Professionsprogrammet för lärare

Regering och riksdag har beslutat införa ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet med programmet är att ge lärare bättre möjligheter till fortbildning och utveckling inom yrket med stöd av nationella regleringar och resurser. På så vis kan undervisningens kvalitet utvecklas, professionerna stärkas, yrkenas attraktionskraft ökas och därigenom bidra till bättre likvärdighet i utbildningen för barn och elever. 

I den proposition (prop. 2022/23:54) som ligger till grund för införandet av professionsprogrammet uttrycker regeringen bland annat att professionsutveckling för lärare behövs för att stärka yrkenas attraktivitet och utbildningens kvalitet, liksom att staten behöver ta ett tydligare ansvar för lärares professionsutveckling. Lärares möjligheter till kompetensutveckling behöver vara likvärdig och av hög kvalitet för att barns och elevers utbildning ska kunna bli likvärdig och av hög kvalitet. Ett strukturerat kompetensutvecklingsutbud på nationell nivå bedömer regeringen kunna stärka yrkenas attraktionskraft. 

Läs regeringens pressmeddelande från 11 april 2025. 

Programmet består förenklat av två huvuddelar: 

1. En nationell struktur för kompetensutveckling, där olika typer av kompetensutvecklingsinsatser ingår och kan erbjudas till legitimerade lärare. Vissa kompetensutvecklingsinsatser kan erbjudas även till de som saknar behörighetsgivande examen.  
2. Ett statligt meriteringssystem med fyra meriteringsnivåer för legitimerade lärare. Meriteringsnivåerna kan uppnås genom en kombination av ett visst antal år i yrket samt tagna akademiska högskolepoäng och/eller examina. Även medverkan i ett praktiknära skolforskningsprojekt kan i viss mån utgöra grund för meritering till vissa nivåer. Skolverket fattar beslut om uppnådd meriteringsnivå efter ansökan av en lärare. 

Läs mer om professionsprogrammet på Skolverkets webbplats.  

Har du frågor till Skolverket om professionsprogrammet, kontakta Upplysningstjänsten. 

Professionsprogrammet är reglerat i skollagens 2 kap. 34§, under rubriken Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling.  

Närmare regleringar återfinns i Förordning om nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare samt i Skolverkets verkställighetsföreskrifter (ej beslutade i skrivande stund). 

Regering och riksdag har avsatt särskilda medel till Skolverket för genomförandet av professionsprogrammet. Dessa medel, drygt 230 miljoner kronor per år, ska täcka bland annat arbetet inom Rådet för professioner i skolväsendet, kostnader för att bygga upp ett kursutbud tillsammans med lärosätena, hantera ansökningar och meriteringsbeslut, implementera programmet med mera. 

I dag finns inget särskilt statsbidrag till huvudmännen för fortbildning inom professionsprogrammet och som kan täcka delar av inte minst lönekostnader, även om det finns andra statsbidrag som rör lärares kompetensutveckling. Sveriges Lärare anser att ett sådant måste inrättas och har lämnat konkreta förslag till regeringen om hur det skulle kunna utformas.  

I den förordning som reglerar professionsprogrammet betonas att den kompetensutveckling som ingår i professionsprogrammet i huvudsak ska vara individuell och ha relevans för skolprofessionerna, stärka professionernas vetenskapliga grund och bidra till att utveckla undervisningens kvalitet. 

Vad gäller fortbildning kopplat till meriteringsnivåer anges i 2 kap. 34a § i skollagen att huvudmannen ska se till att legitimerade lärare och förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det programmet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om sådan meriteringsnivå (dock ej den nivå som kräver forskarexamen). 

Med andra ord betonas i regelverket både att det rör sig i huvudsak om individuell kompetensutveckling och att huvudmannen har ett stort ansvar när det gäller att ge möjligheter att delta i fortbildning som leder till meritering. Enligt regeringens resonemang i propositionen handlar det bland annat om att det måste råda likvärdiga förutsättningar för lärare och inte vara upp till varje huvudman att avgöra. 

Även om programmet kan innehålla inslag av kollegialt lärande och andra insatser som exempelvis kan ha sin grund i det systematiska kvalitetsarbetet, så står alltså enligt Sveriges Lärares uppfattning individens egna behov av fortbildning i fokus för insatserna inom professionsprogrammet. 

Inom professionsprogrammet ska det finnas ett brett utbud av kompetensutvecklingsinsatser som täcker olika behov och intressen som olika lärarkategorier kan ha när det gäller vad som kan bidra till att utveckla undervisningen. Det är Skolverket och lärosätena som gemensamt tar fram det utbud av fortbildningskurser som ingår i programmet och avgör vilka kurser/examina som ska anses meriterande. 

Enligt regelverket ska de kompetensutvecklingsinsatser som ingår i programmet ha relevans för skolans professioner, stärka professionernas vetenskapliga grund och bidra till att utveckla undervisningens kvalitet. 

Den utbildning som är meriterande inom programmet enligt regelverket är utbildning på grundläggande eller avancerad nivå inom följande områden: 

• Ämnesstudier 
• Ämnesdidaktiska studier 
• Studier inom det förskolepedagogiska området  
• Kognitionsvetenskap  
• Specialpedagogik 
• Ledarskap 

Den meriterande utbildningen ska ha relevans för undervisning inom skolväsendet för att anses vara meriterande. 

Skolverkets kommande föreskrifter kan komma att innehålla ytterligare regleringar kring vad som utgör meriterande utbildning. 

Sveriges Lärare har i remissvar framfört att det är beklagligt att stora delar av det utbildningsvetenskapliga området inte finns med i listan över vad som anses utgöra meriterande utbildning. Det är en uppfattning som delas av Skolverket och lärosätena. Förbundet förutsätter därför att regeringen är beredd att se över listan när professionsprogrammet har hunnit fungera ett tag och man kunnat utvärdera vad lärare efterfrågar eller saknar samt hur programmet i övrigt fungerar.   

Obligatorisk kurs för vissa meriteringsnivåer 

För att kunna meritera sig till nivå 2, 3 och 4 måste en lärare med godkänt resultat genomfört en obligatorisk kurs om 7,5 högskolepoäng som syftar till att vidareutveckla och stärka lärares och förskollärares undervisningsskicklighet. Kursen har namnet Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning (Vak). Kursen kommer finnas i olika varianter beroende på lärarkategori. Läs mer om kursen och vad som krävs för att få gå den på Skolverkets webbplats. 

Sveriges Lärare hade hellre sett att undervisningsskicklighet bedömdes i kollegiala former, där exempelvis erfarna yrkesverksamma lärare och lärarutbildare är de som genomför bedömningarna. Men givet att Skolverket bedömt att detta i nuläget skulle bli för kostsamt så har förbundet tills vidare accepterat att en högskolekurs används i stället.  

Systemet består av fyra nivåer med ett antal villkor som behöver vara uppfyllda vid ansökan till Skolverket. En grundförutsättning är att man innehar lärar- eller förskollärarlegitimation för att kunna meritera sig. Mer information finns på Skolverkets webbplats.

Sveriges Lärare (och tidigare Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund) har under flera år drivit att ett nationellt och statligt reglerat professionsprogram behöver inrättas i syfte att ge lärare bättre möjligheter till fortbildning utifrån egenidentifierade behov samt utveckling och karriär i yrket. Förbundet vet genom olika undersökningar att fortbildning länge varit ett eftersatt område där skolhuvudmännen inte levererat.  

Lärare har i alltför hög utsträckning inte fått fortbildning utifrån sina behov och har inte haft tillräckliga möjligheter att påverka den begränsade fortbildning de trots allt fått. Vidare har den statliga karriärstegsreform som infördes 2013 inte, trots goda ambitioner, fungerat tillräckligt väl överallt och fått tillräcklig legitimitet i lärarkåren. Mot den bakgrunden är förbundet i grunden positivt till att reformen kommer på plats.  

Flera kongressbeslut som togs i maj 2024 rör professionsprogrammet: 

Inriktningsmål: Påverka utformningen av det statliga professionsprogrammet så att det ger möjlighet till reell fortbildning under hela yrkeslivet, bidrar till lärares karriärutveckling och ger legitimitet åt en mer differentierad arbetsorganisation som i sin tur leder fram till en starkare livslöneutveckling för lärarprofessionen. 

Andra relevanta kongressbeslut: 

• Sverige Lärare ska verka för att professionsprogrammet, tillsammans med ett målmedvetet fackligt arbete för att värna och stärka skrivningarna om kompetensutveckling i centrala och lokala avtal, ska bidra till förbättrade möjligheter till ämnesspecifik kompetensutveckling.  ​ 
• ​Sveriges Lärare ska verka för att professionsprogrammet utvecklas kontinuerligt och att karriärtjänsterna och lärarlönelyftet inkorporeras i systemet på ett lämpligt sätt.​ 
• ​Sveriges Lärare ska verka för att både huvudmännen och staten tar ett större ansvar utanför ​professionsprogrammet när det gäller att skapa förutsättningar. ​ 
• ​Sveriges Lärare anser att professionsprogrammet ska vara reserverat för legitimerade lärare och förskollärare.​ 
• ​Lärare och förskollärare måste ges möjlighet till kontinuerlig fördjupning inom sina ämnen (inklusive förskole- och fritidshemspedagogik). ​ 
• ​Möjligheterna till sådan kompetensutveckling måste i väsentligt högre grad utgå från lärarnas och förskollärarnas egna behov. ​ 

En del av Sveriges Lärares regleringsagenda 

Professionsprogrammet utgör en viktig del i förbundets samlade regleringsagenda, där målet är en nationell reglering av för undervisningskvalitetens avgörande faktorer, såsom fortbildning, karriärmöjligheter, elevernas undervisningstid, lärarnas förberedelsetid, gruppstorlekar och andra centrala ramfaktorer.  

Vilka behov av förändring och utveckling av professorsprogrammet ser Sveriges Lärare i nuläget? 

Även om Sveriges Lärare i grunden ser positivt på reformen finns de saker som behöver förbättras och utvecklas om programmet på sikt ska nå hög funktionalitet och legitimitet i lärarkåren: 

• Professionsprogrammets meriteringsnivåer måste kopplas ihop med dagens karriärtjänster och lärarlönelyft. Staten behöver, i dialog med parterna, utfärda riktlinjer kring vad en statlig meritering kan leda till för en lärare. En utredning behöver tillsättas för att omhänderta detta. 
• Ett nytt, välfinansierat statsbidrag för fortbildning inom professionsprogrammet måste inrättas. Om programmet ska bli funktionellt och lärare i praktiken ska få möjlighet att fortbilda sig behöver huvudmännen få möjligheter till statlig finansiering för att täcka delar av de extra kostnader som uppstår. 
• Forskarutbildning måste ingå i skolhuvudmännens nya ansvar när det gäller fortbildning för meritering. Det är ett förbiseende som behöver åtgärdas genom en skollagsändring. 
• Legitimerade lärare inom flera av de verksamheter som regleras i skollagens kapitel 24 behöver omfattas fullt ut av professionsprogrammet. Det gäller framför allt legitimerade lärare inom särskilda ungdomshem (SiS), sjukhus, Kriminalvården och folkhögskola som motsvarar SFI. 
• En statlig modell för att omhänderta och kvalitetssäkra lärares beprövade erfarenhet behöver utvecklas. Målet är att beprövad erfarenhet på sikt också ska kunna ligga till grund för meritering inom programmet. 
• Professionen måste ges det avgörande inflytandet över programmet. På sikt innebär det att programmet behöver hanteras av ett nytt professionsstyrt organ, även om inrättande av Rådet för professioner i skolväsendet är ett bra första steg. 

Här kan man ta del av Sveriges Lärares remissvar om professionsprogrammet: Yttrande över delning av regeringens förslag till förordning (april 2025): 

Yttrande över remiss av regeringens förslag till förordning (februari 2025): 

Yttrande över Skolverkets förslag (oktober 2024): 

Förbundets skrivelse till riksdagens utbildningsutskott (mars 2023): 

Professionsprogrammet träder i kraft 1 september 2025. Det innebär att det kan bli möjligt för lärare att börja ansöka om att få genomgå fortbildning inom de olika områden som ingår i den nationella strukturen för kompetensutveckling. Kursutbudet kommer dock sannolikt inte vara ”färdigt” när programmet träder i kraft utan kommer succesivt byggas ut när Skolverket och de involverade lärosätena kommit längre i sitt arbete. Det innebär också att antalet utbildningsplatser på kurser inledningsvis kanske kommer vara begränsat men sedan succesivt bli fler. 

För Sveriges Lärare är professionsprogrammet en viktig reform som har potential att skapa bättre förutsättningar för många av våra medlemmar. Professionsprogrammet kan bidra till att stärka lärares möjligheter till, och inflytande över, fortbildning utifrån de egna behoven. Förbundet anser att reformen och dess regelverk i praktiken innebär att en ”maktförskjutning” inletts, där lärare inflytande stärks i förhållande till huvudmännens prioriteringar av ”verksamhetens behov” och utfall av det systematiska kvalitetsarbetet. Det behöver Sveriges Lärare driva och värna både centralt och lokalt, eftersom det är viktigt för programmets legitimitet, i linje med tagna kongressbeslut. Även det faktum att det nu är staten som beslutar om meritering utan inblandning av huvudmannen är att se som en stor framgång i förhållande till hur det länge sett ut. 

Kongressen 2024 fattade beslut om ett särskilt inriktningsmål för nuvarande kongressperiod:  

Sveriges Lärare ska påverka utformningen av det statliga professionsprogrammet så att det ger möjlighet till reell fortbildning under hela yrkeslivet, bidrar till lärares karriärutveckling och ger legitimitet åt en mer differentierad arbetsorganisation som i sin tur leder fram till en starkare livslöneutveckling för lärarprofessionen.  

Ta gärna kontakt med arbetsgivaren för att få i gång diskussionerna om hur professionsprogrammet ska hanteras lokalt. Inför lokala diskussioner om professionsprogrammet rekommenderar Sveriges Lärare att börja lyfta:  

• Fackets roll: Hur säkerställs insyn och inflytande i den lokala processen arbetsgivaren tänker sig?  
• Lärarnas inflytande: Hur kan lärares individuella behov av kompetensutveckling prioriteras i relation till huvudmännens behov?  
• Fortbildningsrutiner: Hur garanteras goda och likvärdiga möjligheter för lärare att delta i kurser med mera?  
• Lönekriterier: Hur kan deltagande i professionsprogrammet synas i lönesystemet?  

Prata gärna även med ombud och medlemmar om vilka möjligheter professionsprogrammet kan erbjuda, hur Sveriges Lärare ser på det och var mer information finns.  

Ytterligare information till medlemmar och ombud kommer gå ut allt eftersom förbundet vet mer om vad som kommer gälla. Se även Frågor och svar för vägledning kring förbundets uppfattning så långt i en del olika frågor. 

Skolverket har regeringens uppdrag att ansvara för programmet. Myndigheten har i arbetet stöd av det rådgivande organet Rådet för professioner i skolväsendet, där även ett antal lärarrepresentanter ingår tillsammans med företrädare för rektorer, huvudmän och lärosäten. Skolverket samarbetar också med berörda lärosäten genom Sveriges universitet- och högskoleförbund (SUHF) när det gäller att utveckla och avgöra vilka fortbildningskurser som ingår programmet.