjukpenningen har cirka 90 procent av din vanliga inkomst.  

Dag 91 och framåt betalar inte längre arbetsgivaren ut någon kompletterande sjuklön. Du kan istället få ersättning från en kollektivavtalad försäkring hos Alecta. 

I punkt 7 i kollektivavtalet finns regler för hur arbetsgivaren ska beräkna löneavdrag och tillägg vid sjukfrånvaro.  

Tillsvidareanställd

Om du är tillsvidareanställd och vill säga upp dig själv är din uppsägningstid:  

• en månad om du varit anställd kortare än två år 
• två månader om du varit anställd mellan två och sex år 
• tre månader om du varit anställd mer än sex år  

 
Om arbetsgivaren säger upp dig på grund av arbetsbrist (exempelvis omorganisation eller neddragning) är din uppsägningstid en månad om du varit anställd kortare än två år: 

• två månader om du varit anställd mellan två och fyra år  
• tre månader om du varit anställd mellan fyra och sex år  
• fyra månader om du varit anställd mellan sex och åtta år 
• fem månader om du varit anställd mellan åtta och tio år 
• sex månader om du varit anställd mer än tio år.  

Om du har en sammanhängande anställningstid längre än tio år och har en viss ålder*, kan uppsägningstiden vara tolv månader.

*Till och med 2022-06-30 gäller att du är minst 55 år
Från 2022-07-01 gäller att du är mellan 58 och 68 år
Från 2023-01-01 gäller att du är mellan 59 och 69 år.

Visstidsanställning

Om du har en tidsbegränsad anställning är huvudregeln att den inte går att säga upp i förväg, om ni inte skrivit in en uppsägningstid i anställningsavtalet eller kommer överens om det.

Ni kan också i anställningsavtalet komma överens om den så kallade 3:3-regeln. Den innebär att du eller arbetsgivaren under det första halvåret kan avsluta anställningen med en månads varsel, eller annan tid som ni kommer överens om.

Det krävs då ett skriftligt besked när du eller arbetsgivaren vill avsluta. Arbetsgivaren behöver inte motivera avslutet, men ska meddela det lokala facket 14 dagar innan anställningen upphör.

Om arbetsgivaren efter ett halvårs anställning vill avsluta anställningen krävs dock "sakliga skäl" enligt lagen om anställningsskydd, exempelvis arbetsbrist. För dig som medarbetare är det ingen skillnad, det vill säga att du kan sluta med en månads skriftligt varsel.

Om du har flera tidsbegränsade anställningar efter varandra, får 3:3–regeln vanligtvis bara användas vid den första anställningen. Den kan användas igen om du hos arbetsgivaren får en ny befattning eller börjar på en ny enhet.  

Du kan läsa mer i punkt 3:3 samt 11 i kollektivavtalet. 

Tjänstepension är en viktig del av kollektivavtalet och din inkomst som pensionär. De flesta arbetsgivare med det här kollektivavtalet följer ITP-planen.

Information om förmånerna hittar du hos Avtalat. Där kan du även få kostnadsfri och oberoende pensionsrådgivning.

Omställningsstöd

När du jobbar på ett företag som har kollektivavtal inom privat sektor har du ett omställningsstöd. Stödet ska vara en hjälp för dig att gå vidare i arbetslivet om du blivit uppsagd från ditt jobb.
Läs mer om omställningsstöd hos Avtalat

Kompetens- och studiestöd

Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal inom privat sektor kan ha rätt till ett kompetensstöd. Stödet ger dig en möjlighet att studera mitt i arbetslivet. En viktig del i kompetensstödet är möjligheten att studera med utökat studiestöd. 
Läs mer om kompetensstöd hos Avtalat

Mer information

Är du förtroendevald och vill fördjupa dig i ämnet? Mer information om Trygghetsöverenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv, finns på PTKs webbplats.