Skyddad titel, skyddslöst yrke

En rapport om hur kränkningar, hot och våld har blivit en vardag för lärare

Rapporten visar att hot och våld har blivit en del av vardagen för många lärare. Samtidigt brister skolledningens stöd, anmälningar uteblir och många lärare upplever att våldet har blivit normaliserat.

– Hot och våld i skolan är inte längre enstaka händelser – det är ett systemfel. Att vi lärare inte kan känna oss trygga på jobbet är oacceptabelt och det får aldrig normaliseras. Gränsen för vad vi lärare kan stå ut med är passerad, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare. 

Omfattande utsatthet för kränkningar, hot och våld

Var tredje lärare svarar att de själva har blivit utsatta för kränkningar, hot och våld under de senaste tolv månaderna och fyra av tio lärare svarar att de har sett annan personal på skolan bli utsatt. Värst ser det ut för lärare i fritidshem där sex av tio själva har blivit utsatta och sju av tio har sett kollegor bli utsatta.

• I fritidshem svarar var sjätte lärare att de varje vecka utsatts för 
  fysisk kontakt som knuffar och slag.
• Var sjätte lärare i förskoleklass och lågstadiet svarar att de varje månad eller oftare har blivit hotad att elev ska slå dem.
• Var tionde lärare i mellanstadiet har flera gånger fått ett argt, otrevligt eller vulgärt meddelande av en elev.
• Var sjätte lärare i högstadiet svarar att de varje månad eller oftare har varit med om att elever skrikit, skällt eller svurit åt dem.
• Var tionde lärare i gymnasieskolan svarar att de flera gånger under de senaste tolv månaderna har varit med om att elever har utsatt dem för förolämpningar.

Otillräckligt med personal ökar förekomsten av hot och våld

Det finns signifikanta samband mellan tillgången till personal och förekomsten av hot och våld. De lärare som svarar att det finns otillräckligt med behöriga lärare, kuratorer/skolpsykologer, speciallärare/specialpedagoger, elevassistenter och kringpersonal (till exempel rastvärdar) har i högre utsträckning blivit utsatta för kränkningar, hot och våld jämfört med de som svarar att de har tillräcklig tillgång.

Oacceptabelt beteende från vårdnadshavare mot lärare

I fritidshem, förskoleklass och lågstadiet är det vanligast att lärare utsätts för en hotfull situation av vårdnadshavare. Ungefär var femte lärare i dessa skolformer har under det senaste året blivit utsatt för hotfulla situation flera gånger.

För lärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasieskolan är det vanligast att bli utsatt för verbala hot och kränkningar. Var sjätte lärare i mellanstadiet, var tionde i högstadiet och var tjugonde i gymnasieskolan har under det senaste året blivit utsatt för detta flera gånger. Lärare i mellanstadiet är de som i störst utsträckning blir utsatta för hot och kränkningar av vårdnadshavare som sker digitalt.

Skolledning och huvudmans brister ökar risken för att utsättas

Få lärare upplever att skolledningen alltid agerar i akuta situationer. I fritidshem, förskoleklass och lågstadiet svarar endast var femte lärare att ledningen alltid agerar.

Mer än var sjätte lärare uppger att skolledningen sällan eller aldrig stöttar den drabbade. Mellan var femte och var tredje lärare svarar att de aldrig anmält trots att de blivit utsatta för hot eller våld. Fyra av tio lärare uppger att anledningen är att de inte tror att en anmälan leder till åtgärd.

Andra orsaker är tidsbrist och administrativa hinder samt upplevelsen att våldet är “vardag” och inte längre anmälningsvärt.

I samtliga skolformer finns det signifikanta skillnader beroende på i vilken utsträckning läraren upplever att skolledningen och huvudmannen tar hot och våld på allvar. Lärare som saknar detta förtroende rapporterar i högre grad att de själva har blivit utsatta.

En annan tydligt relaterad faktor är förekomsten av tydliga rutiner för att rapportera incidenter där lärare blivit utsatta. Här finns signifikanta skillnader i samtliga skolformer, där de lärare som svarar att det saknas tydliga rutiner i högre utsträckning är utsatta för kränkningar, hot och våld.

Hot och våld orsakar hälsopåverkan och psykisk påfrestning

Hot och våld i arbetet får tydliga konsekvenser för lärarnas hälsa. Hälften av lärarna upplever hög stress och har svårt att slappna av efter jobbet. Var tredje lärare rapporterar irritabilitet, nedstämdhet eller humörsvängningar. Var fjärde lärare har koncentrationssvårigheter eller svårt att somna. Fyra av tio känner sig stressade minst en dag i veckan på grund av hot och våld. Var fjärde funderar minst en gång i veckan på att byta arbetsplats och var femte överväger att lämna läraryrket helt.

Slutsats: Ett systemfel, inte enskilda incidenter

Hot och våld är inte längre enskilda extrema händelser utan ett systemfel. Det har blivit normaliserat bland både elever och vuxna i skolan och lärare vittnar om att de har slutat anmäla incidenter eftersom det sker så ofta. Läget är allvarligt och kräver omedelbara åtgärder. Hot och våld mot lärare är inte bara en skolfråga utan en samhällsfråga. När lärare inte längre vågar utföra sitt jobb fullt ut förlorar hela det demokratiska samhället på det.

Sveriges Lärares krav

1. Investera i förskolan, fritidshemmen och skolan
   Skolan är underfinansierad och kommunerna har inte lyckats ta ansvar för kvalitet och likvärdighet. Staten måste ta över huvudansvaret för finansiering och resursfördelning.
2. Reglera ramfaktorer
   Undervisningstid, gruppstorlekar, lärartäthet samt tid för planering, för- och efterarbete måste regleras. Dessa villkor är avgörande för undervisningens kvalitet.
3. Alla elever ska få det stöd de behöver
   Elever i behov av stöd ska få det i tid – även i fritidshem. Elevhälsan måste vara likvärdig i hela landet, med tillgång till rätt kompetenser och möjlighet till kraftigare stödundervisning.
4. När det förebyggande arbetet inte räcker till behövs statliga akutskolor
   Statliga akutskolor bör införas för elever med våldsproblematik som inte kan vara kvar i sin ordinarie skolmiljö. Syftet är att skydda andra elever och personal, samtidigt som eleven får rätt stöd.
5. Skolledningar och huvudmän måste ta större ansvar i arbetet mot hot och våld
   Nolltolerans mot hot och våld ska gälla i praktiken. Arbetsmiljöarbetet ska följas upp årligen, rutiner måste finnas och lärare ska få utbildning, handledning och stöd.
6. Det behöver ske en bättre samverkan mellan viktiga instanser
   Skolan kan inte ensam hantera problem kopplade till psykisk ohälsa eller kriminalitet. Samverkan krävs mellan BUP, socialtjänst, polis och skola – med tydligt ansvar utanför skolväsendet.
7. Det behövs en myndighetsallians mot skolvåldet
   Hot och våld i skolan är ett samhällsproblem. En gemensam kraftsamling mellan myndigheter krävs för att möta utmaningen.