Sveriges Lärare lämnar synpunkter på förslag från regeringen och Skolverket kring de frågor som vi arbetar med. Här ser du alla våra remissvar och skrivelser.
Sveriges Lärare har uppmärksammats på att Skolverkets tolkning och tillämpning av regelverket kring meritering inom professionsprogrammet leder till att lärare på orimliga grunder får avslag på sina ansökningar. Förbundet kräver därför att både Skolverket och regeringen agerar för att lösa problemen så att inte fler lärare drabbas i onödan.
För att AI-användning i skolväsendet ska nå sin fulla potential måste användningen ha en stark didaktisk förankring. Det får den om utvecklingen och implementeringen sker på professionens villkor och under professionens ledning.
Sveriges Lärare välkomnar utredningens arbete kring förslaget till regeringens nya arbetsmiljöstrategi för åren 2026-2030 och att skolväsendet lyfts fram tydligt. Det finns dock synpunkter att beakta.
Förbundet instämmer i Skolverkets förslag vad gäller behörighet att undervisa i de nya yrkeskurserna, att yrkeslärare per automatik är behöriga och bäst lämpade för att undervisa i dessa.
Sveriges Lärare ser behov av nya kursplaner men anser att förslaget i nuvarande form riskerar att försämra arbetsmiljön och förutsättningarna för likvärdig undervisning.
Sveriges Lärares kongress 2024 beslutade att förbundet ska verka för att yrkestiteln ”förskollärare” ändras till ”lärare i förskolan”. Förbundet menar att det är en logisk förändring att alla som undervisar i skolväsendet ska inkluderas i begreppet "lärare" och har därför i en skrivelse uppmanat regeringen att genomföra denna ändring.
En regeringspromemoria har föreslagit en ny ersättningsmodell så att det kan bli ekonomiskt förmånligare för lärosätena att ge högskolekurser för yrkesverksamma och för individer i behov av omställning. Sveriges Lärare ser positivt på att en ny modell tagits fram men ser ett antal brister som skulle behöva åtgärdas, liksom att det behöver tillföras nya ekonomiska medel från staten till lärosätena.
Sveriges Lärare avstryker bestämt utredningens förslag om en registrering av den påverkanskommunikation som fackföreningar och andra organisationer i civilsamhället bedriver mot politiska befattningshavare. Förslaget skulle misstänkliggöra alla kontakter mellan politiker och civilsamhälle och därmed försvaga den sedan lång tid starka folkrörelsetradition som finns i Sverige.
Sveriges Lärare ställer sig positivt till att fler brottstyper ska ingå vid belastningsregisterkontroll inför anställning av lärare, att belastningsregisterkontroll ska göras inför antagning till lärarutbildning för vissa brott samt att lärosätena på tydligare grunder ska kunna avskilja studenter som varit föremål för disciplinära åtgärder från lärarutbildningen. Däremot vill förbundet inte att kontroller mot misstankeregistret införs och inte heller möjlighet till kontroller under pågående läraranställning, då detta innebär ett för långtgående integritetsintrång.
Utredningen föreslår en rad skärpningar av villkoren för friskolesektorn. Det handlar bland annat om ett förbud mot vinstutdelning och andra värdeöverföringar under loppet av fem år vid en nyetablering av en förskola eller skola. Utredningen vill även att de statsbidrag som avser att åtgärda kvalitetsbrister eller höja kvaliteten ska villkoras strikt.