Onsdag den 22 mars med start kl. 17.30 kommer en systemuppdatering att göras. Det påverkar vårt kontaktformulär, Mina sidor och möjligheten att göra en medlemsansökan till Sveriges Lärare.
Rast och paus för lärare
Du har rätt till rast och pauser på jobbet. Det är bra för både dig och verksamheten! Att ta rast och paus är särskilt viktigt för dig som arbetar med människor.
- Rast är ett längre avbrott i arbetsdagen som du inte får lön för, exempelvis lunchen.
- Pauser är kortare avbrott som sker under arbetstid för att exempelvis ta en kopp kaffe i en lugn miljö eller gå ett varv runt huset.
Rast i minst 30 minuter
Arbetstidslagen § 15
"Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.
Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Rasterna ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena."
Du har rätt till minst 30 minuters rast efter högst 5 timmars arbete. Rasten ska finnas inlagd i ditt personliga arbetsschema och ska inte förväxlas med elevernas rast.
Under din rast har du inte betalt och du behöver inte vara kvar på arbetsplatsen. Du ska inte behöva använda delar av rasten till att avsluta lektionen innan eller förbereda lektionen efter.
Ibland händer det oförutsedda saker som gör att rasten behöver avbrytas i förtid. Då kan det vara bra att du och din chef redan i förväg bestämt hur sådana situationer ska kompenseras för, exempelvis genom övertidsersättning. Allra bäst är det förstås om verksamheten är planerad så risken är låg för att behöva avbryta rasten.
Att äta med barnen är inte rast
Så kallad pedagogisk lunch som du äter tillsammans med barn eller elever, räknas som arbetstid. Du har fortfarande rätt till rast.
Vad är måltidsuppehåll?
Måltidsuppehåll innebär att du inte får någon rast utan bara en kort stund till att äta, på grund av att något oförutsett inträffat. Det krävs ett lokalt kollektivavtal om måltidsuppehåll ska användas regelbundet.
Måltidsuppehållet räknas som arbetstid och du behöver då få en förkortad arbetsdag alternativt övertidsersättning (arbetstidslagen § 16).
Paus räknas som arbetstid
Arbetstidslagen § 17
"Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.
Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren ska i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Pauser räknas in i arbetstiden."
Till skillnad från rast räknas paus som arbetstid. Arbetsgivaren ska organisera arbetet så att du kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.
Det finns inga regler om exakt hur många eller långa pauser du har rätt till, utan det beror på verksamheten och individuella behov. Det skulle kunna vara att ta fem minuter per timme eller en fikastund på förmiddagen och en på eftermiddagen.
Vila
För lärare blir regler om dygns- och veckovila oftast aktuella i samband med lägerskolor, klassresor och liknande (arbetstidslagens §§ 13-14).
Du ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet (dygnsvila) under varje period om 24 timmar och minst 36 timmars sammanhängande veckovila för varje period om sju dagar. Det är vanligt att kollektivavtal har anpassade regler.
Viktigt med återhämtning
Att följa bestämmelserna om raster och pauser är inte bara en rättighet utan också en skyldighet mot dig själv, om du ska kunna stanna kvar i ditt yrke utan att drabbas av ohälsa.
Regelbunden återhämtning i vardagen gynnar både hälsan och koncentrationen, och är särskilt viktigt när man arbetar med människor.
Diskutera med kollegorna
Suntarbetsliv har material som ni kan ta stöd i för en diskussion om hur ni får återhämtning på jobbet. Diskutera exempelvis på en APT.
