Så fungerar statistikverktyget Min lön

Statistiken i Min lön baseras på uppgifter som din arbetsgivare rapporterar in till sin arbetsgivarorganisation en gång per år. Vanligtvis sker det i november hos kommunala arbetsgivare och i september hos privata arbetsgivare. 

Arbetsgivarorganisationen bearbetar uppgifterna och skickar dem sedan till Sveriges Lärare, för vidare bearbetning in till Min Lön. 

Uppgifterna som visas i Min Lön släpar alltså efter, från fyra månader till 1,5 år. När du fått en nya lön tar det alltså tid innan dina uppgifter blir rätt i Min lön. 

Om löneuppgiften motsvarar den heltidslön du hade i höstas behöver du alltså inte göra något. Om löneuppgiften ser orimlig ut, kontakta din arbetsgivare och fråga vilken lön de rapporterat in. 

Tidigare medlem i Lärarnas Riksförbund

Om du tidigare var medlem i Lärarnas Riksförbund kommer dina löneuppgifter att synas först till sommaren 2023, av systemtekniska skäl. 

Tidigare medlem i Lärarförbundet 

Det finns flera möjliga orsaker till att dina uppgifter saknas:

• Du är nyanställd 
  Din arbetsgivare ska årligen rapportera in löneunderlag till sin arbetsgivarorganisation. Hos kommunala arbetsgivare sker det i november och hos många privata arbetsgivare i september. Om du blivit anställd efter att rapporteringen gjorts, kan det därför att ta upp till 1,5 år innan just din löneuppgift kommer in i Min lön. 
• Du jobbar utanför vårt område
  Lönestatistik för grupper som inte normalt är organiserade i Sveriges Lärare visas inte. 
• Din arbetsgivare har inte rapporterat in
  Arbetsgivare som har kollektivavtal med Sveriges Lärare ska rapportera in de anställdas löner till sin arbetsgivarorganisation. De flesta gör det, men inte alla. Om du varken är nyanställd eller arbetar utanför vårt område, kan du behöva fråga din arbetsgivare hur de hanterar inrapporteringen. 

När du ska jämföra din egen lön och löneutveckling väljer du yrke, avtalsområde och geografisk begränsning.

Om det finns för få personer i det urval du gjort visas inte några andra löner i diagrammet eller tabellen.

Testa att lägga till exempelvis grannkommunen, ett större geografiskt område eller ytterligare befattningar.

Nej. Diagram och tabeller är utformade för att en enskild medlems lön inte ska gå att urskilja, förutom den egna. När alltför få individer ingår i ett urval, visas inte dessa.

I vyn “Min löneutveckling” kan du se och jämföra din löneutveckling de senaste åren. Saknas lönenivå ett år, redovisas löneutvecklingen för två år. Siffran för din totala löneutveckling kan därför beräknas på färre än fem år. Den sammanlagda utvecklingen beräknas genom kedjning, det vill säga att man beräknar löneutvecklingen över en längre tidsperiod med flera procentuella ökningar. Den totala ökningen blir större än summan av ökningarna. Detta kallas ibland också ränta‐på‐ränta‐effekt. Orsaken till detta är att löneökningen andra året beräknas på en högre lön än vad som gällde det första året och så vidare.

Om du har bytt befattning redovisas inte din löneutveckling eftersom den inte skett i en viss befattning. Däremot redovisas löneutvecklingen för det jämförda urvalet för hela femårsperioden.

För att lönestatistik ska vara relevant behöver det finnas många individer i urvalet. Därför redovisas inte statistik för urval som är för snävt.  

Om du exempelvis har sökt på "lärare åk F-3" i Arjeplogs kommun, så visas ingen statistik eftersom det är för få personer som passar in i urvalet. Om sökningen istället görs för hela Norrbottens län eller om du lägger till "lärare åk 4-6", visas siffror eftersom det då är tillräckligt många personer i urvalet.

Endast medlemmar som är månadsavlönade och anställda vid just inrapporteringstidpunkten ingår i underlaget. Deltidslöner är uppräknade till heltidslöner.

Lönerna utgörs av fast kontant månadslön inklusive fasta lönetillägg. Det betyder att siffran också innehåller de tillägg som utbetalas återkommande under flera månader, till exempel arbetslagsledarskap, Lärarlönelyftet och försteläraruppdrag, oavsett om de är en del av månadslönen eller utgår som tillägg.

Statistiken som publiceras i Min lön baseras på uppgifter som din arbetsgivare har rapporterat in till sin arbetsgivarorganisation, antingen i september eller november året innan. 

Om du fått en ny lön i exempelvis december, så är det din förra lön som rapporterats in. 

Medianlönen är den lönenivå där lika många har lägre lön respektive högre lön. Om medianlönen är 40 000 kr har alltså hälften lägre lön än så och hälften har högre. Medianen är också den 50:e percentilen.

Medellönen räknas ut genom att alla löner för individer i urvalet summeras och sedan divideras med antalet individer. Det innebär att medellönen påverkas av enstaka väldigt höga eller låga löner.

Vilken ska du använda?

Om det skiljer mycket mellan medellönen och medianlönen, så innebär det att det finns en stor spridning av lönerna. Det vill säga att det finns individer som har mycket låga och/eller mycket höga löner. Då är det bäst att titta på medianlönen. 

Om medellönen och medianlönen är lika tyder det på att lönespridningen är jämn.

När du söker fram den statistik du vill se väljer du yrke, avtalsområde och  geografisk begränsning. 

Siffror kommer endast att visas för de åldersgrupper där det finns tillräckligt många individer i det underlag som ligger till grund för statistiken. 

Testa att söka på exempelvis grannkommunen eller bredda din sökning till hela Sverige.

I Min lön samlar vi marknadens bästa lönestatistik. Med det sagt är det en viss eftersläpning på statistiken.

Hos kommunala arbetsgivare samlas löneuppgifterna in i november och hos privata arbetsgivare är det oftast i september. Arbetsgivarna rapporterar till sina respektive arbetsgivarorganisationer, som bearbetar uppgifterna och skickar dem sedan till Sveriges Lärare.

När vi får underlaget arbetar vi så fort som möjligt för att du ska kunna se din nya lön i vårt verktyg. Senast i april efterföljande år kommer den nya statistiken att synas i Min lön.

Behöver du färskare uppgifter?

Kontakta gärna lokala fackliga företrädare för Sveriges Lärare, exempelvis om du behöver stämma av löneläget inför att du ska på jobbintervju.

Percentil visar hur många procent som har en lägre nivå.
Om 10:e percentilen är 30 000 kr, så har 10 % lägre lön än 30 000 kr.
Om 90:e percentilen är 50 000 kr, så har 90 % lägre lön än 50 000 kr, vilket alltså innebär att 10 % har en högre lön än 50 000 kr.  
80 % har alltså en lön mellan den 10:e och den 90:e percentilen.

Kvartiler delar in urvalet i lika stora fjärdedelar. Den undre kvartilen motsvarar den 25:e percentilen och den övre kvartilen den 75:e percentilen. Det innebär att 50 % har en lön mellan den undre och övre kvartilen. En lön i det spannet är med andra ord en relativt ”vanlig lön”.

Medianlönen är den lönenivå där lika många har lägre lön respektive högre lön. Om medianlönen är 40 000 kr har alltså hälften lägre lön än så och hälften har högre. Medianen är också den 50:e percentilen.

Medellönen räknas ut genom att alla löner för individer i urvalet summeras och sedan divideras med antalet individer. Det innebär att medellönen påverkas av enstaka väldigt höga eller låga löner.

I lönestatistiken som Min lön bygger på, rapporteras inte någon uppgift in om hur länge man haft sin lärarlegitimation. Det närmsta man kommer den frågan är åldersindelningen. 

I de övre åldersspannen är sannolikheten hög att de flesta varit lärare i flera år, men det är inte självklart eftersom åldersspridningen på lärarutbildningarna är stor. 

Läs mer om löneförhandling inför första lärarjobbet här.