Här är regeringens förslag om regleringar

Regeringen har i dag, den 17 mars, presenterat flera viktiga förslag till reformer för skolan. Däribland regleringar av lärares undervisningstid och tid för planering och uppföljning.

Förbundsordförande Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Regeringens lagförslag kommer att innebära, om det röstas igenom i riksdagen, att lärare får ett maxtak för sin undervisningstid och en garanterad tid för planering och uppföljning.

Lagregleringen kommer också att gälla oavsett vem som är huvudman.  

– Detta är seklets viktigaste reform för lärarkåren. Det är regleringar som lärare länge efterfrågat. 9 av 10 lärare vill se denna typ av regleringar, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.  

Regleringarna föreslås träda i kraft höstterminen 2027.  

– Det allra viktigaste för oss just nu är att regleringsförslaget får en bred uppslutning i riksdagen, säger Anna Olskog.  

Vad innebär propositionen? 

  • Information om barns och elevers utveckling ska ges vid tillfällen som personalen bestämmer, inte fortlöpande. 
  • Utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per läsår i stället för en gång per termin. 
  • Skriftliga planer ska fokusera tydligare på elevers kunskapsutveckling snarare än bredare omdömen. 
  • Tydliggörande av ansvar för värdegrunds- och trygghetsarbete. Det förtydligas i skollagen att all personal i skolan/förskolan ska aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier et cetera. 
  • Personalens skyldighet att anmäla kränkande behandling till rektorn ändras till att informera om att ett barn/elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkning, inklusive vid misstanke om trakasserier av en kollega. 
  • Lärares tid för undervisningsuppdraget ska regleras i skollagen och i föreskrift.  

Vad betyder det att lärares tid för undervisningsuppdraget ska regleras?  

Förslaget som regeringen lägger fram innehåller tre komponenter:  

  • Ett spann för undervisningstiden som skapar ”ett tak” per läsår och skolform. 
  • En faktor för planering och uppföljning av undervisningen skapar "ett golv”.  
  • Faktorer som påverkar lärares tid för undervisningsuppdraget ska beaktas – det vill säga: elevgruppernas storlek, antalet elever som läraren regelbundet möter i undervisningen, antal elever i behov av särskilt stöd, samt andra omständigheter av betydelse för elever eller lärare. 

Hur mycket planeringstid och undervisningstid kommer jag att ha? 

De siffror som föreslås i den utredning som ligger till grund för propositionen återfinns inte i det som läggs fram till riksdagen. Det som riksdagen tar beslut om är ramarna för reformen. När den väl har röstats igenom kan regeringen själv styra över vad som ska gälla genom föreskrifter. Det är således inte klart ännu hur mycket tid det kommer att handla om, men vi har ingen anledning att tro att regeringens förslag kommer att avvika från utredningens. 

Vad händer nu? 

4 juni röstar riksdagen om propositionen. Fram till dess så ska propositionen behandlas i riksdagen, inte minst i utbildningsutskottet. Regleringarna gällande undervisningsuppdraget föreslås gälla från och med höstterminen 2027.   

Övriga propositioner på skolområdet

Dessa lagförslag har också presenterats den 17 mars. 

  • Nya läroplaner i grundskolan. 
  • Nytt betygssystem för grundskolan och gymnasieskolan. 
  • Förändrade förutsättningar för yrkesutbildningen. 
  • Ny struktur för stödundervisning och särskilt stöd införs.  
  • Trygghet och studiero, däribland mobilförbud och färre krav på dokumentation vid utvisning ur klassrum. 
Frågor & svar