Kommuner och regioner
Avtalet gäller 2021-04-01 till och med 2024-03-31.
Detta kollektivavtal har Sveriges Lärare tecknat med arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR). Gäller för lärare och studie- och yrkesvägledare.
Kollektivavtal styr det mesta i din anställning och ger bättre förmåner än om bara lagstiftningen gällt.
Här har vi sammanfattat några av de viktigaste delarna som gäller just det här avtalsområdet. Hela kollektivet hittar du längst ner på sidan.
Kollektivavtalet i korthet
Löneavtalet innehåller grundläggande principer för lönesättningen. Lönen ska vara individuell och differentierad vilket kort sagt innebär att den ska spegla dina arbetsuppgifter, din erfarenhet och din utbildningsnivå.
Löneavtalet ger rätt till årlig löneöversyn per den 1 april. Det har inte fasta siffror för hur många procent som arbetsgivarna ska sätta av till löneökningar.
Den årliga löneprocessen innehåller flera viktiga steg där du, dina kollegor och Sveriges Lärares lokalförening kan påverka hur arbetsgivaren sätter lönerna.
Lärare med semestertjänst arbetar i genomsnitt högst 40 timmar per vecka på en heltidstjänst. I arbetstiden ska finnas tillräckligt med tid för planering, kompetensutveckling samt för- och efterarbete.
Lärare med ferietjänst (bilaga M) har en årsarbetstid på i genomsnitt 1767 timmar. Av dessa är 1360 reglerade och förlagda till arbetsårets 194 A-dagar. Resterande tid utgör förtroendearbetstid.
Förtroendearbetstiden i ferietjänst är i första hand avsedd för för- och efterarbete men kan även innehålla spontana elev- och föräldrakontakter samt tid för egen utveckling. Föräldramöten och strukturerad kompetensutveckling ska ske under den reglerade arbetstiden.
Årsarbetstiden ska fördelas med en så jämn utläggning över arbetsåret som verksamheten medger. Det ska finnas minst fyra avstämningsperioder.
Om du har en semestertjänst tjänar du in semester 1 januari – 31 december och du kan ta ut den semester som du förväntas tjäna in under samma år. I avtalet kallas detta för att intjänandeåret sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår.
Utan kollektivavtal hade du inte haft rätt att ta ut betald semester förrän året efter att du har tjänat in dagarna.
Du kan ansöka om semester under hela året.
Antalet semesterdagar är
- 25 semesterdagar till och med det år du fyller 39 år
- 31 semesterdagar från och med det år du fyller 40 år
- 32 semesterdagar från och med det år du fyller 50 år.
Du får spara högst 30 semesterdagar. Tidigare gällde 40. Om du idag har fler än 30 kan de som överstiger 30 tas ut i ledighet till och med 2025. 2026 betalas värdet av de överstigande dagarna annars ut på lönen.
"Semester" används inte som begrepp för dig som har ferietjänst, utan motsvarande ledighet kallas ferie. Ferielön tjänas in under verksamhetsåret, det vill säga från och med när sommaruppehållet tar slut tills att nästa sommaruppehåll börjar.
Det är endast sommaruppehållet som räknas som ferie. Då får du ferielön som alltså betalas ut efter intjänandet. Under elevernas övriga lov finns normalt arbetsfria dagar där du har vanlig lön.
Ledigheter styrs alltså av elevernas läsår och du kan inte ansöka om ferieledighet under andra perioder eller spara ferieledighet till annat år.
Arbetsgivaren ska se till att du har balans mellan uppdrag och förutsättningar. Det finns ett stödmaterial för dialogen om arbetstid och arbetsbelastning som parterna har gjort som kan användas på arbetsplatsen för att kunna följa upp och prioritera arbetsuppgifterna.
SKR och Sveriges Lärare har tillsammans konstaterat vilka grundläggande förutsättningar professionen behöver, som uppmaning till de enskilda kommunerna; helhetsperspektiv, ömsesidig tillit, respekt för lärarprofessionen och långsiktighet. Utbildnings- och skolfrågor behöver ges en central plats och huvudmännen har ansvaret för styrning och resurssättning. Läs gärna mer i HÖK 21, bilaga 4.
Läraryrket kräver en ändamålsenlig arbetsorganisation där det finns plats för utveckling, god arbetsmiljö, rimlig arbetsbelastning och en fungerande arbetstid.
SKR och Sveriges Lärare har tagit fram ett stödmaterial för hur ni på arbetsplatsen kan arbeta med detta.
Det arbetet kan leda till en ändrad arbetstidsreglering för både ferie- och semestertjänst men det kan också leda till andra åtgärder i arbetsmiljön för att ge en rimlig arbetsbelastning och tid för utveckling.
Ansökan
Du behöver ansöka om föräldraledighet tre månader i förväg (gäller inte vid vård av barn).
Extra pengar
När du är föräldraledig och tar ut föräldrapenning, kan du få behålla cirka tio procent av din lön som föräldrapenningtillägg i upp till sex månader. För att kunna få det behöver du ha varit anställd, sammanhängande i minst sex månader.
Även föräldraledighet räknas in i den tiden. Om du kommer upp i de sex månaderna under tiden du är föräldraledighet, behöver du påbörja en ny föräldraledighetsperiod för att få rätt till tillägget. Prata gärna med din lönehandläggare när du planerar föräldraledigheten och stäm av så det blir som du tänkt dig.
Gå i tjänst på lov
Det är endast sommaren som räknas som ferie. Övriga lov är normalt arbetsfria perioder där du får vanlig lön.
Om du är föräldraledig och vill ha lön under exempelvis sportlovet, krävs att du återgår i tjänst minst sju dagar före lovet börjar. Det krävs dock inte om du fortsätter vara i tjänst i samma omfattning direkt efter lovet.
Enskild angelägenhet
Du kan få ledigt med bibehållen lön vid nära anhörigs svårare sjukdom eller begravning. Läs mer här.
Hälso- och sjukvård
Du får ledigt med lön vid dessa tillfällen, om det inte går att boka in tid utanför arbetstid:
- Förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall.
- Akut förstagångsbesök hos tandläkare.
- Besök på mödravårdscentral, högst två tillfällen per graviditet (gäller båda föräldrarna)
Dag 1-14 får du behålla 80 procent av din lön, minus ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av en veckas sjuklön. Om du blir sjuk efter halva arbetsdagen dras ett halvt karensavdrag och du fortfarande sjuk nästa dag dras återstående del (tills ett helt karensavdrag uppnåtts).
Dag 15-90 kan du få sjukpenning från Försäkringskassan. Kollektivavtalet ser till att du även får behålla delar av din lön, så att du tillsammans med sjukpenningen har cirka 90 procent av din vanliga inkomst.
Dag 91 och framåt betalar arbetsgivaren bara ut sjukpenningtillägg för den del av din lön som ligger över 10 prisbasbelopp. 10 procent av lönen upp till den gränsen får du istället från en försäkring hos AFA.
Om du är tillsvidareanställd och vill säga upp dig själv är din uppsägningstid:
- en månad om du varit anställd kortare än ett år.
- tre månader om du varit anställd längre än ett år.
Om du är tillsvidareanställd och arbetsgivaren säger upp dig är din uppsägningstid sex månader. Vid arbetsbrist (exempelvis omorganisation eller neddragning) kan uppsägningstiden för dig som fyllt 61 år och varit anställd längre än tio år vara ett år.
Om du har en tidsbegränsad anställning i mer än tre månader har du en månads uppsägningstid, om ni inte kommit överens om något annat i ditt anställningsavtal.
Idag finns främst två pensionsavtal inom den kommunala sektorn; AKAP-KR och KAP-KL.
Kompetens- och omställningsavtalet KOM-KR ger dig möjlighet till såväl rådgivning som ekonomisk ersättning vid uppsägning eller studier.
HÖK 21 innehåller flera delar som hanterar anställningsvillkor, lönesättning och skolan som arbetsplats. Det står för HuvudÖverensKommelse 2021.
I avtalet kan du läsa vad Sveriges Lärare och SKR är överens om samt vad som krävs av skolan som arbetsplats för att den ska attrahera och behålla skickliga och behöriga lärare.
Sveriges Lärare har tagit över partsställningen i de kollektivavtal som tecknats av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.