En folkhögskola som ger alla chansen

Folkhögskolan är en stor och mycket viktig del av det svenska utbildningssystemet. Varje år ges tusentals människor möjlighet att sätta nya mål och växa som individer inom ramen för verksamheten. 

Folkhögskolans viktiga roll i utbildningssystemet

Sedan folkhögskolans start (1868) är folkhögskolor och studieförbund starkt förknippade med demokratins utveckling i Sverige.

Skolorna har historiskt sett fyllt en viktig funktion när det formella utbildningssystemet inte haft plats för stora delar av befolkningen.

Folkhögskolan har idag en central kompletterande roll i det livslånga lärandet och erbjuder en bildningsram där människor kan vinna nya insikter och förkovran.

Folkhögskolan har vidare en stark koppling till frågor som rör både omställning på arbetsmarknaden och integration. Detta genom bland annat etableringskurser, yrkesutbildningar och behörighetsgivande kurser.

Utbildningsformen har även en stor betydelse för människors möjlighet att på bred front utvecklas och växa.

Folkhögskolan erbjuder en plats för utbildning och bildning där människor med olika förutsättningar och bakgrund möts som jämlikar och utvecklas som demokratiska medborgare.

Folkhögskolan blev enligt riksdagsbeslut 2015 en egen utbildningsform och är inte kopplad till annan vuxenutbildning utan har en jämbördig ställning till andra utbildningsformer.

”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.”

— Allas kunskap – allas bildning, 2013/14:172. 

Statens syften med stödet till folkhögskolan är att:

• stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
• bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
• bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
• bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Sveriges Lärares politik för folkhögskolan

Folkhögskolan kännetecknas av att undervisningen ofta bedrivs i små grupper och att gruppen har stor betydelse i lärprocessen. Studierna bygger på samarbete och samverkan mellan lärare och kursdeltagare.

Samtalet, mötet och erfarenhetsutbytet är centrala i folkhögskolans pedagogik. Undervisningen präglas av ett tvärvetenskapligt och ämnesövergripande synsätt och ofta används kreativa arbetssätt och uttrycksformer.

Folkhögskolan riktar sig till breda grupper med olika behov och skiftande bakgrund. Många deltagare har erfarenhet av att inte passa in i det ordinarie skolsystemet. Självförtroendet kan vara lågt, liksom motivationen. Elevhälsofrämjande arbetssätt är av stor vikt inom verksamheten.

Ofta kan tiden i folkhögskolan vända denna negativa självbild i mötet mellan lärare och andra kursdeltagare i klassrummet, i informella lärmiljöer och i det socialpedagogiska arbetet.

Folkhögskolans allmänna kurser är ett alternativ för att skaffa sig gymnasiekompetens och behörighet för högre studier.

Genom systemet med studieomdöme i stället för traditionella betyg i enskilda ämnen, värderar folkhögskollärarna fler förmågor hos kursdeltagarna än de kunskaper som ger behörighet i olika kurser.

Folkhögskollärarna är genom sin kompetens och erfarenhet omistliga för utbildningsformen.

Möjligheten till möten med kollegor från andra skolor är grundläggande för möjligheten att utveckla den egna professionen och utbildningsformen.

Samspel mellan praktik, vardagsarbete och teoretisk kunskap kan utveckla tänkandet om praktiken, och det som görs i klassrummet.

Sveriges Lärare har en kunskapssyn som avspeglas i synen på vuxnas lärarande. Ett livslångt lärande innefattar något mer än bara omställning och kontinuerlig matchning mot arbetsmarknaden.

Det handlar på ett övergripande plan om bildning och folkbildning. Arbetsmarknadsperspektivet är väsentligt men måste kompletteras av ett helhetsperspektiv som sätter människors bildning främst.

Stärk finansieringen till folkhögskolorna

Idag finansieras folkhögskolans kurser och utbildningar främst genom statsbidrag och den ekonomiska situationen är oerhört ansträngd.

I stället för att satsa på folkhögskolan gör den förda politiken det svårare för folkhögskolorna att genomföra sitt viktiga uppdrag.

Folkhögskolan har drabbats hårt av inflationsläget och antalet utbildningsplatser blir färre och färre.

För att få en stabil och hållbar folkhögskola krävs ett statsbidrag som täcker en satsning på lärarnas löner och kompetensutveckling och som möjliggör för folkhögskolorna att fortsätta sina behovsanpassade utbildningar.

Med en förstärkt finansiering kan folkhögskolan som utbildningsanordnare utvecklas och vara en attraktiv arbetsplats. Sveriges Lärare kräver därför ett högre generellt statsbidrag som gynnar både kvalitet och långsiktighet.

Bra lön och möjlighet till fortbildning

För att lärare och blivande lärare i högre grad ska vilja vara en del av folkhögskolan behöver den vara en attraktiv arbetsplats. 

Folkhögskollärarna ska ha en konkurrenskraftig lön, men också få tillgång till bra och relevant kompetensutveckling av sina arbetsgivare.

För Sveriges Lärare är det självklart att folkhögskolorna ska omfattas av samtliga statliga satsningar på till exempel lön, kompetensutveckling och att anställningsbarhet och anställningstrygghet för folkhögskolans lärare förbättras.

Idag finns det små möjligheter till professionell utveckling för lärarna och många får ingen kompetensutveckling alls.

Förbättra arbetsmiljön och folkhögskollärarnas förutsättningar

Folkhögskolläraren är bärare av utbildningsformen och folkhögskoletraditionen såväl till vardags som i utvecklingsarbetet.

Det innebär att folkhögskolläraren i sitt förhållningssätt förmedlar att folkhögskolan är en unik och egen utbildningsform. Lärare och kursdeltagare möter varandra med utgångspunkten att alla har kunskaper och erfarenheter att dela med varandra.

Lärarna stödjer deltagarna att ta ansvar för det egna kunskapssökandet och att de stärker förmågan att själva ta in kunskap och reflektera över den.

Lärare inom folkhögskolan upplever en ständigt ökande arbetsbelastning och tydligast syns detta i ett ökat antal deltagare med särskilda behov, allt större undervisningsgrupper samt växande administration och dokumentation.

Med förenade krafter måste vi skapa en situation där lärare kan lägga fokus på kursdeltagarna och på att utveckla undervisningen.

Folkhögskollärares kärnuppdrag ska prioriteras och tillräcklig tid för planering och genomförande ska avsättas. Administrativa kringsysslor är inte pedagogiskt arbete och bör lyftas från lärarna. Lärare måste få tid att vara lärare.

I ett samhälle som tror på kraften i utbildning är det helt centralt att det finns möjlighet att utveckla sin kompetens även i vuxen ålder. Det livslånga lärandet är viktigt både för den enskilda individen och för samhället som helhet.

Den som av olika skäl saknar kunskaper från grund-skolan eller gymnasieskolan, eller som är nyanländ vuxen, kan genom folkhögskolans utbud få en andra chans att utvecklas som person och att samtidigt stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Sveriges Lärares krav för folkhögskolan

Sveriges Lärare kräver att:

• det genomförs en långsiktig ekonomisk satsning genom ett högre generellt statsbidrag för folkhögskolan
• staten och huvudmännen genomför insatser som upprätthåller och utvecklar kompetensutveckling kopplat till professionen för lärare inom folkhögskolan
• folkhögskolan omfattas av statliga satsningar på till exempel lön och kompetensutveckling och därmed jämställs med andra lärargrupper
• folkhögskollärarnas kärnuppdrag som undervisande lärare renodlas och alltid prioriteras av huvudmännen
• alla lärare på folkhögskola ska ha kompetens i folkhögskolepedagogik och folkbildning
• praktiknära forskning om vuxnas lärande, folkhögskolepedagogik och folkbildning främjas och kommer lärarna till del
• fler lärare i folkhögskolan ska ges förutsättningar och ekonomiska möjligheter att forska.