Politiskt genombrott för reglering av lärares undervisningsskyldighet?

Ett synnerligen välkommet ställningstagande från regeringens största parti! Nu återstår för regeringen att visa att detta är på allvar. En reglering av lärares undervisningsskyldighet är ett av Sverige Lärares högst prioriterade krav. 

Idag tar arbetsuppgifter som inte rör undervisningen en stor del av lärares arbetstid. I avsaknad av robusta regleringar trängs kärnuppdraget undan till förmån för sådant som administration, möten, skolans varumärkesarbete med mera. Ökad regelstyrning kring undervisningens så kallade ramfaktorer behövs därför för att skapa ett skyddat hägn för lärares yrkesprofessionalism.  

En reglering av lärares undervisningstid är därför högst välbehövlig. Det finns en betydande spridning gällande mängden undervisningstid per lärare. Ju mer undervisningstid lärare har, desto mer betungande upplever de sin arbetsbelastning. Mängden undervisningstid har också ökat sedan 1990-talet, trots att det inte var intentionen när avregleringen skedde.

Förutom reglering av undervisningstiden för lärare behövs en reglering av både lärares och förskollärares tid till planering och för- och efterarbete.  Till exempel anser 7 av 10 grundskollärare idag att tiden för efterarbete är otillräcklig. När tiden till för- och efterarbete inte räcker till skapar det en otrolig stress för lärare och det blir svårare att se till att varje elev få det den behöver.  

En tredje viktig pusselbit är att reglera undervisningsgruppernas storlek. Undervisningen försvåras ju fler barn och elever som ingår i undervisningsgruppen. Under förra året var exempelvis över hälften av de åldersindelade grupperna i förskolan större än Skolverkets rekommendationer och av de tio procent största mellanstadieklasserna var antalet elever minst 28. Det är alldeles för mycket. 

I våra grannländer är nationella regleringar av det här slaget en självklarhet. I Norge regleras undervisningsgrupperna framgångsrikt med hjälp av en norm för lärartäthet. Det har lett till att förskollärare och lärare har ett färre antal barn och elever i sin undervisning. Förskolläraren och läraren får därmed bättre möjlighet att fördela sin tid mellan barnen och eleverna. I Finland regleras lärares undervisningstid med hjälp av en fastställd undervisningsskyldighet per vecka och ämne. Men reglering av dessa ramfaktorer har länge varit tabu i svensk skolpolitik – ända sedan skolväsendet avreglerades och decentraliserades för över tre årtionden sedan. 

Så det är verkligen positivt om Josefin Malmkvists utspel är ett tecken på att trenden har vänt. Vi lärare och förskollärare har allt för länge saknat robusta regleringar som skyddar vårt kärnuppdrag och skapar de förutsättningar som krävs för verkligt god undervisning!”. Nu hoppas vi att Josefin har hela sin regering bakom sig! 

Åsa Fahlén, förbundsordförande