Lärarnas Riksförbunds historia
Lärarnas Riksförbund har anor från 1884. Lärarkåren är en av de akademikergrupper som var tidigt ute med att organisera sig för att ta tillvara sina yrkesintressen.
1884 bildades Svenska Lärarsällskapet som skulle vara ”ett föreningsband mellan lärare vid de allmänna läroverken”. Sällskapet skulle verka för undervisningens, läroverkens och lärarnas bästa. 1913 ombildades det ursprungliga lärarsällskapet och namnet ändrades till Läroverkslärarnas Riksförbund.
1949 beslutades om en omorganisation. Några tidigare fristående föreningar gick in i Läroverkslärarnas Riksförbund och bildade fyra nya sektioner: Allmänna Adjunktsföreningen, Sveriges Yngre Läroverkslärares förening (SYL), Lektorernas förening och sektionen för lärare i övningsämnen.
Byter namn till Lärarnas Riksförbund
1964 ändrade förbundet namn till Lärarnas Riksförbund (LR), bland annat på grund av att begreppet läroverk tagits bort ur skolstadgan. Vid den här tiden hade förbundet cirka 20 000 medlemmar som arbetade i den nya grundskolans högstadium, på gymnasiet och på universitet och högskolor.
På 1970-talets förändrades kommunstrukturen i landet. Då fanns nya behov av att förändra förbundets organisation och 1975 skapades 274 kommunföreningar.
Vid årsskiftet 1982/83 bytte Juseks SYO-sektion förbund och gick över till Lärarnas Riksförbund. Därmed organiserade förbundet även syo-konsulenter, yrkesvalslärare, SSA-sekreterare och studievägledare.
1988 genomfördes förändringar i lärarutbildningen. Det betydde att förbundet nu även började rekrytera medlemmar i grundskolans tidigare år, alltså klasslärare och de nya 1–7-lärarna.
Strejk mot kommunalisering
Förbundet har under hela sin långa historia alltid arbetat parallellt med konkreta fackliga frågor (som lön och andra arbetsvillkor) och med utbildningspolitiska frågor. 1989 strejkade Lärarnas Riksförbund, som enda lärarorganisation, mot kommunaliseringen av skolan. Det var Lärarnas Riksförbund som 1992 lanserade idén om en lärarlegitimation.
På förbundsmötet i maj 2022 togs det historiska beslutet att lägga ned Lärarnas Riksförbund och att bilda Sveriges Lärare, tillsammans med Lärarförbundet. Det nya förbundet samlar alla legitimerade lärare och behöriga studie- och yrkesvägledare.
Böcker om Lärarnas Riksförbunds historia
Förbundet har gett ut två egna historieböcker:
- Lärarnas Riksförbund 1884—2000 — Ett stycke svensk skolhistoria ur fackligt perspektiv (Informationsförlaget, 2000)
Författare: Torbjörn Carle, Sven Kinnander och Sven Salin - Bokslut: Lärarnas Riksförbund 2000—2022 — Ett stycke svensk skolpolitisk historia (Ekerlids, utkommer 2022)
Författare: Pontus Bäckström och Christer Isaksson