Ny rapport: Elevers tillgång till legitimerade lärare mer ojämlik än någonsin
En ny rapport från Sveriges Lärare visar hur ojämlik den svenska skolan har blivit när det gäller elevers rätt till legitimerade lärare. I dag undervisas över 30 procent av eleverna i grundskolan av obehöriga – och barns tillgång till utbildade lärare avgörs allt oftare av bakgrund, bostadsort och skolval.
Rapporten ”Lärarlegitimation: reformen som kom av sig” visar att lärarlegitimationsreformen i praktiken inte fungerar. Trots att reformen infördes 2011 undervisas i dag över 30 procent av eleverna i grundskolan av personer utan lärarlegitimation. Samtidigt är skillnaderna mellan skolor och elevgrupper större än någonsin. Elever som är i störst behov av det, möter i lägre utsträckning utbildade och behöriga lärare, ett tydligt uttryck för den rådande pedagogiska segregationen.
– Vi kan inte acceptera att barns rätt till utbildade lärare avgörs av postnummer, bakgrund eller föräldrars utbildningsnivå. Sveriges Lärare kräver att staten tar ansvar för skola och förskola fullt ut. Utan ett statligt finansierings- och resursansvar kommer likvärdigheten fortsätta att urholkas, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.
Stora skillnader
Rapporten visar stora skillnader mellan skolor. På skolor med hög lärarbehörighet är i genomsnitt 88 procent av lärarna legitimerade, medan motsvarande siffra på skolor med lägst behörighet är omkring 53 procent – och på vissa skolor till och med under 10 procent. Barn med utländsk bakgrund och barn från hushåll med låga inkomster har betydligt sämre tillgång till legitimerade lärare, och klyftorna har vuxit kraftigt det senaste decenniet.
–Lärarlegitimationen är ytterst till för att skydda elevernas rätt till en god utbildning. När undervisning bedrivs av obehöriga försvagas kvaliteteten. Vi legitimerade lärare har inte bara ämneskunskaper utan utbildning i didaktik, bedömning och ett tydligt yrkesansvar, säger Anna Olskog.
Kräver skarpa lagar
Samtidigt visar rapporten att statliga satsningar kan göra skillnad. För elever med lågutbildade föräldrar har tillgången till legitimerade lärare ökat sedan 2018, sannolikt som en följd av det statliga kunskapsbidraget. Det är en tydlig indikation på att kompensatoriska statliga insatser fungerar.
– Det räcker inte med goda ambitioner och tillfälliga lösningar. Vi kräver skarpa lagar som följs: endast legitimerade lärare ska undervisa, undantagen ska tas bort och huvudmän som bryter mot lagen ska möta verkliga konsekvenser. Eleverna och hela samhället drabbas av arbetsgivare som inte tar sitt ansvar,säger Anna Olskog.