Så går en avtalsrörelse till

Inom förbundet 

Inför avtalsrörelser utser Sveriges Lärare tre avtalsdelegationer. Delegaterna väljs av valkretsombuden på valkretsmöten. 

Valkretsombuden är i sin tur valda av medlemmarna på föreningarnas årsmöten. De tre avtalsdelegationerna är: 

• Kommunalt avtalsområde, 99 platser 
• Privat avtalsområde, 49 platser 
• Statligt avtalsområde, 19 platser 

Delegaterna är lärare och studie- och yrkesvägledare som jobbar i olika skolformer och verksamheter på arbetsplatser över hela landet. 

Avtalsdelegationerna har till uppgift att följa utvecklingen inom förhandlingsvärlden, analysera och utvärdera olika kollektivavtal. Avtalsdelegationerna har även mandatet att fatta beslut om att anta yrkande och avtal. 

Mellan parterna 

Avtalet används i praktiken, nyheter implementeras, överenskomna arbeten genomförs, reglerna följs och när oenigheter uppstår hanteras de utifrån lag och avtal. Det här arbetet görs av medlemmar, chefer, lokala och centrala parter.  

Inom förbundet

Det är ytterst medlemmarna som bestämmer vad vi ska driva i förhandlingarna. Hur din vardag som lärare eller studie- och yrkesvägledare ser ut och vad du behöver för att få rätt förutsättningar och bra villkor är vad som driver avtalsrörelsen från Sveriges Lärares håll. 

Hur vi samlar in dina inspel som medlem kan ske på olika sätt, exempelvis genom: 

• Enkäter av olika slag. 
• Rapporter och undersökningar av medlemmarnas vardag. 
• Erfarenheter från det lokalfackliga arbetet. 
• Hur andra kollektivavtal på arbetsmarknaden ser ut. 
• Prognoser för det ekonomiska läget i landet. 

Mellan parterna 

Om parterna har genomfört gemensamma arbeten, gjort gemensamma studiebesök eller gemensamma undersökningar kan dessa summeras inför de kommande förhandlingarna. 

Inom förbundet 

Avtalsdelegationen diskuterar vilka krav Sveriges Lärare ska lägga fram till arbetsgivarna, det vill säga vårt yrkande. Förbundsstyrelsen är delaktig i diskussionerna och fattar beslut om att rekommendera delegationen anta yrkande. 

Avtalsdelegationen fattar sedan beslut om yrkandet. 

Mellan parterna 

Sina yrkanden och utgångspunkter formulerar parterna var för sig. Det kan också finnas tidigare gjorda överenskommelser som följer med in i förhandlingsarbetet. 

Sedan växlar parterna yrkanden, det vill säga, lämnar sitt och tar emot motpartens, som beskriver vad de vill åstadkomma i förhandlingarna. 

Därefter börjar förhandlingarna. 

Inom förbundet 

Avtalsdelegationen deltar inte direkt i förhandlingarna men följer dem genom information och återkommande möten. Delegationens arbete leds av Sveriges Lärares förbundsordförande eller en vice ordförande. 

Mellan parterna 

Förhandlingarna med vår motpart inleds. I förhandlingsrummen finns förhandlingschef och ombudsmän.  

Förhandling handlar om att hitta vägar till lösningar på de problem som parterna lyfter, lösningar som båda parter kan acceptera. Ett kollektivavtal är alltid ett resultat av kompromisser.  

Det är inte självklart att parterna definierar samma problem och heller inte självklart att den ena partens lösning är acceptabel för den andra, även om båda parter skulle se samma problembild i en fråga. 

Förhandlingarna pågår till dess att ett avtalsförslag kan presenteras.  

Inom förbundet 

När ett avtalsförslag presenteras är det dags för beslut. Efter noggranna diskussioner i både förbundsstyrelsen och avtalsdelegationen, rekommenderar förbundsstyrelsen avtalsdelegationen att antingen anta eller förkasta förslaget. 

Mellan parterna

Ett avtalsförslag sammanställs när förhandlarna bedömer att tiden är mogen. Det bygger på samtal, förhandlingar och andra underlag som respektive parter bedömer kan antas av den egna organisationen, i Sveriges Lärares fall, avtalsdelegationen. 

Inom förbundet 

Om avtalsdelegationen fattar beslut om att anta det nya kollektivavtalet så skrivs det under. Därefter underskrivet informeras medlemmar, förtroendevalda och kanslianställda om att avtalet är klart och om dess innehåll. 

Mellan parterna 

När alla parters beslutande församlingar har beslutat att anta avtalsförslaget skrivs kollektivavtalet under och presenteras. Då kan även löneprocesserna slutföras. 

Kollektivavtalen finns på vår webbplats

Du kan läsa samtliga kollektivavtal på vår webbplats.

Inom förbundet  

Vi i Sveriges Lärare behöver ta vårt ansvar för att avtalet följs och att skrivningarna i det används, både för att följa det och för att ha koll på att arbetsgivaren gör det. En nyckel i det hela är du som medlem läser och känner ditt avtal.   

Under avtalsperioden fortsätter också arbetet med arbetsgivarna, både lokalt och centralt. Detta sker exempelvis i:  

• Lokal samverkan  
• Tvisteförhandlingar om avtalsbrott upptäcks  
• Eventuella fortsatta utredningsarbeten i partsgemensamma arbetsgrupper.  

Detta arbete är också en del av grunden inför nästa avtalsrörelse.  

Fredsplikt råder tills att det centrala kollektivavtalet går ut. Det innebär att parterna förbinder sig att inte strejka eller utlysa lockout så länge avtalet gäller. Lagstiftningen styrker detta som säger att konfliktåtgärder inte får bryta ut under avtal.   

Mellan parterna 

När avtalet är klart ska innehållet omsättas till praktisk vardag. Det behöver göras av alla, medarbetare, chefer, lokala förtroendevalda i Sveriges Lärare och lokala arbetsgivare, med stöd av Sveriges Lärare nationellt och arbetsgivarorganisationen.   

Information och implementering genomför oftast parterna var för sig men det händer att det sker partsgemensamt. Det brukar ha stort värde eftersom avtalet är gemensamt och ska följa gemensamt i den vardagliga verksamheten. Då är det bra att förstå innehållet på samma sätt.  

Nu blir det möjligt att på lokal nivå avtala om ett lokalt kollektivavtal som utgår från det centrala kollektivavtalet, men med tillägg eller lokal anpassning. Resultatet får dock inte bli sämre.  

Är det förhandlingar med SKR är det parterna som gemensamt utser medlarna. I annat fall är det Medlingsinstitutet som utser medlare.  

Medlarna sätter sig in i frågorna och lägger sedan ett förslag (”hemställan”), som konstrueras utifrån parternas ståndpunkter och vad parter på övriga arbetsmarknaden kommit överens om i liknande frågor, alltså ”märket”. 

Antas medlarnas bud av alla parter, har vi ett nytt kollektivavtal. 

Under medling förlängs det tidigare avtalet fram tills nytt avtal finns på plats eller att konflikt utbryter, det brukar kallas att avtalet prolongeras. Detta är viktigt för att du inte ska bli av med alla dina villkor över en natt om vi inte kommer överens med arbetsgivaren.

Misslyckas medlingen kan Sveriges Lärare eller motparten “förvarna” om konflikt, det vill säga varsla. Man varslar två veckor i förväg och en konflikt kan endast träda i kraft när det gamla avtalet är uppsagt och har löpt ut. 

Varslet ska lämnas till motparten och Medlingsinstitutet. Medlarna har rätt att skjuta upp konflikten i ytterligare två veckor om de kommer fram till att de ändå vill göra ett medlingsförsök till. 

Om parterna trots allt inte kommer överens kan det bli konfliktåtgärder.  

Det finns olika sorters konfliktåtgärder: 

Övertids- och nyanställningsblockader 

Under blockader av olika slag så stoppas en viss typ av arbete, exempelvis övertidsarbete, eller nyanställningar. 

Strejk

Att strejka innebär att medlemmar i Sveriges Lärare lägger ner arbetet. Arbetsgivaren kan å sin sida besluta om lockout, vilket innebär att anställda stängs ute från arbetet utan lön. Enligt lag får strejk endast genomföras när kollektivavtal saknas. 

Ingen lön under strejk

För strejkande betalas ingen lön ut. I stället kan medlemmar få konfliktersättning från Sveriges Lärares strejkkassa. Ersättningens storlek beslutas av förbundsstyrelsen om en konflikt blir aktuell. 

Den som tas ut i strejk kan också behöva tjänstgöra som exempelvis strejkvakt. Strejk innebär inte ledighet – medlemmar ska vara beredda att återgå i arbete så snart en överenskommelse har nåtts. 

Detta avgör vem som blir uttagen i strejk

Sveriges Lärare avgör vilka medlemmar som tas ut i konfliktåtgärder. Uttag kan omfatta samtliga på ett avtalsområde, eller riktas mot särskilda grupper och verksamheter för att få största möjliga effekt. 

Även under en konflikt fortsätter dialogen mellan fackförbund, arbetsgivare och medlare för att hitta en lösning. 

"Märket" starkt normerande

Innan ett fackförbund varslar om konflikt görs noggranna överväganden om åtgärderna kan leda till ett bättre avtal och om förhandlingsmöjligheterna är uttömda. 

På svensk arbetsmarknad är det så kallade ”märket” starkt normerande. Därför är det svårt att genom konflikt få igenom kostnader eller innehåll som avviker från vad arbetsmarknadens parter i övrigt har kommit överens om.

Om vi vill nå längre än ”märket” krävs i regel att vi hittar lösningar tillsammans med arbetsgivarna.