En gymnasieskola som rustar för livet

Idag går ungefär 98 procent av alla ungdomar i gymnasieskolan, trots att det inte är obligatoriskt.

Detta är ett bevis på hur viktig skolformen, och ditt arbete som lärare, är för den enskildes framtid.

Men många, och ofta stora och heterogena, undervisningsgrupper tar mycket tid från kärnuppdraget för arbetsuppgifter som andra professioner är mer lämpade att utföra.

Därför måste mentorskapets innehåll tydligt definieras och avgränsas i tjänstefördelningen, samt vid behov utföras av heltidsmentorer.

Lärare i gymnasiet behöver rätt förutsättningar

Gymnasieskolan har stora problem på systemnivå.

Problemen handlar bland annat om konkurrensutsättning, skolor som bedrivs i aktiebolagsform, huvudmän med starka vinstintressen och styrning genom New Public Management (NPM).

Detta måste förändras.  

Därför kräver Sveriges Lärare bland annat att:

• Undervisningstiden, planeringstiden och undervisningsgruppernas storlek ska regleras på nationell nivå. En viktig del av lärares kärnuppdrag är att planera och utveckla sin undervisning, vilket kräver tid för såväl för- som efterarbete.
• Staten ska ta över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet samt säkra öppenhet och insyn.
• Lärarna endast ska behöva utföra den dokumentation som styrdokumenten kräver, all övrig dokumentation avgörs av lärarna själva.
• En timplan ska införas i gymnasieskolan där en poäng garanterar en timmes skolförlagd undervisning. Detta för att stoppa huvudmännens respektlöshet mot undervisningstiden.
• Arbetsinnehållet anpassas så att tid för fortbildning och kompetensutveckling säkras inom den reglerade arbetstiden.