Skolan som slagfält

En rapport om hur kränkningar, hot och våld har normaliserats bland eleverna

Hot och våld i skolan är ett växande problem, inte minst på grund av konsekvenserna av nedskärningar. Lärare är oroade, överbelastade och saknar ofta tillräckliga resurser för att skapa trygga undervisningssituationer. Rapporten visar att nedskärningar har en tydlig koppling till ökad otrygghet och förekomst av hot och våld samt att både skolledning och huvudmän ofta brister i att ta frågan på allvar. I denna rapport ingår svar från lärare i fritidshem, förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan.

Undersökningens huvudresultat

• Hot och våld är ett utbrett problem. Det lyfts ofta att hot och våld är ett problem i storstäder och på de skolor där det finns elever från socioekonomiskt svaga familjer. Denna undersökning visar dock inte på några signifikanta skillnader gällande kommunstorlek eller socioekonomi.
• Det är vanligt förekommande att lärare bevittnar hot och våld mellan elever. Mer än sex av tio lärare har bevittnat hot och våld mellan elever. Det finns dock stora skillnader mellan de olika skolformerna gällande hur vanligt förekommande det är att man som lärare bevittnar hot och våld mellan elever. Oavsett skolform är det vanligast att elever använder kränkande eller nedsättande ord mot andra elever. Hot och våld är vanligast förekommande i fritidshem där mer än 8 av 10 lärare har bevittnat hot och våld och sex av tio har minst en gång i veckan sett elever slå, sparka eller på andra sätt fysiskt skada andra elever.
• Våldet blir allt grövre. Av de lärare som bevittnat hot och våld svarar sju av tio att hot och våld har blivit grövre i mycket högre eller högre utsträckning de senaste 3–5 åren. Hela 37 procent av lärarna i mellanstadiet svarar att hot och våld i mycket stor utsträckning har blivit grövre.
• Otillräckligt med personal ökar förekomsten av hot och våld. Det finns signifikanta skillnader mellan tillgången till personal och förekomsten av hot och våld. De lärare som svarar att det finns otillräckligt med behöriga lärare, kuratorer/skolpsykologer, elevassistenter och kringpersonal (till exempel rastvärdar) har i högre utsträckning mycket hög förekomst av hot och våld på deras skola jämfört med de som svarar att de har tillräcklig tillgång.
• Bristfällig inom- och utomhusmiljö ökar risken för att situationer med hot och våld ska uppstå. Majoriteten av lärarna, 55 procent, som svarar att de har mycket dåliga lokaler har även en mycket hög förekomst av hot och våld. Motsvarande andel för de som svarar att de har mycket bra lokaler är 22 procent. Lärarna svarar att riskområdena i skolan är korridorer, omklädningsrum, och matsal samt att det är framför allt på raster och i övergången mellan lektioner som många situationer uppstår.
• När skolledning och huvudmän inte tar hot och våld på allvar så riskerar förekomsten öka. Det finns ett signifikant negativt samband mellan i vilken utsträckning skolledningen och huvudmän tar kränkningar, hot och våld på allvar och förekomsten av hot och våld. Över hälften av lärarna som har svarat att deras skolledning i mycket liten utsträckning tar hot och våld på allvar har en mycket hög förekomst av kränkningar, hot och våld. Motsvarande andel för de som har svarat att deras skolledning tar hot och våld på allvar i mycket stor utsträckning är 16 procent.
• Skolledningens oro för skolans rykte gör att lärarna är mer försiktiga att lyfta problem med hot och våld. De lärare som i mycket stor utsträckning svarar att skolledningen har en oro att ryktet ska påverkas har både en högre förekomst av hot och våld men även att lärarna i högre utsträckning känner en oro för påföljder om de ingriper.
• Nedskärningar bidrar till att hot och våld ökar. Av lärare som har bevittnat hot och våld mellan elever så svarar sex av tio lärare att nedskärningar i stor utsträckning bidragit till att hot och våld ökat. Det som lärarna lyfter som de största problemen med nedskärningarna är brist på personal, ökad arbetsbelastning, för stora klass- och gruppstorlekar samt att elever som är i behov av stöd inte får det.
• Hot och våld får stora konsekvenser för elevernas mående och kunskapsinhämtning. Hot och våld leder enligt lärarna till ökad oro och stress bland elever, ökad psykisk ohälsa och en ökad frånvaro. Det leder även till minskad studiero och att lektionerna ofta blir avbrutna. Lärarna tvingas att ägna sig åt konflikthantering i stället för undervisning. Allt detta gör att eleverna inte lär sig det som de ska.

Sveriges Lärares krav

Våldet i skolan har blivit vardag – nu måste samhället agera. Här är en sammanfattning av Sveriges Lärares krav.

1. Investera i förskolan, fritidshemmen och skolan
   Skolan är underfinansierad och kommunerna har inte lyckats ta ansvar för kvalitet och likvärdighet. Staten måste ta över huvudansvaret för finansiering och resursfördelning.
2. Reglera ramfaktorer
   Undervisningstid, gruppstorlekar, lärartäthet samt tid för planering, för- och efterarbete måste regleras. Dessa villkor är avgörande för undervisningens kvalitet.
3. Alla elever ska få det stöd de behöver
   Elever i behov av stöd ska få det i tid – även i fritidshem. Elevhälsan måste vara likvärdig i hela landet, med tillgång till rätt kompetenser och möjlighet till stödundervisning.
4. När det förebyggande arbetet inte räcker till behövs statliga akutskolor
   Statliga akutskolor bör införas för elever med våldsproblematik som inte kan vara kvar i sin ordinarie skolmiljö. Syftet är att skydda andra elever och personal, samtidigt som eleven får rätt stöd.
5. Skolledningar och huvudmän måste ta ett större ansvar i arbetet mot hot och våld
   Nolltolerans mot hot och våld ska gälla i praktiken. Arbetsmiljöarbetet ska följas upp årligen, rutiner måste finnas och lärare ska få utbildning, handledning och stöd.
6. Det behöver ske en bättre samverkan mellan viktiga instanser
   Skolan kan inte ensam hantera problem kopplade till psykisk ohälsa eller kriminalitet. Samverkan krävs mellan BUP, socialtjänst, polis och skola – med tydligt ansvar utanför skolväsendet.
7. Det behövs en myndighetsallians mot skolvåldet
   Hot och våld i skolan är ett samhällsproblem. En gemensam kraftsamling mellan myndigheter krävs för att möta utmaningen.