Kulturskolan måste värnas

Den erbjuder en konstnärlig grundutbildning för musiker, dansare, skådespelare, bildkonstnärer med flera. Kulturskolan ger barn och unga kunskaper och bildning och gör att de får tillgång till ett bredare kulturliv och den har bidragit till det svenska musikundret. 

Det är därför olyckligt att regeringen minskat på det statliga stödet. Ändrade förutsättningar skapar en ryckighet för både lärare och elever inom en verksamhet som redan har tuffa villkor.  

Kulturskolan nedprioriteras nästan alltid i tider av ekonomisk kris. Inflation och neddragningar av budgeten gör att nästan alla kulturskolor måste spara nästa år, visar en enkät bland musik- och kulturskolechefer utförd av Kulturskolerådet och som blev officiell i dag (4/12–23) Läs mer i artikeln i DN om hur nästan alla kulturskolor tvingas dra ner.

När Kulturskolan ska spara eller inte får mer pengar än förra året blir det förstås negativa konsekvenser för kulturintresserade barn och ungdomar. Och det blir allt annat än likvärdigt över hela landet.   

Kanske får man därför vara glad att regeringen inte har tagit bort statsbidraget helt. Stödet till kulturskolan blev nämligen kvar i statsbudgeten trots att regeringen inför föregående års budget förvarnade att det skulle tas bort år 2024.

Även nästa år kommer det utgå 100 miljoner kronor i stöd till kulturskolan. Stödet är också aviserat för 2025 och 2026, så det finns förhoppningar att det kommer vara kvar även kommande åren.

Det är välkommet att regeringen inte drar in den lilla satsning man gör på kulturskolan, men det finns ändå några uppenbara orosmoln. Ett orosmoln är att stödet har minskat. Under de två åren 2021 och 2022 la staten 200 miljoner till kulturskolan, något som minskades till 100 miljoner år 2023.

Den minskningen lär ha lett till att färre barn och unga nås av kulturskolan. Något som nu förstärks med ökad inflation och ytterligare besparingar. 

Kulturrådet visar i sin redovisning, (som du kan läsa här) av hur bidraget har använts att läsåret 2021/22 nåddes över 60 000 nya barn och unga av kulturskolans verksamhet, vilket kan jämföras med läsåret innan då bara 33 000 nya nåddes. De 100 miljonerna gjorde alltså att nästan dubbelt så många nya nåddes av verksamheten.  

Myndigheten konstaterar dessutom att kulturskolorna har använt bidraget till att ”likt tidigare utökat sin undervisning till fler ämnen” och att det ” har gett effekt på breddningen i verksamhetens utbud”. Statens stöd gör alltså kulturskolan mer attraktiv genom att den kan erbjuda fler ämnen och det resulterar bland annat i att fler elever söker sig till den.  

När stödet minskar, i jämförelse med 2022 både innevarande år och kommande år, är risken stor att denna breddning kommer försvinna och att färre barn och unga kommer att hitta sin plats hos kulturskolan. Inte minst då kommunerna för närvarande har ett ansträngt budgetläge, vilket gör att de knappast mött upp minskningen med egna budgetmedel.  

Det andra orosmolnet – som nu bekräftas - är att den statliga satsningen ligger fast i kronor. År 2020 var det 100 miljoner, år 2024 är det också 100 miljoner. Men 100 miljoner år 2020 motsvarar, på grund av inflationen, 121 miljoner nästa år. Så i praktiken är det en minskning med en sjättedel.  

Statsbidraget borde alltså vara 120 miljoner nästa år för att räcka lika långt som år 2020. Så utöver att regeringen jämfört med åren 2021 och 2022 har halverat bidraget har det alltså i praktiken blivit 20 miljoner mindre. 

Våra undersökningar visar att lärare i kulturskolan har en hög arbetsbelastningen, inte minst anser de att dokumentationsbördan är allt för stor. Som en konsekvens av detta har en av fem lärare sällan eller aldrig tid att planera och följa upp verksamheten. 

Åsa Fahlén, förbundsordförande