Skyddsombudets viktiga roll

Skyddsombudet är arbetstagarnas röst i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), där det även finns fler roller. Exempelvis har chefen ett ansvar för arbetsplatsens arbetsmiljö.

Högre chefer ska följa upp och stödja arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Politikerna i kommunen, eller styrelsen hos privata arbetsgivare, har det yttersta arbetsmiljöansvaret.

Rättigheter utöver det vanliga

Skyddsombud utses i första hand av fack som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Sveriges Lärares stadgar anger att det är medlemmarna på arbetsplatsen som först väljer skyddsombudet. När kollektivavtal saknas är det arbetstagarna på arbetsplatsen som utser skyddsombud och inte facket.

Alla medarbetare har ansvar att påtala arbetsmiljöproblem och att medverka i lösningar och åtgärder, men som skyddsombud har du en särställning.

• När skyddsombud utsetts ska arbetsgivaren informeras skriftligen om vem som är skyddsombud (namn och adress), skyddsområdet och mandatperiodens längd.
• Om du som skyddsombud ersätter ett annat skyddsombud ska detta också anges.
• Tillse att du är registrerad som skyddsombud hos Sveriges Lärare.
• Arbetsgivaren ska anslå eller på annat sätt tillkännage namn på skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté.
• Skyddsombud ska ingå som representant i skyddskommitté.
• Beträffande skyddsombud och ledamot av skyddskommitté, vilka har utsetts av organisation som avses i 2 § andra eller tredje stycket, äger även lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen tillämpning.  
  
• Skyddsombudet ska vara med i arbetsmiljöarbetet, bli informerad och få ta del av handlingar.
• Skyddsombudet har även rätt att kräva att arbetsgivaren åtgärdar arbetsmiljöproblem eller undersöker risker. Om arbetsgivaren inte svarar eller svaret är otillräckligt kan frågan eskaleras. Ta gärna stöd av kansliet eller av din förening.  
• Arbetsgivaren får inte hindra skyddsombudet att utföra sitt skyddsombudsuppdrag. Inte heller straffa eller missgynna skyddsombudet för att hen agerar i sin roll som skyddsombud, som att ge sämre löneutveckling.
• Skyddsombudet har rätt att vara ledig med lön för utbildning och för att delta i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.

Huvudskyddsombud

Om det finns fler än ett skyddsombud på ett arbetsställe ska ett av skyddsombuden utses till huvudskyddsombud. Den huvudsakliga uppgiften handlar om att samordna skyddsombudens verksamhet (6 kap. 3 § arbetsmiljölagen). 

Det förekommer att varje facklig organisation utser egna huvudskyddsombud, vilket är tillåtet, men det förekommer att man samordnar i syfte att vara resurseffektiva. Även för huvudskyddsombud är det bra att klargöra skyddsområdesramen.  
 
Huvudskyddsombud är den funktion som kan överklaga beslut från Arbetsmiljöverket (9 kap 3 §) till allmän förvaltningsdomstol. 
 
Arbetsgivaren skall underrätta huvudskyddsombudet eller, om ett sådant ombud inte finns, annat skyddsombud om beslut i ett ärende om bygglov som avser en arbetslokal eller ett personalrum (11 § arbetsmiljöförordningen). 

Skyddskommitté

Vid ett arbetsställe, där minst femtio arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska det finnas en skyddskommitté, sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. En skyddskommitté ska tillsättas även vid arbetsställen med mindre antal arbetstagare, om det begärs av arbetstagarna (6 kap. 8 § arbetsmiljölagen). 
 
Skyddsombud ska finnas med i skyddskommitté, men det bör även finnas med facklig representant från Sveriges Lärare och/eller andra fackförbund. 
 
Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden (6 kap. 9 § arbetsmiljölagen). 
 
På samma sätt som ett skyddsombud inte får hindras eller missgynnas får inte heller ledamot i skyddskommitté hindras eller missgynnas (6 kap. 15 § arbetsmiljölagen). 
 
Det kan vara bra att påminna sig om att det bör finnas med representant för företagshälsovården i skyddskommitté. Det finns en grundläggande rekommendation om att den bör sammanträda minst en gång var tredje månad (8 a § arbetsmiljöförordningen). 

Oenighet i skyddskommittén

Utgångspunkten är att representanterna i skyddskommittén ska överlägga om och försöka bli eniga i de frågor som behandlas. Beslut kan också fattas i kommittén, när enighet råder. 
 
Om representanterna i skyddskommittén inte kan ena sig om beslut som ska fattas kan man på begäran hänskjuta frågan till Arbetsmiljöverket. Myndigheten kommer att pröva frågan om den ligger inom ramen för dess befogenheter. 
 
Här är det viktigt att tydlighet råder när det gäller den tid inom vilken ett eventuellt beslut ska vara verkställt, så att det inte skapas någon onödig tidsutdräkt. Oavsett är det aldrig aktuellt att myndigheten fattar beslut. 

Stöd av Sveriges Lärare

Det är en tuff uppgift att vara skyddsombud. Det är viktigt att skyddsombudet inte känner sig ensam. Förbundet ger skyddsombuden utbildning, kunskap och rådgivning. Kollegornas stöd är oerhört viktigt för resultatet, liksom att samarbeta med huvudskyddsombudet och andra skyddsombud på arbetsplatsen.