Karensavdrag – vad gäller?

Karensavdraget motsvarar 20 procent av en genomsnittlig arbetsveckas sjuklön.

Arbetstagaren får med andra ord ett avdrag på den ordinarie lönen som går utöver de 20 procents avdrag som själva sjuklönen innebär. Begreppet vecka syftar primärt på en kalendervecka. 

Avdraget från sjuklönen är oftast detsamma och kan aldrig bli större än sjuklönen. Men ett undantag är om du insjuknar t.ex. efter halva arbetsdagen dag 1 och tillfrisknar så att du kan återgå i tjänst dag 2. En sådan gång görs avdrag från lönen för den delen av dagen du är sjukfrånvarande. 

Tillvägagångssättet för hur avdraget görs skiljer sig åt från avtal till avtal. Se vad som gäller för dig i ditt kollektivavtal. Det gäller både beräkning av karensavdraget, men också hur sjukfrånvaro del av dag beräknas, som i exemplet ovan. 

Vad är det för lön som ligger till grund för sjuklön? 

Sjuklön beräknas huvudsakligen per arbetsdag. Sjuklönen ska motsvara 80 % av dina anställningsförmåner före karensavdrag, vilket kan innebära även sådant som ”förväntad” övertid (se exempelvis AD 2003 nr 39), men däremot inte om det är fråga om en högst tillfälligt förekommande övertidssituation (se exempelvis AD 1993 nr 47).

Annat som kan räknas med är särskild helglön, vilket kan finnas i kollektivavtal, sådana gånger du på grund av sjukdom inte kan arbeta en helgdag då du skulle ha arbetat. 

Traktamenten, kostnadsersättningar, respektive lunch som arbetsgivaren bekostar, ska inte ingå i underlaget för sjuklön. 

Du har i normalfallet inte rätt till sjuklön för dagar du inte skulle ha arbetat. Det finns inte något tak gällande sjuklöneunderlaget, vilket kan vara bra att känna till. 

Vad händer om jag är sjuk ofta? 

Om du blir frisk men blir därefter blir sjuk igen inom fem kalenderdagar så utgår inget nytt karensavdrag. Men går längre tid så görs ett nytt avdrag.  

Det finns även en övre gräns för hur många gånger karensavdrag kan göras. Efter 10 karensavdrag under en period om 12 månader så görs inga fler karensavdrag. 

Detta benämns som ett allmänt högriskskydd och ska gälla per automatik, men det är viktigt att du känner till detta. Rent tekniskt innebär det att när sjuklöneavdrag har gjorts vid tio tillfällen inom en tolvmånadersperiod ska ytterligare avdrag inte göras.

Det innebär förstås inte att ordinarie lön utgår, utan då beräknas sjuklönen på det sätt som definieras i olika avtal och som har sin grund i sjuklönelagen.  

Särskilt högriskskydd

Vi vill påminna att det även finns ett särskilt högriskskydd för bl.a. den som riskerar att bli sjuk ofta. Det särskilda högriskskyddet kan beviljas av Försäkringskassan. För den som beviljats ett sådant kommer sjuklön att betalas ut utan att karensavdrag görs.  

Det första du behöver göra är att skaffa ett läkarutlåtande som tydligt beskriver varför du riskerar att vara sjuk ofta eller länge. Därefter behöver du ansöka om det hos Försäkringskassan. Läs mer om det särskilda högriskskyddet och om de fyra olika situationerna där du kan ha rätt till det på Försäkringskassans hemsida.

Vad gäller för mig med varierande arbetstidsschema? 

Det är inte ovanligt att det förekommer att det saknas ett tydligt arbetstidsschema, eller att dina arbetstider kan variera från vecka till vecka. I den här typen av situation kan en arbetsgivare behöva använda sig av historiska uppgifter.

Enligt förarbeten bör det vara tillräckligt att undersöka hur det har sett ut tre månader tillbaka för att få fram en jämförelseperiod. Det kan finnas kompletterande regler angående detta i ditt kollektivavtal. 

Vad händer om jag har två eller fler arbetsgivare? 

I den här situationen kommer du i de allra flesta fall att få karensavdrag inom ramen för respektive anställning. Det innebär förstås att du kan få karensavdrag fler än tio gånger under en period om tolv månader. 

Karensdagen avskaffades 2019 

Karensavdrag infördes 1 januari 2019. Begreppet karensdag kan dock fortfarande ibland användas i dagligt tal fast det som egentligen syftas på är karensavdraget – detta är dock felaktigt.

Karensdag och karensavdrag är olika saker, karensdagen innebar att ingen ersättning gick ut alls under första sjukdagen. Syftet med att ersätta karensdagen med karensavdraget var för att göra reglerna mer rättvisa och förutsägbara.  

Vad tycker Sveriges Lärare om karensavdraget? 

Sveriges Lärare tycker att karensavdraget i första hand bör tas bort helt, eller i andra hand att kontaktyrken blir undantagna, eller i tredje hand att allmänt högriskskydd inträder efter fem avdrag under en tolvmånadersperiod.  

De flesta av Sveriges Lärares yrkesgrupper kan inte arbeta hemifrån vid lindriga sjukdomssymptom. De som dessutom arbetar i nära kontakt med barn/elever och då utsätts för smitta får ta en hög självrisk vid sjukdom. Karensavdraget riskerar att öka sjuknärvaron vilket skulle kunna bidra till smittspridning. 

Vi driver frågan i vårt politiska påverkansarbete, exempelvis i remissvar till politiker. Den utredning som nyligen genomförts – DS 2023:33 – ledde tyvärr inte till några lagförslag. Vi har även yrkat borttagande av karensavdrag i avtalsförhandlingar, men utan att få gehör för detta av våra motparter.