Reglerad tid för undervisningsuppdraget
Höstterminen 2027 införs regleringar av lärares undervisningstid, samt tid för planering och uppföljning. Nu börjar arbetet med att förbereda införandet.
Sidan är under uppbyggnad och uppdateras löpande.
Förtroendevald?
Du hittar mer läsning i Portalen.
Den 1 juli 2027 ska den förordning som innehåller regleringar av lärares undervisningstid och tid för för- och efterarbete, träda i kraft. Detta är ett resultat av Sveriges Lärares intensiva och ihärdiga politiska påverkansarbete.
Förordningen anger ett spann för hur mycket undervisningstid en lärare ska ha. Den garanterar även en minsta tid för planering och uppföljning.
Den innebär även att lärares undervisningsuppdrag ska anpassas efter verksamhetens faktiska förutsättningar. Bedömningen ska bland annat ta hänsyn till elevgruppernas storlek, hur många elever läraren undervisar och elevernas stödbehov.
Du kan förbereda dig!
Nu vidtar arbetet med implementeringen. Därför är det viktigt att du som medlem exempelvis använder vårt verktyg Arbetstidskollen för att synliggöra din arbetstid.
Detta blir ett viktigt verktyg inför nästa års tjänsteplanering där förberedelserna för införandet av regleringarna på allvar påbörjas.
Hur påverkar resultatet i riksdagsvalet 2026 förordningen?
Lagen som möjliggör förordningen ger en regering möjlighet att själv utforma hur regleringarna ska se ut.
Samtliga partier säger att de står bakom grunderna till lagen, men när det gäller detaljerna i förordningen är det mer oklart. Exakt hur den kommande regeringsbildningen skulle påverka regleringarna vet vi i dagsläget inte.
Vi kommer att behöva bevaka vad som händer. Men fokus här och nu är att vi förbereder för en implementering.
Allmänna frågor och svar
Här får du svar på frågor och svar som gäller dig som lärare, oavsett vilken skolform eller yrkesroll du har.
1 juli 2027 införs regleringarna av undervisningstid, samt tid för planering och uppföljning av undervisningen.
Undervisningstid är den tid då du faktiskt genomför undervisning. Andra uppgifter, till exempel att vara elevstöd på en kollegas lektion eller vakta en kontroll vid orientering, räknas inte som undervisningstid. Du kan läsa mer om detta i förordningen.
Det är det arbete som hör direkt till undervisningen, till exempel att planera lektioner, förbereda material, bedöma elevers arbeten och följa upp undervisningens resultat.
Nej. Tiden för planering och uppföljning ska användas till arbete som hör direkt till undervisningen. APT, arbetslagsmöten, studiedagar, administrativa uppgifter och annat skolövergripande arbete ska inte räknas in i denna tid.
Precis som med avtal kommer det att ta tid innan alla detaljerna finns på plats. Den statliga regleringen ska ses som ett ramverk.
Ramverket möjliggör lokal variation. På sikt kan det visa sig att man behöver komplettera ramverket både med lokala och/eller centrala avtal.
Den statliga regleringen ska dock ge en stabil enhetlig ram för hela skolväsendet oavsett huvudman.
Om den befintliga bemanningen inte räcker för att organisera verksamheten enligt de nya reglerna behöver huvudmannen vidta åtgärder.
Det kan exempelvis handla om att förstärka bemanningen, förändra organisationen eller minska och omfördela andra arbetsuppgifter.
Huvudmannen ansvarar för att verksamheten organiseras så att förordningen följs.
Det innebär bland annat att huvudmannen behöver planera bemanning, resurser och arbetsorganisation och säkerställa att lärarna får den tid som krävs.
Nej. Förordningen gäller parallellt med kollektivavtalen.
Ja. Förordningens regler om planering och uppföljning gäller även lärare i fristående förskolor och skolor.
Vilket kollektivavtal som gäller för din anställning kan däremot påverka hur arbetstiden förläggs och organiseras.
Frågor och svar för lärare i grundskola eller gymnasieskola
Här hittar du som är lärare i grundskola eller gymnasieskola frågor och svar om förordningen.
Vid heltid får undervisningstiden som mest vara mellan 550 och 650 timmar per läsår. Exakt nivå ska avgöras utifrån lärarens förutsättningar. Hur mycket undervisning en enskild lärare får beror bland annat på elevgruppernas storlek och elevernas stödbehov.
Vid heltid får undervisningstiden som mest vara mellan 500 och 600 timmar per läsår. Hur mycket undervisning en enskild lärare får beror bland annat på elevgruppernas storlek och elevernas stödbehov.
Gymnasielärare i yrkesinriktade karaktärsämnen får ha mellan 450 och 650 timmar per läsår.
Övriga gymnasielärare får ha mellan 450 och 550 timmar. Hur mycket undervisning en enskild lärare får beror bland annat på elevgruppernas storlek och elevernas stödbehov.
Minst lika mycket tid som du undervisar ska avsättas för planering och uppföljning.
Du ska ha minst lika mycket tid som din undervisningstid, plus ytterligare minst 10 procent.
Gymnasielärare ska ha minst lika mycket tid som undervisningstiden, plus ytterligare minst 20 procent.
Som huvudregel nej och undantag ska användas mycket restriktivt och om det inte riskerar undervisningens kvalitet eller lärarens arbetssituation.
Frågor och svar för lärare i förskola
Här hittar du som är lärare i förskola/förskollärare frågor och svar om förordningen.
Förskollärare ska vid heltid få minst fem timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen, om förutsättningarna är goda det vill säga. Om förutsättningarna är mer krävande ska mer tid avsättas.
Det som ska bedömas är barngruppernas storlek, antalet förskollärare som undervisar i barngruppen, antalet barn i behov av särskilt stöd och andra omständigheter av betydelse för barn eller förskollärare.
När förutsättningarna är goda är inte definierat men en barngruppsstorlek enligt Skolverkets rekommendationer där barnen inte har särskilda behov och du har legitimerade kollegor som också undervisar i gruppen kan vara en utgångspunkt.
Det är arbetsuppgifternas faktiska innehåll som avgör vad som kan räknas som planering och uppföljning, inte vad den kallas. Tiden ska användas till arbete som hör till undervisningsuppdraget.
Det kan exempelvis handla om att förbereda, utveckla, analysera och följa upp undervisningen.
Övriga arbetsuppgifter ska inte räknas in i planeringstiden. De behöver ha eget utrymme inom arbetstiden så att tjänsteplaneringen går ihop.
Det är arbetsuppgifternas faktiska innehåll som avgör vad som kan räknas som planering och uppföljning, inte vad den kallas. Tiden ska användas till arbete som hör till undervisningsuppdraget.
Den tid under sådana möten, träffar, dagar, etc. som ägnas åt planering och uppföljning av den egna undervisningen kan räknas in. Men bara den tiden. När tiden används till andra frågor ska den fortfarande rymmas inom arbetstiden men inte räknas till den tid som regleras i förordningen.
Förskolläraren behöver ha tillräckligt med tid för löpande planering och uppföljning under arbetsveckorna. Förordningen talar om timmar per vecka. Arbetsgivaren kan därför inte enbart hänvisa till särskilda planeringsdagar.
Ja. Gemensam planering kan ingå i planeringstiden om arbetet handlar om planering eller uppföljning av själva undervisningen.
Men handlar det om exempelvis verksamhetsplanering som inte direkt avser undervisningen. Det är viktigt att gemensamma aktiviteter inte tränger undan den planering och uppföljning som varje förskollärare behöver genomföra.
Läraren ansvarar för sin undervisning i våra ögon förutsätter det ett inflytande över innehållet i planeringstiden.
Ja, om mötet handlar om planering eller uppföljning av undervisningen kan den delen räknas in.
Samtidigt behöver förskolläraren ha tillräckligt med tid för det egna planerings- och uppföljningsarbetet.
Rektor kan ange mål och prioriteringar för verksamheten. Men det behöver finnas utrymme för den planering och uppföljning som förskollärarens undervisningsuppdrag kräver.
Förordningen ger inte något entydigt svar på hur långt rektors möjlighet att detaljstyra planeringstidens innehåll sträcker sig.
Det är viktigt att skilja mellan planeringstid enligt förordningen och förtroendearbetstid enligt kollektivavtal.
Förordningen reglerar hur mycket tid som minst ska avsättas till planering och uppföljning. Den reglerar däremot inte i sig vem som bestämmer när och var arbetet ska utföras.
Det styrs av det kollektivavtal som gäller.
Den planeringstid som ligger inom reglerad arbetstid behöver synas i den enskilda förskollärarens schema.
Arbetsgivaren ska också skapa förutsättningar för att tiden faktiskt går att använda.
Planeringstiden behöver vara tillräckligt sammanhängande för att möjliggöra ett kvalitativt arbete.
Arbetsgivaren ansvarar för att det finns ändamålsenliga förutsättningar för planering och uppföljning i lugn och ro.
Om lämpliga lokaler eller möjlighet att arbeta ostört saknas är det rimligt att arbetsgivaren ger förskolläraren möjlighet att utföra arbetet hemifrån eller på annan lämplig plats.
Oförutsedda situationer kan uppstå, exempelvis vid sjukfrånvaro. Men om planeringstiden tas i anspråk för annat arbete behöver den ersättas.
Det kan ske genom att andra arbetsuppgifter tas bort och planeringstiden förläggs vid ett annat tillfälle, eller genom godkänd övertid med ersättning enligt kollektivavtalet.
Nej. Undantagsbestämmelsen i förordningens 11 § gäller inte reglerna om minst fem timmars planering och uppföljning för förskollärare.
Personalbrist, besparingar eller svårigheter att få ihop schemat innebär inte att arbetsgivaren kan frångå femtimmarsregeln.
Reformen reglerar inte antalet förskollärare eller barngruppernas storlek. Men om förutsättningarna för undervisningen försämras, ökar behovet av planeringstid för läraren.
Förordningen anger inte något bestämt antal barngrupper som en förskollärare får ansvara för.
Däremot ska den faktiska arbetssituationen vägas in när tiden för planering och uppföljning bestäms.
Att ansvara för undervisning i flera grupper eller för undervisning som andra genomför innebär rimligen ett större behov av planeringstid.
När arbetsgivaren bedömer behovet av planering och uppföljning ska bland annat antalet behöriga förskollärare och den övriga personalens utbildning vägas in.
Om du har ett större ansvar för undervisningens planering och uppföljning, exempelvis eftersom du arbetar med kollegor som saknar motsvarande utbildning, kan det innebära att du behöver mer än fem timmar per vecka.
Skolverkets nationella riktmärken är:
- 1–3 år: 6–12 barn
- 4–5 år: 9–15 barn
Riktmärkena är inte absoluta maxgränser. Barngruppens storlek är samtidigt en viktig faktor när förskollärarens förutsättningar och behov av planeringstid bedöms.
Föreslagna maxstorlekar i SOU 2026:37 kan också vara ett stöd men ska inte förväxlas med gällande regler.
Nej. Lokala och centrala avtal kan reglera hur arbetstiden organiseras, men kan inte göra avsteg från förordningens krav.
Det är däremot möjligt att komma överens om bättre förutsättningar än förordningens miniminivåer.
Den nya förordningen innebär inte i sig någon förändring till ferietjänst.
Frågan om anställnings- och arbetstidsformer är en separat avtalsfråga.
Börja med att prata med din rektor och beskriv hur din planeringstid fungerar i praktiken.
Det är bra att dokumentera hur mycket tid som är avsatt, vilka arbetsuppgifter du utför och om planeringstiden regelbundet tas i anspråk för annat arbete.
Kontakta också ditt fackliga ombud eller Sveriges Lärare för stöd.
Beskriv för rektor hur ditt undervisningsansvar ser ut och vilka arbetsuppgifter du behöver utföra.
Om du ansvarar för undervisning som andra genomför, eller behöver stödja kollegor i planering och uppföljning, kan det innebära att du behöver mer planeringstid.
Ta gärna stöd av ditt fackliga ombud när din arbetssituation och ditt behov av tid ska diskuteras.
Frågor och svar för lärare i fritidshem eller vuxenutbildning
Här hittar du som är lärare i fritidshem eller vuxenutbildning frågor och svar om förordningen.
Lärare i fritidshem ska också få minst fem timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen vid heltid. Även här kan mer tid behöva avsättas beroende på verksamhetens förutsättningar.
För lärare i kommunal vuxenutbildning ska det för planering och uppföljning av undervisningen avsättas tid som minst motsvarar 50–120 procent av undervisningstiden.
Undervisningstiden regleras inte inom kommunal vuxenutbildning.