Hoppa till sidans innehåll Hoppa till sidans huvudnavigering

En förskola av hög kvalitet

Politiken beskriver vilka frågor vi ska driva för att förbättra förutsättningarna för förskollärare.

Sammanfattning

Sveriges Lärare kämpar för att förskollärare ska få bättre förutsättningar. Förskollärare måste vara ett hållbart yrke med mindre barngrupper, fler utbildade kollegor och med goda förutsättningar att undervisa.  

Sveriges Lärare kräver därför att staten lagstiftar om 

  • minimibemanning 
  • förskollärartäthet 
  • ett maxtak för barngruppers storlek. 

Vi kräver också en nationell reglering av förskollärares tid för planering, för- och efterarbete och utveckling av undervisningen.

En förskola av hög kvalitet

En förskola av hög kvalitet väcker barnens lek, kreativitet och livslånga lust att lära. Den bygger på att alla barn idag får en utbildning av hög kvalitet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Det är väl belagt att barn som utbildas i förskolan får både bättre studieresultat och hälsa på såväl kort som lång sikt. En förskola av hög kvalitet ger människor bättre livschanser. En förskola av hög kvalitet bidrar till en bättre utbildning för barn idag, ett mer likvärdigt utbildningsystem och en ökad jämlikhet i samhället imorgon.

Svensk förskola är ett internationellt föredöme, men förskolan lyckas inte ge barnen en likvärdig utbildning. Många förskollärare saknar förutsättningar att bedriva den undervisning som krävs enligt skollagen och läroplanen. Förskolor kämpar mot nedskärningar och förskollärarbrist. Staten måste ta ett huvudansvar för att skapa en likvärdig förskola av hög kvalitet.

Många förskollärare har en hög arbetsbelastning, med stora barngrupper, brist på utbildade kollegor, brist på tid för att utveckla sin undervisning samt ökade krav på dokumentation. I en sådan miljö riskerar förskollärare att bli sjuka. Faktum är att förskollärare idag är ett av de yrken som har högst sjukskrivningstal.

För att förskolläraryrket ska bli attraktivt och hållbart krävs stärkt autonomi, yrkesskickligheten måste premieras och karriärmöjligheter utvecklas. Lönen måste spegla det ansvar och den komplexitet som uppdraget innebär. För att skapa en förskola av hög kvalitet och ett attraktivt förskolläraryrke är det centralt att staten tar ett huvudansvar för dess finansiering, kompetensförsörjning, likvärdighet och fortbildning.

Förskollärares kärnuppdrag ska värnas

Förskollärare är bärare av de värden som står uttryckta i svenska lagar som barnkonventionen och skollagen samt i förskolans läroplan. Förskollärare har ett ansvar för att kvalitetssäkra utbildningen och undervisningen som sker på förskolan. Många förskollärare får varken tid eller ett tydligt mandat från ledningen att ta sitt ansvar för undervisningen. När andelen personal utan relevant utbildning ökar på förskolorna har förskollärare i allt större omfattning fått ta en arbetsledande roll, vilket har tagit tid från förskollärares kärnuppdrag – att bedriva sin egen undervisning.

Förskollärares kärnuppdrag måste renodlas och värnas. Förskollärares kunskap och kompetens måste värdesättas högre. Förskollärare måste ges tid att planera och utveckla sin undervisning, vilket kräver tid för såväl för- som efterarbete. På många förskolor är den tiden obefintlig och om den finns så försvinner den ofta på grund av en bristande grundbemanning eller för hög personalfrånvaro.

Sveriges Lärare kräver att

  • förskollärares tid för planering, för- och efterarbete och utveckling av undervisningen regleras nationellt.
  • förskollärares kärnuppdrag värnas. Alla barn garanteras undervisning av legitimerade förskollärare.
  • staten ser till att fler förskollärare utbildas.

Förskolans förutsättningar måste regleras

Förskolans utbyggnad har under decennier bidragit till att skapa ett mer jämställt och likvärdigt samhälle. Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna idag, mycket tack vare en offentligt finansierad förskola. Förskolans huvuduppdrag är att främja barns lärande. Förskolan ska också möjliggöra vårdnadshavares förvärvsarbete och studier.

Förskolan är arbetsplats för 100 000 anställda förskollärare, barnskötare och annan personal. För att förskoleverksamheten ska kunna ge fler barn en utbildning av hög kvalitet, möta samhällets behov och bli en hållbar arbetsplats krävs statliga regleringar. Huvudmännen klarar inte uppdraget idag. Sker ingen ändring kommer konsekvensen bli att fler barn i Sverige får en försämrad utbildningskvalitet och omsorg samt att många förskolor förblir en ohållbar arbetsplats.

Staten har inrättat ett nationellt riktmärke och ett statsbidrag för att minska barngruppernas storlek, hittills med otillräckligt resultat. Den fysiska arbetsmiljön med buller och höga ljudnivåer förvärras vid stora barngrupper, icke ändamålsenliga lokaler samt alltför ofta en låg bemanning.

Många förskollärare blir stressade av att inte kunna ge barn den undervisning eller de stöd som de är i behov av. I vissa fall riskerar förskollärare att inte kunna leva upp till sitt tillsynsansvar. De upplever ofta en känsla av bristande kontroll över sin arbetssituation och en etisk stress vilket utgör en stor risk för ohälsa. Många förskolor lider av konstant personalbrist, brister i ledarskapet samt ett schema som inte möjliggör rast och paus. Ofta är en konstant underfinansiering en bakomliggande orsak. De krav som ställs i styrdokumenten matchas inte med tillräckliga resurser för att förskollärare ska kunna uppfylla dem. Staten måste reglera förskolans förutsättningar för att skapa en likvärdig och hållbar förskola för alla som befinner sig i den.

Sveriges Lärare kräver att

  • staten lagstiftar om minimibemanning, förskollärartäthet samt ett maxtak för barngruppers storlek.
  • staten tar ett huvudansvar för förskolans finansiering, resursfördelning och likvärdighet.
  • huvudmän genomför uppdragsdialoger som säkrar verksamhets- och tjänsteplanering samt ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Stärk specialpedagogiken i förskolan

Många förskollärare vittnar om att de saknar den specialpedagogiska kompetens som krävs i förskolan. Förskollärare får sällan gehör för de resursbehov som finns för att kunna ge varje barn det stöd i undervisningen de har behov av. Det försvårar förskolans kompensatoriska uppdrag. När arbetsgivare sätter in extra resurser är det alltför ofta personal som saknar utbildning, vilket inte gynnar barnens lärande. Arbetsgivare har idag svårt att tillgodose de specialpedagogiska behoven på förskolorna och det påverkar förskollärares möjligheter att skapa en jämlik förskola.

I en förskola för alla barn är det viktigt att även se över vilken dokumentation som krävs. Förskollärare vittnar om en ökad specialpedagogisk dokumentation från huvudmannen som inte gynnar barns utveckling – den utgår varken från läroplanen eller den specialpedagogiska forskningen.

För att kunna säkerställa tidiga insatser av hög kvalitet för varje barn krävs specialpedagogisk kompetens och specialpedagoger i förskolan. Ibland behövs också kompetens från andra aktörer. Då måste samverkan fungera för att förskollärare ska kunna ge alla barn en undervisning av hög kvalitet.

Sveriges Lärare kräver att

  • förskollärares professionella bedömningar av vad som behövs för barns undervisning ges avgörande betydelse för hur stödarbetet sker i förskolan.
  • fler specialpedagoger måste utbildas.
  • specialpedagogisk kompetens garanteras på förskolorna genom statligt riktade kompetensutvecklingsinsatser för förskollärare samt fler anställda specialpedagoger.
  • staten och huvudmännen tillsätter resurser för en fungerande samverkan mellan relevanta aktörer såsom barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och barnavårdscentralen.

Förskollärare har rätt till kompetensutveckling

Förskollärare ges sällan möjlighet att kompetensutveckla sig. Den kompetensutveckling som arrangeras av huvudmän upplevs alltför ofta inte ge någon nytta för den egna undervisningen. Förskollärares möjligheter att delta i professionsprogrammet måste därför säkras. Alla förskollärare måste ges möjlighet att nå en examen på avancerad nivå. Förskollärare vill också ha fler möjligheter till kollegialt lärande i sitt dagliga arbete. I tider där det saknas förskollärarkollegor blir det desto viktigare.

Den forskning som finns når sällan förskolorna. Praktiknära forskning för förskolan är eftersatt. Förskollärare har heller inte tid att reflektera och pröva nya undervisningsmetoder, söka nya läromedel eller möjligheter att forska inom sin egen praktik. Idag fungerar samverkan mellan akademin och förskolan inte tillräckligt väl.

Sveriges Lärare kräver att

  • antalet timmar för förskollärares kompetensutveckling regleras.
  • samverkan mellan förskola och akademin stärks och fler lektorat inrättas.
  • resurser till praktiknära forskning om förskolan stärks och formerna för forskningsspridning utvecklas.
  • huvudmän skapar organisatoriska förutsättningar så att varje förskollärare får möjligheter till kollegialt lärande i sin yrkesvardag.
  • huvudmän ger förskollärare möjligheter att delta i statens professionsprogram.
  • staten skapar en masterpåbyggnad med förskoleinriktning.
  • förskollärarutbildningen ger en examen på avancerad nivå.

Film

Se gärna filmen från webbinariet där politiken för förskolan presenterades.

Frågor & svar