Så ska friskolesystemet reformeras
Valfrihet och mångfald – men utan segregation och vinstintressen, är det möjligt för Sveriges friskolor? Ja, menar Sveriges Lärare och Idéburna skolors riksförbund som har enats om ett antal punkter för att förändra friskolesystemet.
Marknadsskolans problem är väldokumenterade. Det handlar om pengar som i stället för att gå till eleverna hamnar i händerna på riskkapitalister och aktieägare, glädjebetyg och om en ökad skolsegregation, där klyftorna mellan elever från olika bakgrunder blir allt större. Dessutom har skandalerna kring vinstuttag och ägarstrukturer avlöst varandra. Men det finns en annan väg att gå.
–Idéburna friskolor utan vinstintresse förverkligar flera av friskolereformens ursprungliga mål. De är ofta små och lokala och återinvesterar överskottet i skolan så att det kommer elever och lärare till gagn, säger Håkan Wiclander, ordförande, Idéburna skolors riksförbund.
"Skattepengar ska stanna i skolan"
Dagens system med marknadslogik och vinstmotiv premierar dock stora skolor, expansion och kostnadsminimering i stället för långsiktig kvalitet och lokalt förankrade skolor. Sveriges Lärare och Idéburna skolor har nu tagit fram ett förslag på hur friskolesystemet skulle kunna se ut i framtiden, utan vinstintresse.
–Vi behöver avskaffa vinstintresset som är en av orsakerna till hur ojämlikt vårt skolväsende är i dag. Vinst- och marknadsskolan måste bort, och skattepengarna ska stanna i skolan. Kundorienteringen måste upphöra, säger Anna Olskog, ordförande Sveriges Lärare, säger Anna Olskog, ordförande Sveriges Lärare.
Centrala punkter ur policyn är bland andra:
-Avskaffa aktiebolag som driftsform för skolor
-Pröva nya skoletableringar utifrån lokal kontext och samhällsbehov
-Säkerställ återinvestering av överskott
-Reformera skolval och antagning, bland annat genom att avskaffa enskilda skolköer
-Reformera skolpengen för att gynna små skolor och kvalitet