Priset för ett skolmisslyckande

Varför räknar vi?

Den samhällsekonomiska kostnaden för skolmisslyckanden diskuteras sällan i kronor och ören. Vi menar att diskussionen behöver bli konkret. Därför har Sveriges Lärare gett nationalekonom Ingvar Nilsson och beteendevetare Eva Nilsson Lundmark i uppdrag att räkna på vad skolmisslyckanden kostar samhället. 

Syftet är inte att peka ut enskilda elever, skolor eller kommuner. Syftet är att synliggöra vad tidiga insatser är värda och vad uteblivna insatser faktiskt kostar.

För 25 miljarder kronor skulle, exempelvis, 10 000 speciallärare kunna anställas i tre års tid. Vartenda barn i förskolan skulle också kunna mötas av legitimerade lärare med ett rimligt antal kollegor och ett rimligt antal barn i gruppen.

Så räknar vi

Utgångspunkten är att 19 procent av en årskull befann sig i olika typer av utanförskap fem år efter gymnasieskolan, med svag, osäker eller obefintlig anknytning till arbete eller studier. Det motsvarar närmare 20 000 elever, varav ungefär hälften hade tagit examen från gymnasieskolan.

Samhällskostnaden summerar till över 40 miljarder kronor på fem år. För den grupp som inte klarat gymnasieskolan, och som alltså har dokumenterade skolmisslyckanden i bagaget, landar kostnaden på 25 miljarder kronor på fem år. Läs mer i den fullständiga rapporten.

Vad vi hittade

Fyra huvudresultat från Sveriges Lärares undersökning:

1. Utslagningen börjar tidigt. Endast 84 procent av eleverna som avslutade årskurs 9 var behöriga till något av gymnasieskolans nationella program. Efter fem år har endast 21 procent av eleverna som påbörjat introduktionsprogram tagit gymnasieexamen. Motsvarande andel för elever som påbörjat nationella program var 83 procent.
2. 20 000 elever i utanförskap. Fem år efter gymnasieskolan hade sammanlagt 19 procent av en årskull låg eller ingen anknytning till vare sig arbete eller studier. Det motsvarar närmare 20 000 elever. Hälften av dessa elever hade inte tagit examen från gymnasieskolan.
3. Nära tre miljoner kronor per individ. Kostnaden för att varken arbeta eller studera fem år efter gymnasietiden är 2,94 miljoner per individ.
4. Minst 25 miljarder kronor per årskull. Samhällskostnaden för dessa utanförskap med låg eller ingen anknytning till arbetsmarknaden uppgår till över 40 miljarder kronor på fem år. Eftersom mer än hälften av dessa elever inte klarat gymnasieskolan har 25 miljarder kronor en stark koppling till skolmisslyckanden.