Sobona - HÖK 24

Med kollektivavtalet HÖK 24 har vi ytterligare ett verktyg i arbetet för ett hållbart, utvecklande och attraktivt läraryrke.

Detta kollektivavtal har Sveriges Lärare tecknat med arbetsgivarorganisationen Sobona. Det gäller 2024-04-01 till och med 2025-03-31.

Förtroendevald?

I Portalen finns stödmaterial som du kan använda i ditt uppdrag för att göra avtalet till verklighet på varje arbetsplats.

Sobona tecknar samma kollektivavtal som Sveriges kommuner och regioner (SKR). Men några få undantag har du som är anställd hos en Sobona-arbetsgivare alltså samma villkor som kommunalt anställda. 

Kollektivavtalet styr de flesta av dina löne- och anställningsvillkor och ger bättre förmåner än om bara lagstiftningen gällt. Att teckna kollektivavtal är ett av flera verktyg för att angripa de stora och komplexa utmaningar som finns i svensk skola, förskola och fritidshem. 

Om avtalsområdet

  • Sobona bildades 2018 när arbetsgivarorganisationerna Pacta och KFS gick samman.
  • Före detta Pacta-arbetsgivare följer sedan tidigare kollektivavtalet för kommunalt anställda. 
  • Före detta KFS-arbetsgivare följer sedan 2022-01-01 kollektivavtalet för kommunalt anställda. Från 2023-01-01 gäller även kommunal tjänstepension.

Kollektivavtalet i korthet

Här har vi sammanfattat några av de viktigaste delarna som gäller just det här avtalsområdet avseende anställningsvillkor, lönesättning och skolan som arbetsplats.

Rätten till årlig löneöversyn och de principer som gäller kring lönesättning finns endast i kollektivavtal. Utan kollektivavtal hade du inte varit garanterad detta, då hade det varit upp till arbetsgivaren.  

Detta gäller i HÖK 24: 

Individuell lönesättning 
I avtalet står ”Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat.” Det innebär bland annat att lönen sätts utifrån arbetsuppgifternas svårighetsgrad, erfarenhet i yrket och den utbildningsnivå som krävs för tjänsten.  

Årlig löneöversyn 
Den nya lönen gäller från och med den 1 april 2024. Kollektivt ska lönerna öka med minst 3,3 % hos varje arbetsgivare. Det finns ingen individuell garanti, men du och din chef ska ha minst ett samtal om dina resultat kopplade till målen. Förbered dig för ditt lönesamtal.

HÖK 24 innehåller flera viktiga steg där du, dina kollegor och Sveriges Lärares lokalförening kan påverka hur arbetsgivaren sätter lönerna. Du som är förtroendevald hittar stödmaterial i Portalen.

Föräldralediga ska ingå i löneöversynen, vanligtvis är det är arbetet före ledigheten som ligger till grund för översynen. Långtidssjukskrivna bör hanteras på liknande sätt. 

Visstidsanställda kan ingå i löneöversynen, men det beror på vad arbetsgivaren och det lokala facket kommit överens om. Kontakta din förening.  

Ob-ersättning 
De olika nivåerna av ersättning för arbete under obekväm tid räknas upp med 3,3 % från och med 2024-04-01. Ersättningarna finns i Allmänna bestämmelser (AB).  

HÖK 24 innehåller yttre ramar för arbetstiden i form av hur många timmar en heltidsanställning högst får innehålla, men även inom arbetstiden finns ramar som stärker möjligheterna för dig och dina kollegor att utföra ert uppdrag.  

Sveriges Lärare är överens med SKR och Sobona om att läraryrket kräver en ändamålsenlig arbetsorganisation där det finns plats för utveckling, god arbetsmiljö, rimlig arbetsbelastning och en fungerande arbetstid.  

Tid för undervisning, planering samt för- och efterarbete  
För att den undervisning som lärare och förskollärare bedriver ska uppfylla kvalitetskraven i styrdokumenten, krävs tillräcklig tid till sådant som skapar undervisningskvalitet. Det som i vardagen ofta kallas planeringstid eller för- och efterarbete, samlas i HÖK 24 i begreppet ”undervisningsanknutet arbete”.  

Det nya avtalet anger tydligt att arbetsgivaren ansvarar för en balans mellan uppdragets olika delar, särskilt när det gäller relationen mellan mängden undervisningstid och undervisningsanknutet arbete. Det är alltså motsatsen till att lägga ut undervisningstid och låta den tid som "blir över" definiera mängden undervisningsanknutet arbete. 

Gäller både i den kollektiva och enskilda planeringen 
Både när verksamheten planeras på kollektiv nivå och när scheman planeras för enskilda lärare och förskollärare, ska arbetsgivaren lägga särskild vikt vid just balansen.  

Om tjänsteplanering i HÖK 24, bilaga 3: ”Processen syftar till en ändamålsenlig arbetsorganisation med balans mellan uppdrag och förutsättningar. Ett led i detta är parternas dialog om principerna för hur de huvudsakliga arbetsuppgifterna fördelas på arbetstagare, där mängden undervisning och undervisningsanknutet arbete (planering, uppföljning och utveckling av undervisningen) dimensioneras i förhållande till varandra liksom gentemot övriga arbetsuppgifter. 

Genom verksamhetsplanering, systematiskt kvalitetsarbete och systematiskt arbetsmiljöarbete säkerställer arbetsgivaren att lärare i alla skolformer och verksamheter har erforderlig tid för att, i samarbete med kollegor så väl som enskilt, fullfölja sitt uppdrag och nå verksamhetens mål.”  

Det finns ingen detaljreglering för hur många timmar som ska läggas på olika arbetsuppgifter, utan det ska anpassas till varje individ.  

”Rektor/chef ansvarar för att i samtal med den enskilde läraren finna en balans mellan tid för planering samt för- och efterarbete i förhållande till mängden undervisning inom ramen för hela arbetstiden.”  

Tillsammans kan ni se till att skrivningarna blir verklighet på er arbetsplats. Påverka planeringen.

Ferie- eller semestertjänst 
För lärare och förskollärare finns två huvudsakliga arbetstidsmodeller. Ovanstående text om undervisningsanknutet arbete gäller i lika stor utsträckning för den som har semestertjänst som den som har ferietjänst.  

Ferietjänst enligt Bilaga M gäller för lärare i terminsförlagd verksamhet och innebär en årsarbetstid på i genomsnitt 1767 timmar, varav 1360 är reglerad arbetstid. Resterande tid är förtroendetid.

Lärare med semestertjänst arbetar i genomsnitt högst 40 timmar per vecka på en heltidstjänst.  

Förstärkt arbetsmiljöarbete 
HÖK 24 innebär ytterligare utveckling av det arbetsplatsnära arbetet med friskfaktorer, som i medlemsundersökningar visat sig ha positiv inverkan på våra medlemmars arbetsmiljö. De uppskattade verktyg och utbildningarna hos Suntarbetsliv fortsätter att utvecklas.  
 

Här kan du se vilka anställningsformer är vanligast inom detta avtalsområde 

  • Tillsvidareanställning 
  • Provanställning - övergår till tillsvidareanställning efter sex månader. Vid frånvaro kan du och arbetsgivaren komma överens om att prövoperioden förlängs.  
  • Vikariat – omvandlas till tillsvidareanställning* efter mer än sammanlagt 18 månader under en femårsperiod. I den tiden räknas inte någon tid i annan anställningsform in.  
  • Särskild visstidsanställning omvandlas till tillsvidareanställning* efter mer än sammanlagt 12 månader under en femårsperiod. I den tiden kan även medräknas tid i annan visstidsanställning. 

*För att få en tillsvidareanställning som lärare eller förskollärare krävs ofta lärarlegitimation. En obehörig lärare kan därför ha vikariat eller särskild visstidsanställning under längre tid utan att få rätt till en tillsvidareanställning. Det kommunala kollektivavtalet finns en särskild regel för dig som under tiden du har en skollagsanställning får lärarlegitimation. Om du efter att du fått legitimationen får en tidsbegränsad anställning hos samma arbetsgivare, kan även anställningstiden som obehörig lärare räknas med för att uppnå kvalifikationstiden för en tillsvidareanställning.  

Information om uppsägningstider finns under rubriken ”Uppsägningstid” nedan.  

Om du har en semestertjänst tjänar du in semester 1 januari – 31 december och du kan ta ut den semester som du förväntas tjäna in under samma år. I avtalet kallas detta för att intjänandeåret sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår.

Utan kollektivavtal hade du inte haft rätt att ta ut betald semester förrän året efter att du har tjänat in dagarna.

Du kan ansöka om semester under hela året. Om du slutar din anställning och har tagit ut fler dagar än du hunnit tjäna in kan du bli återbetalningsskyldig.

Antalet semesterdagar är

  • 25 semesterdagar till och med det år du fyller 39 år
  • 31 semesterdagar från och med det år du fyller 40 år
  • 32 semesterdagar från och med det år du fyller 50 år.

Du får spara högst 30 semesterdagar. Tidigare gällde 40. Om du idag har fler än 30 kan de som överstiger 30 tas ut i ledighet till och med 2025. 2026 betalas värdet av de överstigande dagarna annars ut på lönen.

"Semester" används inte som begrepp för dig som har ferietjänst, utan motsvarande ledighet kallas ferie. Ferielön tjänas in under verksamhetsåret, det vill säga från och med när sommaruppehållet tar slut tills att nästa sommaruppehåll börjar.

Det är endast sommaruppehållet som räknas som ferie. Då får du ferielön som alltså betalas ut efter intjänandet. Under elevernas övriga lov finns normalt arbetsfria dagar där du har vanlig lön.

Ledigheter styrs alltså av elevernas läsår och du kan inte ansöka om ferieledighet under andra perioder eller spara ferieledighet till annat år.

Anmälan om ledighet

Du behöver anmäla föräldraledighet tre månader i förväg (gäller inte vid vård av barn).

Extra pengar

När du är föräldraledig och tar ut föräldrapenning, kan du få behålla cirka tio procent av din lön som föräldrapenningtillägg i upp till sex månader. För att kunna få det behöver du ha varit anställd, sammanhängande i minst sex månader.

Även föräldraledighet räknas in i den tiden. Om du kommer upp i de sex månaderna under tiden du är föräldraledighet, behöver du påbörja en ny föräldraledighetsperiod för att få rätt till tillägget. Prata gärna med din lönehandläggare när du planerar föräldraledigheten och stäm av så det blir som du tänkt dig.

Gå i tjänst på lov 

Det är endast sommaren som räknas som ferie. Övriga lov är normalt arbetsfria perioder där du får vanlig lön. 

Om du är föräldraledig och vill ha lön under exempelvis sportlovet, skiljer sig reglerna beroende på om din arbetsgivare tidigare var med i Pacta eller KFS:

  • Hos f.d. Pacta-arbetsgivare behöver du återgå i tjänst minst sju dagar före lovet börjar. Det krävs dock inte om du fortsätter vara i tjänst i samma omfattning direkt efter lovet.
  • Hos f.d. KFS-arbetsgivare finns inget krav på att du ska ha gått i tjänst innan lovet.

 

Enskild angelägenhet

Du kan få ledigt med bibehållen lön vid nära anhörigs svårare sjukdom eller begravning. Läs mer här. 

Hälso- och sjukvård

Du får ledigt med lön vid dessa tillfällen, om det inte går att boka in tid utanför arbetstid:

  • Förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall.
  • Akut förstagångsbesök hos tandläkare.
  • Besök på mödravårdscentral, högst två tillfällen per graviditet (gäller båda föräldrarna)

Dag 1-14 får du behålla 80 procent av din lön, minus ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av en veckas sjuklön. Om du blir sjuk efter halva arbetsdagen dras ett halvt karensavdrag och du fortfarande sjuk nästa dag dras återstående del (tills ett helt karensavdrag uppnåtts).

Dag 15-90 kan du få sjukpenning från Försäkringskassan. Kollektivavtalet ser till att du även får behålla delar av din lön, så att du tillsammans med sjukpenningen har cirka 90 procent av din vanliga inkomst.

Dag 91 och framåt betalar arbetsgivaren bara ut sjukpenningtillägg för den del av din lön som ligger över 10 prisbasbelopp. 10 procent av lönen upp till den gränsen får du istället från en försäkring hos AFA.

För dig som jobbar i kommunalförbund 

  • Om du är tillsvidareanställd och vill säga upp dig själv är din uppsägningstid
    -en månad om du varit anställd kortare än ett år
    -tre månader om du varit anställd längre än ett år. 

  • Om du är tillsvidareanställd och arbetsgivaren säger upp dig är din uppsägningstid sex månader. Vid arbetsbrist (exempelvis omorganisation eller neddragning) kan uppsägningstiden för dig som fyllt 61 år och varit anställd längre än tio år vara ett år.

  • Om du har en tidsbegränsad anställning i mer än tre månader har du en månads uppsägningstid, om ni inte kommit överens om något annat i ditt anställningsavtal.

För dig som jobbar hos annan arbetsgivare 

  • Om du är tillsvidareanställd och vill säga upp dig själv är din uppsägningstid en månad, om ni inte kommit överens om något annat i ditt anställningsavtal.

  • Om arbetsgivaren säger upp dig beror din uppsägningstid på din sammanlagda anställningstid, om ni inte kommit överens om något annat i ditt anställningsavtal. 

    kortare än 2 år = 1 månads uppsägningstid
    minst 2 år men kortare än 4 år = 2 månader uppsägningstid
    minst 4 år men kortare än 6 år = 3 månader uppsägningstid
    minst 6 år men kortare än 8 år = 4 månader uppsägningstid
    minst 8 år men kortare än 10 år = 5 månader uppsägningstid
    10 år eller mer = 6 månader uppsägningstid

  • Om du har en tidsbegränsad anställning i mer än tre månader har du en månads uppsägningstid, om ni inte kommit överens om något annat i ditt anställningsavtal.

De flesta anställda i kommun, region eller Sobona-företag omfattas av pensionsavtalet AKAP-KR, där avsättningen till tjänstepension är 6 %.

I januari 2023 höjdes avsättning från 4,5 %, tack vare gemensamma krav från de två tidigare lärarfacken och de andra fackförbunden i sektorn. I privat sektor har ökade avsättningar finansierats med minskad löneökningstakt, men det undkom vi i den kommunala sektorn. Läs mer om tjänstepension i kommun och region.

För den som arbetar hos en f.d. KFS-arbetsgivare gäller särskilda regler. Läs mer här, under "Anställd hos f.d. KFS-arbetsgivare". 

Kompetens- och omställningsavtalet KOM-KR ger dig möjlighet till såväl rådgivning som ekonomisk ersättning vid uppsägning eller studier.

Läs mer om ditt kompetens- och omställningsstöd

Frågor och svar om HÖK 24

Nyheterna är bland annat:

  • Avtalsperiod – Ett år. 2024-04-01 till och med 2025-03-31.  
  • Lön – Vi har drivit igenom att siffror är tillbaka i löneavtalet. Det innebär att lönerna på kollektiv nivå ska öka med minst 3,3 % 2024. På individnivå kan löneökningen bli både lägre eller högre. De nya lönerna gäller retroaktivt från och med 1 april även om löneöversynen på din arbetsplats blir klar senare. För vissa medlemmar i Sobona sker löneöversyn per den 1 oktober.
  • Arbetstid – Alla lärare, i alla skolformer och verksamheter, har undervisning som kräver tid för planering samt för- och efterarbete. HÖK 24 innehåller skarpare skrivningar om att dessa delar av kärnuppdraget ska dimensioneras i förhållande till varandra, liksom gentemot övriga arbetsuppgifter, när tjänster och verksamheten planeras. Principerna för det ska sättas i tjänsteplaneringen som ska ske i alla skolformer och verksamheter.  
  • Arbetsmiljö - Ytterligare utveckling av det arbetsplatsnära arbetet med friskfaktorer.
  • Utveckling i yrket och fler behöriga lärare – Vi ska tillsammans med SKR inleda samtal med staten om alla lärares rätt till, och tid för, kontinuerlig kompetensutveckling och gemensamt sätta ett högre tryck i kompetensförsörjningsinsatser för fler lärare. Genom trepartsöverenskommelser ökar Sveriges Lärare trycket på såväl SKR som regeringen att ta sitt ansvar för att få fler att vilja bli och förbli lärare. 

  • SKR och Sobona tecknar sex olika HÖK-avtal. Den HÖK som tecknas av Sveriges Lärare omfattar den som är anställd i kommun, region eller Sobona-företag och som tillhör en yrkeskategori som vi organiserar. Kort sagt alla lärarkategorier och studie- och yrkesvägledare i alla skolformer. 
  • Även obehöriga lärare omfattas av Sveriges Lärares kollektivavtal. Det gäller även om den obehöriga läraren är medlem i ett annat fackförbund.
  • Skolledare omfattas normalt av den HÖK som tecknas av AkademikerAlliansen, där Sveriges Skolledare ingår. Om du är anställd som lärare men har ett tillfälligt förordnande som skolledare på del- eller heltid, är det en bedömningsfråga vad som gäller för dig. Kontakta din lokalförening om du och din chef inte kommer överens om vad som ska gälla. 

Förbundsstyrelsens och avtalsdelegationens samlade bedömning är att vi inte hade gjort det. SKRs bud var bättre än det som andra områden på arbetsmarknaden har, och vid en strejk kommer medlarna inte att föreslå något som ger högre nivå än övriga arbetsmarknaden. Tidigare konflikter på arbetsmarknaden visar entydigt att en strejk inte leder till kollektivavtal som ger mer än för andra på arbetsmarknaden.

Frågan regleras inte i kollektivavtal. För många medlemmar utgör det en mycket viktig komponent av arbetsbelastningen, vilket gör att det finns goda anledningar att denna typ av frågor berörs inom ramen för samverkan enligt MBL eller samverkansavtal, inklusive i ett arbetsmiljöperspektiv. 

Sveriges Lärare driver att frågan ska regleras på nationell nivå genom lagstiftning.  

Nu använder vi avtalet som ett ytterligare verktyg i arbetet för bättre förutsättningar. Ju mer du kan om ditt kollektivavtal, desto bättre möjlighet att det efterlevs och förbättrar din vardag.  

Det är en kort avtalsperiod men vi kommer att ha ett högt tempo. Det kommer att behövas engagemang hos arbetsgivare, lokala fackliga företrädare och medlemmar. Förändring sker inte över en natt och vi behöver tillsammans arbeta för våra förutsättningar.  

Avtalet ställer bland annat krav på att du och din chef ska ha regelbundna avstämningar om balansen mellan krav och resurser. Vi måste alla göra den dolda övertiden och samvetsstressen synlig om arbetsgivarna ska tvingas sluta blunda. Prata ihop dig med kollegorna och med era lokala fackliga företrädare om hur ni går vidare och vad som behövs på just din arbetsplats. 

Kollektivavtal är ett av våra verktyg i arbetet för rätt förutsättningar. Sveriges Lärare fortsätter även påverkansarbetet på alla de sätt som behövs för att förbättra professionens förutsättningar. Vi driver politisk påverkan mot beslutsfattare, opinionsbildar genom rapporter och debattartiklar och förhandlar om bättre villkor löpande. 

Ta chansen att bidra till att arbetsgivarna följer avtalet: bli ombud. Här kan du läsa mer om att bli ombud. 

Vi vill genom trepartssamtal skapa förutsättningar för ett gemensamt ansvarstagande för det kommande professionsprogrammet för behöriga lärare och förskollärare. Men vi vill också säkra kompetensförsörjningen - fler ska kunna få möjlighet att slutföra sina lärarstudier och uppnå behörighet. Detta måste staten vara med och ta ansvar för.  

Frågor & svar