Om du är utsatt för kränkande särbehandling
Ingen lärare ska behöva bli utsatt för kränkande särbehandling som arbetsplatsmobbning, trakasserier eller utfrysning. Om du är det, ta hjälp så snart som möjligt!
Utöver personligt lidande för den som utsatts så finns det fler negativa konsekvenser för hela arbetsplatsen. Exempel på följder av ett klimat som präglas av mobbning och kränkningar är hög sjukfrånvaro, personalomsättning, minskad effektivitet och produktivitet.
Vi arbetar förebyggande för att det inte ska hända och kan företräda dig som är lärare om du skulle bli utsatt.
Vad är kränkande särbehandling?
Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera medarbetare på ett kränkande sätt.
Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.
Är du utsatt för kränkande särbehandling?
Det är viktigt att du så snart som möjligt tar hjälp om du utsätts för kränkande särbehandling. Vi finns här som stöd om du behöver oss.
5 viktiga steg om du är utsatt
- Prata med ditt ombud eller vår fackliga rådgivning.
- Skriv ner det inträffade, till exempel ord, handlingar, datum, klockslag, vittnen.
- Om det är möjligt, säg tydligt ifrån.
- Informera din närmaste chef eller en högre chef om vad som har hänt så fort som möjligt och begär att hen vidtar åtgärder.
- Anmäl som arbetsskada och/eller tillbud.
Vad är mobbning på arbetsplatsen?
Mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp.
I definitionen ingår också at
t det råder en obalans i makt mellan förövare och offer, och att handlingarna leder till att offret ställs utanför den sociala gemenskapen.
Exempel på kränkande särbehandling
- samarbetssvårigheter
- personkonflikter
- sökande efter syndabockar
- arbetsklimat som präglas av tryckt stämning
- en jargong eller skämt som inte alla är bekväma med.
Det här kan öka risken
- otydlighet vad gäller arbetsfördelning, förväntningar på prestationer och arbetssätt
- hög arbetsbelastning och stress
- konflikter
- omorganisation, rationaliseringar och omstrukturering som skapar otrygghet och konkurrens mellan de anställda.
Arbetsgivarens ansvar
Enligt arbetsmiljölagstiftningen ska arbetsgivaren förebygga att kränkande särbehandling sker.
Utsatt för diskriminering?
Om du blir illa behandlad på grund av exempelvis kön, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, kan det handla om diskriminering.
En utgångspunkt är att arbetsgivaren i första hand ser över de organisatoriska förhållandena på arbetsplatsen. Det handlar om hur man organiserar sin verksamhet, hur man samarbetar och kommunicerar samt hur arbetet leds.
Krav som ställs på organisationen från omgivningen och som inte har kunnat hanteras på ett bra sätt ökar risken för kränkande särbehandling.
