Fram till den 15 september går det inte att ringa till oss eller att logga in på webbplatsen. Läs mer här. Tack för ditt tålamod!
De stressrelaterade sjukfallen har femfaldigats sedan 2010. Under 2023 kostade sjukfrånvaron i kommuner och regioner kostade 51 miljarder kronor. Att investera i exempelvis friskfaktorer kan spara miljarder.
Se alla diagram, tabeller och analyser.
Sjukfrånvaron påverkar vad välfärden kan leverera och innebär en stor kostnad för samhället. I rapporten Miljarder skäl att förbättra arbetsmiljön presenteras en beräkning av hur mycket sjukfrånvaron kostar Sveriges regioner och kommuner. Genom att räkna på kostnaderna vill vi belysa vilka vinster som är möjliga att göra genom att investera i personalens hälsa och en god arbetsmiljö i välfärden.
Trots olika initiativ för att minska den stressrelaterad ohälsan, så som exempelvis införandet av arbetsmiljöföreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, har det skett en femdubbling av dessa sjukfall mellan 2010 och 2023. Välfärdssektorn är överrepresenterad och fördelningen mellan könen är mycket ojämn. 2023 stod kvinnor för fyra av fem av de pågående stressrelaterade sjukfallen.
Arbetsrelaterad ohälsa innebär ett stort mänskligt lidande och många betalar ett högt pris. Alldeles för många betalar med sina liv. Arbetsmiljöverket har uppskattat antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av stress till uppemot 800 per år.
Totalt uppgick kostnaden för sjukfrånvaron för anställda i kommun- och regionsektorn till 51,4 miljarder kronor år 2023. Den totala kostnaden för produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro har ökat med över 50 procent, eller 17,9 miljarder kronor, mellan 2013 och 2023.
Analysen visar att det är stora skillnader i sjukfrånvaro mellan olika kommuner och regioner. Om alla regioner och kommuner hade haft en sjukfrånvaro på 5,5 procent, ett snitt som de tjugo bästa kommunerna och de sex bästa regionerna ligger på, skulle kostnaderna ha minskat med 12,2 miljarder bara under 2023.
Beräkningsmodellen, där produktionsbortfallet mäts, ger sammantaget goda indikationer på de övergripande kostnaderna, men också skillnader mellan kommuner och regioner samt utveckling över tid.
I rapporten presenteras tre förslag för en friskare välfärd:
De högsta sjuktalen på arbetsmarknaden är relaterade till organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön. Därför måste det kosta när arbetsgivare bryter mot föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Arbetsmiljö är i högsta grad också en jämställdhetsfråga. Villkoren för kvinnor och män inom offentlig sektor är ofta olika. Skillnaderna i arbetsvillkor leder till att kvinnor i offentlig sektor är särskilt drabbade av psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. Bristerna behöver synliggöras i organisationerna, komma upp på dagordningen och åtgärdas inom ramarna för en jämställd arbetsgivarpolitik.
Forskning har identifierat friskfaktorer, som ringar in de organisatoriska förutsättningar som visat sig ha en positiv påverkan på arbetsmiljö, produktivitet och sjukfrånvaro. Används dessa friskfaktorer aktivt, systematiskt och långsiktigt på en arbetsplats, finns stor chans att skapa en god arbetsmiljö och låg sjukfrånvaro. Insatserna behöver följas upp årligen, för att välfärdsyrkena återigen ska kunna bli friskyrken.
Sveriges Lärare har skrivit rapporten tillsammans med fackförbunden Akademikerförbundet SSR, Kommunal, Vision och Vårdförbundet.
Vi påverkar
Att undersöka och berätta om våra medlemmars vardag är en viktig del av vårt påverkansarbete. Allt för att politiker och huvudmän ska få underlag att fatta kloka beslut om det som verksamheten mest av allt behöver.
Facken i välfärden är ett samarbete mellan Sveriges Lärare, Kommunal, Vårdförbundet, Akademikerförbundet SSR och Vision. Förbunden lyfter gemensamma frågor för att sätta tryck på arbetsgivare och makthavare.
Tillsammans företräder förbunden 1,2 miljoner medlemmar. Samarbetet har pågått sedan 2022.