Gör svensk skola välreglerad igen
En stor majoritet av lärarna i samtliga skolformer vill ha tydliga regleringar av undervisningstid, tid till planering och uppföljning samt gruppstorlekar. Och den statliga utredningens regleringsförslag skulle leda till verkliga förbättringar.
En kort rapport om vikten av tydliga och ändamålsenliga regleringar
Ta del av hela rapporten
Se alla diagram, tabeller och analyser
Denna rapport fokuserar på lärare i grund- och gymnasieskola och lanserades i samband med Skolriksdagen i maj 2025. Rapporten är en den av en större undersökning, och en kommande, längre version omfattar även lärare i grund- och gymnasieskola. Rapporten ger oss tre resultat av central betydelse.
- En stor majoritet av lärarna i samtliga skolformer vill reglera undervisningstiden, reglera tiden till för- och efterarbete samt reglera gruppstorlekarna.
- Den statliga utredningens regleringsförslag skulle leda till väsentliga förbättringar för en stor majoritet av lärare.
- Det finns ett tydligt samband mellan stora elevgrupper och upplevelsen av hög arbetsbelastning. Det finns även ett tydligt samband mellan många undervisningstimmar och upplevelsen av hög arbetsbelastning.
Vill vi ha ett likvärdigt skolsystem med höga undervisningsresultat så måste vi ha en skarp reglering av dessa ramar. Sveriges Lärare anser att man inte kan sätta någon principiell gräns för vad som ska regleras i ett kollektivavtal och vad som ska regleras i lag och förordning. Det vikltiga är att regleringarna är tillräckligt robusta och väldimensionerade för att vara ändamålsenliga.
Internationella exempel på regleringar
Internationellt så reglerar de flesta skolsystem dessa ramfaktorer, genom att ta hänsyn till olika ämnens, stadiers och skolformers särart.
- I Frankrike regleras exempelvis lärarnas undervisningstid i förordningar som utfärdas av staten. Reglerna skiljer sig åt mellan olika skolformer och stadier.
- Tysklands olika förbundsländer kan ha lite olika regleringar. Förbundslandet Hamburg har som exempel ett så kallat faktorsystem för olika ämnen där ämneslärare med en högre faktor får något färre undervisningstimmar. Bayern har ett delvis annat system där heltidsanställda lärares undervisningstid regleras med ett visst antal 45-minuterslektioner per vecka.
I Norge och Finland är lärares undervisningstid i stället reglerad i kollektivavtal.
- Mängden undervisningstid för Norges lärare anges både i klocktimmar och undervisningstimmar på årsbasis. Det upprättas även en så kallad ”uppdragsredovisning” för varje lärare per halvår.
- I Finland finns en undervisningsskyldighet mycket lik den som fanns i Sverige fram till slutet av 90-talet. Finska USK-regleringen är anpassad efter skolformens behov, typ av lärartjänst samt vilket/vilka ämnen läraren undervisar i.
Hög tid för återreglering
Mot bakgrund av undersökningsresultaten finns det ingen tid att förlora. Sveriges Lärare står öppna för att i konstruktiv anda tillsammans med riksdag och regeringen och/eller arbetsgivarparterna hitta en modell för reglering som möter lärarnas förväntningar och behov.
Eleverna ska ha lärare som har tid att fokusera på sitt kärnuppdrag. Det är hög tid att återreglera undervisningens grundvalar.
Vi påverkar
Undersökningar som sätter tryck
Att undersöka och berätta om våra medlemmars vardag är en viktig del av vårt påverkansarbete. Allt för att politiker och huvudmän ska få underlag att fatta kloka beslut om det som verksamheten mest av allt behöver.
Vi kraftsamlar!
Om inte vi får vara lärare, vem ska då bilda Sverige?
Låt lärare vara lärare. Vi kräver garanterad tid för planering av undervisning, maxtak för lärares undervisningstid och mindre grupper – för barnen, elevernas och lärarnas skull.