Svensk skola slits isär

Skillnaderna i svensk skola är stora när det gäller elevernas resultat. Som ett led i att förstå vad det beror på har vi undersökt hur skillnaderna i elevernas förutsättningar har förändrats över tid.

När vi har analyserat data från SCB för perioden 1988–2020 kan vi se att grundskolans kompensatoriska uppdrag har blivit allt tuffare. Skillnaderna mellan olika elevers förutsättningar har vuxit kraftigt.

Rapporten, som bygger på data från SCB och Skolverket, visar att:

• Resultatskillnaderna mellan olika elevgrupper ökar kraftigt över tid. Dels i relation till om eleverna är födda i Sverige eller ej, dels i relation till föräldrarnas inkomster.
• Andelen utlandsfödda elever har ökat kraftigt över tid och de nyanlända eleverna är allt äldre när de börjar i svensk grundskola.
• Nyanlända elever är kraftigt överrepresenterade bland det totala antalet obehöriga till gymnasieskolan.

– Vi kan konstatera att det svenska skolsystemet är hårdast mot dem som har svagast förutsättningar. Nyinvandrade elever förväntas nå kunskapsmålen på extremt kort tid samtidigt som vi lärare tampas med otillräckliga resurser. Det blir en omöjlig ekvation både för eleven och lärarna, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare.

För att ändra på situationen krävs att staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet.

– Vad vår rapport tydligt visar är att behoven i svensk skola är mycket större än vad regeringens marginella åtgärder kan komma åt. Det måste till ett systemskifte i skolpolitiken för att rätta till problemen med skolans styrning och finansiering. Det är ett måste för att varje elev ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet – och faktiskt få en chans att lyckas, säger Johanna Jaara Åstrand.

Sveriges Lärares krav

• Staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet.
• Att skolvalet reformeras för att bryta skolsegregationen och öka likvärdigheten.
• Staten tar ansvar för att det finns tillräckligt med lärare så att alla barn och elever undervisas av legitimerade och ämnesbehöriga lärare.

Skolans möjligheter att ge rätt stöd kraftigt förstärks. Lärarkårens professionella bedömningar av barns och elevers undervisnings- och stödbehov måste vara av avgörande betydelse för hur stödarbetet sker.