Det här driver Sveriges Lärarstudenter

Skolväsendet vilar på demokratisk grund. Demokrati ska inte bara förmedlas som ett styrelseskick, demokrati ska utövas.

I en orolig samtid med växande polarisering, desinformation och auktoritära tendenser är demokratiska värderingar viktigare än på mycket länge. Därför får orden aldrig reduceras till tom retorik. Demokratin måste ständigt praktiseras i varje handling.

Skolväsendet är inte bara en demokratisk institution. Den är en grundpelare för demokratin. Den formar framtidens medborgare, rustar dem att tänka kritiskt, värnar om mänskliga rättigheter och tar ansvar för sin omvärld. Den bygger motståndskraft mot intolerans, hat och desinformation.

I detta är lärarna avgörande. De är inte bara kunskapsförmedlare, utan bär på ett djupare ansvar som demokratins väktare. Det är ett professionsansvar som överstiger det enskilda klassrummets innehåll. Lärare måste stå upp för de demokratiska värderingarna, oavsett vad som för tillfället står i styrdokument eller vilka som har makten i riksdag och kommun.

Ett levande demokratiskt samhälle kräver självständigt tänkande medborgare. Det kräver skolor som främjar kritiskt tänkande, vetenskaplig förståelse och respekt för människovärdet.

Därför måste lärare ges tillräckliga förutsättningar att bedriva undervisning baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det fria demokratiska samhället börjar i klassrummet.

Därför är vår kamp för professionen också en kamp för demokratins framtid.

För Sveriges Lärarstudenter innebär detta att:

• Vi står upp för läraryrkets demokratiska uppdrag.
• Vi försvarar ett fritt och demokratiskt skolväsende oavsett vilka som styr.
• Vi verkar för utbildningar som rustar barn och elever genom kunskap, kritiskt tänkande och gemensam bildning.

Lärarprofessionen måste ges autonomi. Inte som självändamål, utan som garant för kvalitet, ansvar och långsiktighet. Läraryrket är inte en teknisk funktion där färdiga instruktioner bara ska följas.

Det är en kvalificerad professionsutövning som förutsätter friutrymme, professionellt omdöme och djup förståelse av bildningens och undervisningens villkor.

Det kräver att samhället litar på lärarna. Men i stället har vi under lång tid sett hur den politiska detaljstyrningen trängt undan detta förtroende. Målstyrning har blivit målstress.

Statliga och kommunala kontrollsystem har växt, men den professionella autonomin har krympt. Resultatet är en lärarkår som bär ett stort ansvar, men ges allt mindre rådighet. Det är inte bara ett arbetsmiljöproblem. Det är ett hot mot skolans demokratiska och bildande uppdrag.

Lärare behöver ges förutsättningar att styra sin egen verksamhet, i undervisningen, i relation till barnen och eleverna och i utvecklingen av skolväsendet.

Det innebär också att lärarutbildningarna måste utformas efter professionens insikter, erfarenheter och behov, inte utifrån politiska trender eller mediala drev. Skolväsendet behöver ledas av professionen, med långsiktighet och kunskap som ledstjärnor.

För Sveriges Lärarstudenter innebär detta att:

• Vi försvarar lärares autonomi, friutrymme och professionella omdöme.
• Vi verkar för ett professionsstyrt skolväsende.
• Vi arbetar för att lärarutbildningarna utgår från professionens behov, inte politisk kortsiktighet.

Vi tror på ett offensivt, modigt och modernt fack. Ett fack som inte bara försvarar villkor, utan också formulerar en framtid värd att kämpa för. Vår styrka bygger på gemenskap, organisering och solidaritet.

Det fackliga handlar inte om rabattkort. Det handlar om rättigheter, kunskap och kollektivet.

Att vara med i facket är att stå upp, även när det är obekvämt. När någon arbetar gratis eller hop-par över sin rast ”för elevernas skull” påverkar det alla. Det sätter en norm för alla andra.

Därför måste vi tillsammans stå upp för våra rättigheter. Det är en solidarisk handling, inte en självisk.

Facket är inte en tjänst. Det är en rörelse. En gemenskap där vi lär av varandra, växer tillsammans och tar ansvar för yrkets framtid. Vår uppgift är att organisera, mobilisera och medvetandegöra.

Vi vill att det fackliga engagemanget ska vara en självklar del av studentlivet, en källa till styrka, stolthet och förändringskraft.

För Sveriges Lärarstudenter innebär detta att:

• Vi organiserar, mobiliserar och medvetandegör.
• Vi visar att medlemskapet är en kollektiv kraft, inte en individuell tjänst.
• Vi gör det fackliga engagemanget till en självklar del av studentlivet.

Att vara medlem i facket är att vara en del av något större än sig själv.

Vi organiserar oss inte bara för vår egen skull, utan för att skapa trygghet, inflytande och förbättring för hela framtidens profession. Solidaritet är inte bara ett värdeord. Det är en princip som bär vår rörelse.

Solidaritet handlar om att stå upp för varandra, över yrkeskategorier, generationer, geografiska gränser och sociala skillnader. Det handlar om att förstå att förbättrade arbetsvillkor, goda utbildningar och en offentligt förvaltad välfärd är en vinst för alla.

Det är genom kollektiv handling vi åstadkommer verklig förändring.
Solidaritet innebär att vi försvarar rätten att organisera sig, i Sverige och globalt. Den omfattar lärarstudenten som kämpar med sin VFU, och läraren i ett annat land som försvarar utbildningens värde under hot.

Men solidaritet är inte självklar. Den måste vårdas, byggas och återskapas. Det kräver kunskap, mod och gemenskap.

För Sveriges Lärarstudenter innebär detta att:

• Vi arbetar för att sprida medvetenhet och stärka modet i kollektivet.
• Vi bygger en rörelse som tar sitt sociala ansvar.
• Vi försvarar rätten till organisering, både i Sverige och internationellt. 

Sveriges Lärarstudenters problembild är att:

• Finansieringen är otillräcklig för att ge fullvärdiga lärarutbildningar. Detta beror dels på för låga finansieringsnivåer och ett systemfel i resurstilldelningen, dels på att politiken inte har varit villig att betala vad lärarutbildning faktiskt kostar.
• Innehållet i lärarutbildningarna varken ger en tillräcklig teoretisk eller praktisk grund för att förbereda framtidens lärare inför yrkeslivet. Utbildningarna brister ofta i både relevans, djup och vad gäller mängden lärarledd tid.
• Lärarutbildningarna sällan motsvarar studier på heltid. Detta är en konsekvens av låga krav, underfinansiering och att innehållet inte motsvarar professionens behov.

Sveriges Lärarstudenters åsikt är att:

• Förskollärar- och grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem ska ges på avancerad nivå.
• Antalet examensmål för lärarutbildningarna ska ligga i nivå med övriga yrkesexamina.
• Lärarstudenter ska under sin utbildning möta lärarutbildare med god och aktuell kännedom om skolväsendet.
• Lärarutbildningarna ska innehålla kontinuerliga inslag av möten med yrkesskickliga och yrkesverksamma lärare som undervisar utifrån beprövad erfarenhet och arbete på vetenskaplig grund.
• Lärarstudenter ska möta den verksamhet de utbildar sig för redan första terminen.
• Metodik ska ha en naturlig plats i och vara återkommande i utbildningarna.
• Den utbildningsvetenskapliga kärnan ska reformeras med större betoning på kunskaper och färdigheter som är konkret användbara för yrkes- och professionsutövningen.
• Alla lärarutbildningar ska ge gedigna ämnesdidaktiska kunskaper, även i anslutning till ämneskurser.
• Lärarutbildningarna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
• Den utbildningsvetenskapliga kärnan ska ge kunskap i läroplansteori och om skolväsendets historiska utveckling, förmedla sociologiska och kritiska perspektiv på utbildning samt bidra med att utveckla ett yrkesspråk.
• Lärarutbildningarna ska förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna och andra demokratiska värderingar.
• Det ska införas verksamhetsintegrerad utbildning (VIU) som vävs in i de teoretiska delarna av lärarutbildningarna för att tydliggöra kopplingen mellan teori och praktik. VIU ska ge lärarstudenter möjligheten att möta verksamheten och utveckla en yrkesskicklighet utanför VFU-kurser.
• Antagningskraven till lärarutbildningarna ska skärpas.
• Lämplighetsprov ska inte användas som urvalsmetod till lärarutbildningarna.
• Antalet utbildningsplatser i större utsträckning ska anpassas efter behovet på lärare.
• Det ska finnas goda möjligheter att läsa kurser inom programmen under sommaren.
• Det ska finnas goda möjligheter att tillgodoräkna kurser från andra lärosäten eller utbildningar.
• Heltidsstudier ska som regel inbegripa minst tio timmar lärarledd undervisning per vecka.
• Lärarutbildningarna ska koncentreras till färre lärosäten. Koncentreringen ska ske med en bibehållen geografisk spridning.
• Möjligheten att använda lokala lärcentra för distansutbildning inom lärarutbildningarna ska utredas med syftet att undersöka hur lärarförsörjningen kan säkras och utbildningskvaliteten kan säkerställas.

Sveriges Lärarstudenters problembild är att:

• Studie- och yrkesvägledarutbildningen brister vad gäller resurser, praktisk förankring och koppling till arbetslivets behov. Utbildningen varierar i kvalitet mellan lärosätena och det saknas långsiktiga möjligheter till vidareutbildning och specialisering, vilket riskerar att försvaga vägledarnas kompetens att möta en komplex och föränderlig arbetsmarknad.

Sveriges Lärarstudenters åsikt är att:

• Studie- och yrkesvägledarutbildningen ska vara av hög kvalitet, vila på vetenskaplig grund och ha inslag där adjungerade vägledare undervisar.
• Studie- och yrkesvägledarutbildningen ska ha verksamhetsförlagd utbildning som praktiskt moment.
• Studie- och yrkesvägledarutbildningen ska ge studenterna kompetens att vägleda i en globaliserad värld.
• Det ska finnas påbyggnadsutbildningar för studie- och yrkesvägledare på avancerad nivå.
• Resurser till forskning om studie- och yrkesvägledning ska stärkas.

Sveriges Lärarstudenters problembild är att:

• Den verksamhetsförlagda utbildningen präglas av stora skillnader i kvalitet och förutsättningar. Många studenter får sina VFU-placeringar sent, placeras långt från studieorten och själva tvingas bära merkostnader för bland annat resor.
• Brist på handledare med rätt utbildning och förutsättningar leder till att studenter inte får den professionella handledning som behövs för att utveckla en yrkesskicklighet.
• Övningsskolereformens fulla potential har inte realiserats, vilket har lett till ett fragmentariskt system utan sammanhållning eller kvalitet.

Sveriges Lärarstudenters åsikt är att:

• Den verksamhetsförlagda utbildningen ska främst bestå av praktisk yrkesutövning. Övriga praktiska moment, exempelvis fältstudier eller att utföra auskultationer, ska inte räknas som verksamhetsförlagd utbildning.
• Reslängden till VFU-platsen inte ska överstiga en timme enkel väg. Där den är längre ska boende tillhandahållas.
• Merkostnader som studenten får till följd av sin verksamhetsförlagda utbildning ska ersättas till fullo.
• Alla ska i god tid innan VFU-periodens start ha fått sin VFU-placering.
• Alla ska garanteras en VFU-placering i relevant skolform eller arbetsplats och, där det är aktuellt, i rätt ämne.
• Verksamhetsförlagd utbildning ska förläggas så att man möter verksamheter med olika förutsättningar, exempelvis i olika socioekonomiska områden.
• Handledare inte ska handleda fler än en student åt gången.
• Handledare ska ha genomgått handledarutbildningen och vara meriterad på minst nivå 1 i professionsprogrammet.
• Handledaren ska få tid avsatt i sin tjänst för uppdraget och åtagandet ska ge utslag i lönerevis-ionen.
• Under VFU-perioden ska studenten få en helhetsbild av yrket och tillåtas delta i samtliga delar av handledarens vardag.
• Bedömning och examinering av VFU-kursen ska vara rättssäker.
• Examinering av VFU-studenter ska grundas i såväl ämneskunskaper och ämnesdidaktiska förmågor som professionella och yrkesetiska aspekter.
• Verksamhetsförlagd utbildning inte ska förläggas under lov eller helgdagar.
• VFU-studenters undervisningsmängd ska vara reglerad så att arbetsbelastningen är hållbar.
• Det ska finnas en progression mellan VFU-kurserna och mängden undervisning ska successivt öka.
• Huvudmännens ansvar för att tillhandahålla VFU-platser ska regleras i lag.
• Regeringen ska överlåta till lärosätena att avgöra vilken betygsskala som ska tillämpas i samband med verksamhetsförlagd utbildning.
• All verksamhetsförlagd utbildning ska förläggas på övningsförskolor respektive övningsskolor.
• Övningsförskolor och övningsskolor ska ha en etablerad struktur för mottagande, genomförande och avslutning av verksamhetsförlagd utbildning.
• Verksamhetsintegrerad utbildning (VIU) ska genomföras på övningsförskolor respektive övningsskolor.
• Den verksamhetsförlagda utbildningen ska vara ett ömsesidigt utbyte som kännetecknas av forskning, utbildning och samverkan mellan å ena sidan lärosätena å andra sidan övningsförskolorna och övningsskolorna.

Sveriges Lärarstudenters problembild är att:

• Landets lärarutbildningar står i en ständig dragkamp mellan politisk styrning, akademisk frihet och professionens behov. Det behövs en ny styrning av lärarutbildningarna där de relevanta aktörerna tillsammans kan ta ansvar för lärarutbildningarnas långsiktiga och strategiska utveckling.

Sveriges Lärarstudenters åsikt är att:

• Det behöver införas ett nationellt råd för lärarutbildning (NRL) med inspiration av liknande forum i bland annat Finland, Irland och Danmark.
• Det nationella rådet ska regleras i författning.
• Det nationella rådet ska bestå av representanter för lärarutbildningarnas centrala aktörer. Utöver Sveriges Lärarstudenter inkluderar detta exempelvis lärosäten, huvudmän, profess-ionsförbund samt forskningsföreträdare med inriktning mot utbildningsvetenskap.
• Det nationella rådet ska arbeta för en samordnad, långsiktig och kunskapsbaserad styrning av lärarutbildningarna.
• Det nationella rådet ska stärka ett professionellt inflytande i lärarutbildningarna, vilandes på vetenskap och beprövad erfarenhet.
• Det nationella rådet ska analysera det nationella och regionala behovet av lärare.
• Det nationella rådet ska samordna lärosätenas planering av utbildningsutbud och dimensionering.
• Det nationella rådet ska bidra till att lärarutbildningarnas innehåll och kvalitet utvecklas i takt med förskolans och skolans behov.
• Det nationella rådet ska ha i uppgift att ta fram nationella kriterier för den verksamhetsförlagda utbildningens kvalitet.
• Det nationella rådet ska ta fram kriterier för en rättssäker bedömning och examinering av VFU-kurser.
• Det nationella rådet ska ta fram riktlinjer för mängden undervisningstid en VFU-student bör ha i olika skeden av utbildningen.

Sveriges Lärarstudenters problembild är att:

• Högre utbildning, genom produktivitetsavdraget och ett fokus på måluppfyllelse och effektivitet, har urholkats i både kvalitet och finansiering.
• Bristande arbetsmiljö på lärosätena, otillräckligt stöd för studenter med särskilda behov och begränsade resurser inom studenthälsan försvårar studietiden och påverkar den psykiska och fysiska hälsan negativt. Samtidigt är trygghetssystemen otillräckliga för studenter, och möjligheterna att anpassa studierna till individuella behov begränsas av stelbenta regler kring studiemedel.

Sveriges Lärarstudenter åsikt är att:

• Produktivitetsavdraget ska avskaffas.
• Finansieringen av högre utbildning ska stärkas för att möta studenternas utbildningsbehov.
• Lärosätena ska säkerställa att alla studenter får en god arbetsmiljö.
• Lärosätena ska säkerställa att de efterföljer regelverket om stödinsatser för studenter med särskilda behov.
• Studenthälsan ska få förstärkta resurser för att främja studenters fysisk och psykisk hälsa.
• Studenthälsan ska vara tillgänglig och möta studenters behov samt, där den inte kan fylla behoven, kunna remittera till primärvården.
• Studenter ska inkluderas i arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringssystemet för yrkesverksamma.
• Campusutbildningar ska i regel vara på plats och undervisningen ska ske i realtid.
• Kurser och kurslitteratur på grundläggande nivå ska i regel vara på svenska.
• Alla som undervisar på högskolenivå ska ha högskolepedagogisk kompetens.
• Fribeloppet enbart ska baseras på de veckor som studiemedel tas ut.
• Antalet studiemedelsveckor ska utökas till 14 terminer.
• Det ska finnas ett särskilt studiemedel för läsning av sommarkurser som inte påverkar rätten till studiemedel under övriga terminer.
• Studenter ska erbjudas kvalificerade och/eller utbildningsrelevanta sommarjobb.
• Alla studenter ska garanteras tillgång till en kvalificerad studie- och karriärsvägledning.
• Studentrepresentationen ska utredas i syfte att undersöka den eller de mest lämpade instanserna för att tillvarata studenternas intressen.
• Lärosätena ska värna det demokratiska samtalet och möjliggöra för fackliga och andra intres-seorganisationer att närvara vid lärosätena och möta studenter.

Sveriges Lärarstudenters problembild är att:

• Många nyexaminerade lärare går in i yrket utan tillräckligt stöd i början av sin anställning. Hög arbetsbelastning, brist på introduktion och otillräcklig handledning skapar stress och osäkerhet hos de nya lärarna.
• Övergången från studier till arbetsliv är sårbar och leder allt för ofta till att nyexaminerade lärare lämnar yrket i förtid. Detta är en såväl privatekonomisk som samhällsekonomisk förlust. 

Sveriges Lärarstudenters åsikt är att:

• En lärare räknas som nyexaminerad de första tre åren i yrket.
• Nyexaminerade lärare ska ha en högre faktor för planeringstid och för- och efterarbete, med bibehållen lön. Första året ska faktorn vara dubbel i jämförelse med erfarna kollegor. Faktorn ska under en treårsperiod successivt minska.
• Nyexaminerade ska särskilt kunna fokusera på kärnuppdraget att undervisa och inte belastas med kringuppgifter.
• Samtliga nyexaminerade ska garanteras en introduktionsperiod med en mentor.
• Arbetsgivare skall säkerställa att introduktionsperioden ges reellt utrymme inom ramen för tjänsten, genom planering, ledarskapsstöd och tydlig uppföljning.
• Mentorn ska ha genomgått mentorsutbildningen, ha motsvarande behörighet och vara meriterad på minst nivå 1 i professionsprogrammet.
• Mentorn ska få tid avsatt i sin tjänst och åtagandet ska ge utslag i lönerevisionen.

Sveriges Lärarstudenters problembild är att:

• Lärarnas uppdrag är oreglerat och präglas av ständigt växande krav på administration, dokumentation och arbetsuppgifter som ligger utanför undervisningen. Samtidigt saknas tillit till lärarkårens professionella omdöme, och professionens styrning förskjuts från yrkeskunniga lärare till politiska beslut och externa aktörer. Den obalansen urholkar lärarnas arbetsmiljö, begränsar det professionella handlingsutrymmet och bidrar till minskad yrkesattraktivitet.

Sveriges Lärarstudenters åsikt är att:

• Det ska finnas en enhetlig lärarlegitimation som är gemensam för förskollärare och lärare.
• Läraruppdraget ska renodlas så att lärare kan fokusera på sitt kärnuppdrag, undervisning.
• Undervisningstiden samt tillhörande tid till planeringstid respektive för- och efterarbete ska vara nationellt reglerad.
• Lärares dokumentationskrav ska minska och utgöra det som läraren själv anser behövs för myndighetsutövningen.
• Ett tarifflönesystem ska införas som är rättvist, skäligt och grundat i erfarenhet, samt tar hänsyn till eventuella åtaganden utöver kärnuppdraget.
• Lärares årsarbetstid ska minska.
• Varje lärare ska ges tillgång till fortbildning inom ramen för tjänsten, på vetenskaplig grund, som de själva efterfrågar.
• Lärarnas rådighet över professionsprogrammet ska öka.
• Det ska finnas tydliga karriärvägar för lärare som vill forska, exempelvis genom kombinationstjänster där man arbetar deltid som lärare, och deltid på lärosätet.
• Alla rektorer ska vara behöriga lärare i berörd skolform.
• Val av läromedel ska beslutas av lärarna.
• Användandet av digitala verktyg i skolväsendet sker utifrån lärares bedömningar om, när och hur undervisningen gynnas.
• Lärares bedömning av elevers behov ska i större utsträckning avgöra när stödinsatser sätts in.
• Det ska löna sig privatekonomiskt att utbilda sig till lärare.
• Förstelärarreformen ska avskaffas.
• Sveriges Lärare ska bli ett uttalat professionsförbund.
• Sveriges Lärare ska vara professionens företrädare, försvarare och utvecklare.
• Professionen ska utveckla ett gemensamt professionsspråk.
• Professionen ska etablera, dokumentera och förmedla den beprövade erfarenheten.

Sveriges Lärarstudenters problembild är att:

• Studie- och yrkesvägledarnas uppdrag präglas av otydliga ramar, höga elevantal och brist på resurser, vilket försvårar möjligheten att ge individanpassad och professionell vägledning. Samtidigt undervärderas ofta vägledarnas roll i skolans styrkedja. Detta leder till att vägledningsuppdraget urholkas och elevernas rätt till kvalificerat stöd hotas.

Sveriges Lärarstudenters åsikt är att:

• Studie- och yrkesvägledare ska bli ett legitimationsyrke.
• Vägledaruppdraget renodlas genom att vägledare får fokusera på kärnuppdraget.
• Det ska finnas regleringar som begränsar antalet individer en enskild studie- och yrkesvägledare ska ansvara för.
• Antalet enheter en studie- och yrkesvägledare behöver dela sin tjänst på ska begränsas.
• Det ska införas ett tak på hur många gånger någon utan studie- och yrkesvägledarexamen får anställas som vägledare.
• Personer utan studie- och yrkesvägledarexamen enbart ska få anställas som vägledare om de parallellt går en studie- och yrkesvägledarutbildning.
• Det ska löna sig privatekonomiskt att utbilda sig till studie- och yrkesvägledare.

Sveriges Lärarstudenters problembild är att:

• De senaste decenniernas reformer med kommunalisering, privatisering och målstyrning samt en långvarig underfinansiering har allvarligt skadat det svenska skolväsendet. Det kompensatoriska uppdraget åsidosätts, och skolans kärnuppgifter, lärande, fostran och utveckling, har trängts undan. 
• Både den ekonomiska styrningen och innehållsstyrningen är i dag så dysfunktionell att skolväsendet behöver en genomgripande systemförändring för att åter kunna leverera likvärdig utbildning av hög kvalitet.

Sveriges Lärarstudenters åsikt är att:

• Skolväsendet och dess förutsättningar behöver regleras.
• Mål- och resultatstyrningen av svensk förskola och skola ska ersättas av regelstyrning.
• Barngrupps- och klasstorlekarna ska regleras.
• Halvklasser ska användas i större utsträckning för att förbättra elevernas lärande och skapa en mer hållbar arbetsmiljö för lärare.
• Det ska finnas ett reglerat minsta antal timmar för individuell studie- och yrkesvägledning.
• Varje barn och elev ska säkras rätten till personligt möte med relevanta professioner på sin förskola eller skola, exempelvis kurator, skolsköterska eller logoped.
• Offentlighetsprincipen ska gälla alla förskolor och skolor.
• Staten ska vara huvudman för förskola och skola.
• Förskolor och skolor ska inte få drivas som aktiebolag.
• Konfessionella friskolor ska förbjudas.
• Antalet friskolor behöver minska kraftigt.
• Friskolor enbart ska få etableras om det finns särskilda behov i lokalsamhället för en friskola.
• Kommuner ska ha vetorätt om fristående förskolors och skolors etablering.
• Vinster i förskole- och skolverksamhet ska förbjudas.
• Offentligt finansierade skolor ska vara avgiftsfria, och inga ansöknings- eller köavgifter ska få förekomma.
• Ersättningen mellan offentliga och fristående huvudmän ska differentieras utifrån att de offentliga huvudmännen har ett större ansvar.
• Läroplanerna ska vara utformade på ett åldersadekvat sätt.
• Skolväsendet ska ha tillräckliga resurser för att sätta in det stöd som barn och elever behöver.
• Betygens syfte ska vara att fungera som urvalsinstrument.
• De målstyrda betygen ska ersättas av ett relativt betygssystem.
• Inget underkänt betyg ska ges i obligatoriska skolformer.
• Resultat från internationella kunskapsmätningar, såsom Pisa, ska ses med ett kritiskt förhållningssätt.
• Yrkesförberedande gymnasieprogram ska inte som regel vara högskoleförberedande.
• Det ska utredas hur gymnasieskolans olika ämnen kan differentieras för att vara relevanta för de olika utbildningarna.
• Modersmålsundervisningen ska stärkas och ges motsvarande förutsättningar som andra skolämnen.
• Närhetsprincipen ska gälla vid placering av elever på skolor.
• Så länge det så kallade skolvalet finns så ska det göras gemensamt med offentliga och fristående huvudmän så att alla önskar skola utifrån samma principer och utan kösystem.
• Det ska införas en enhetlig nationell skolplattform utformad utifrån professionens dokumentationsbehov och styrdokumentens krav.
• Det inte finns något som heter ”obehörig lärare”, utan det ska benämnas undervisningsbiträde.
• Det ska införas ett tak på hur många gånger ett undervisningsbiträde får anställas som lärare.
• Undervisningsbiträden enbart ska få anställas om de parallellt går en lärarutbildning.