Marknadsskolan: en förlust för samhället

En rapport om hur marknadsmekanismer drabbar elever, vårdnadshavare och lärare

I Marknadsskolan – en förlustaffär för samhället redovisas en undersökning bland lärare i grund- och gymnasieskolan. Det visar sig att närmare nio av tio lärare är emot att skolor ska kunna ta ut vinst utan att återinvestera den i verksamheten.  

Syftet med undersökningen är att visa vilka konsekvenser marknadsmekanismerna i den svenska skolan har fått för elever, lärare och samhället i stort – och att alla skolformer och huvudmän är drabbade! Rapporten belyser exempelvis:

• Det fria skolvalets effekter
• Konkurrensen om eleverna
• Hur resurser fördelas olika
• Hur allt detta drabbar elever, lärare och vårdnadshavare
• Vad lärarna anser om möjligheten för skolor att ta ut vinst

Tydlig majoritet mot vinstuttag även på friskolorna

Denna undersökning baseras på ett extra stort urval lärare på friskolor. Särskilt anmärkningsvärt är att bland de lärare som själva arbetar i vinstdrivande friskolor så anser totalt sju av tio att skolor inte ska kunna ta ut vinst.

Mönstret med en mycket klar majoritet går igen i alla de vinstdrivande skolformerna: i grundskola F–6 nästan åtta av tio lärare, i grundskola 7–9 över sex av tio och i gymnasiet över sju av tio lärare. Lärarna ser på nära håll hur resurser saknas samtidigt som överskott går till ägare. 

Fasa ut marknadsskolan

Slutsatserna är att lärarna är positiva till förslagen i vinstutredningens förslag – men att åtgärderna inte är tillräckliga och att vinst- och marknadsskolan måste fasas ut.

– Marknadslogiken hör inte hemma i skolan. Kundtänkandet skadar skolan, det är ett systemfel. Men nu har politikerna en möjlighet att reformera detta system. Under senare tid har flera utredningar presenterat hur skolan kan reformeras. Det är efterlängtat, även om många av förslagen inte räcker till, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare. 

Reformera finansiering och skolpeng

Skolans finansiering måste reformeras och skolpengens utformning behöver ersättas med en ny modell som utgår från skolans fasta kostnader.

Huvudmännen måste ta sitt ansvar och minska kundorienteringen i skolorna. När det gäller stödinsatser till elever måste de sättas in tidigt och vara långsiktiga. 

– Det borde vara självklart att skolan, som skapar kunskap och bygger vår demokrati, inte bör vara beroende av aktieägares vinstintressen och avkastningskrav, säger Anna Olskog.

– I skollagen är det tydligt angett att alla barn har rätt att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Då blir det motsägelsefullt att överföra pengar till vinst, eftersom alla elever har rätt till en förstklassig utbildning.