Hur varmt får det vara på jobbet?

Det finns inga exakta gränser för hur varmt eller kallt det får vara på arbetsplatsen, men det finns riktmärken.

Vid för hög eller låg temperatur försämras koncentration och uppmärksamhet, vilket ökar risken för arbetsolyckor och ohälsa.

Obehag och bristande komfort ger sämre arbetsförmåga. 

Vi människor reagerar heller inte likadant på samma temperaturer, utan hänsyn måste tas till individen.

Vad som är acceptabel temperatur avgörs också av vilken verksamhet som bedrivs. 

Riktlinjer och ansvar

Det är arbetsgivarens ansvar att, i samverkan med skyddsombudet, undersöka och riskbedöma om det är för kallt eller varmt i lokalen.

Riktlinjer för temperaturer finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift "Arbetsplatsens utformning".

I föreskriften hänvisas även till Folkhälsomyndighetens råd för temperaturer inomhus, som även gäller barn och elever. 

Detta gäller under sommaren

Vid stillasittande arbete inomhus ska temperaturen vara mellan 20 och 26 grader. Om det är varmare än så ska arbetsgivaren undersöka (mäta temperaturen, prata med medarbetarna) och därefter riskbedöma situationen i samverkan med skyddsombudet. 

Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Huvudmannen ska planera för och ha rutiner för att anpassa sin verksamhet utifrån kunskapen om att klimatet blir varmare samt genomföra åtgärder som på både kort och lång sikt förebygger höga inomhustemperaturer. Om lösningarna inte hjälper ska behovet av komfortkyla (ac) övervägas. 

Vid stillasittande arbete inomhus behöver temperaturen vara mellan 20 och 24 grader. Om det är kallare än så och muskler och leder kyls ner, ökar risken för belastningsskador i exempelvis nacke och axlar. 

En småbarnsavdelning kan inte ha kallare än den rekommenderade temperaturen för någon längre stund, medan det finns större acceptans för en lägre temperatur i till exempel en idrottssal. 

Det är arbetsgivarens ansvar att, i samverkan med skyddsombudet, undersöka och riskbedöma om det är för kallt i lokalen. Om till exempel en värmepanna gått sönder och det är 10 grader i en förskolelokal kan det innebära att verksamheten måste stänga. 

Det är viktigt att arbeta med förebyggande åtgärder i skolmiljön för att minska exponeringen för värme, men också att vara uppmärksam på symtom hos både barn/elever och personal vid höga temperaturer. Små barn, barn/elever med funktionshinder och gravida är sårbara för höga temperaturer. 

En av de grupper som är sårbara för höga temperaturer är små barn. Barn kan inte reglera sin kroppstemperatur lika effektivt som vuxna eftersom de inte svettas lika mycket. Det gäller särskilt i åldern 0-5 år. Barn har också en sämre riskuppfattning än vuxna och vissa är för små eller har funktionsnedsättningar som hindrar dem från att själva flytta sig till svalare platser eller att förse sig med dryck.

Om antalet öppna förskolor begränsas under sommaren så bör lokalernas värmesäkring vara en aspekt som vägs in i valet av sommarförskolor. Det kan vara lämpligt att välja ut och vistas i svala delar av byggnaden om sådana finns och undvika de varmaste rummen. I arbetet med att värmesäkra lokalerna är det viktigt att verksamheten har en dialog med fastighetsägaren.

I den mån skola och fritidshem hålls öppna under sommaren så bör värmesäkring även där vara en aspekt som vägs in i valet av lokaler. Det kan vara lämpligt att välja ut och vistas i svala delar av byggnaden.

Läs riktlinjerna

Checklista

Gymnasieskola - gruppbild

Har ni problem med arbetsmiljön på skolan?

Vi går igenom hur du och dina kollegor kan agera om ni är drabbade av arbetsmiljöproblem. Följ vår checklista steg för steg.

Frågor & svar