Reglerad tid för undervisningsuppdraget
Höstterminen 2027 införs regleringar av lärares undervisningstid, samt tid för planering och uppföljning. Nu börjar arbetet med att förbereda införandet.
Sidan är under uppbyggnad och uppdateras löpande.
Förtroendevald?
Du hittar mer läsning i Portalen.
Den 1 juli 2027 ska den förordning som innehåller regleringar av lärares undervisningstid och tid för för- och efterarbete, träda i kraft. Detta är ett resultat av Sveriges Lärares intensiva och ihärdiga politiska påverkansarbete.
Förordningen anger ett spann för hur mycket undervisningstid en lärare ska ha. Den garanterar även en minsta tid för planering och uppföljning.
Den innebär även att lärares undervisningsuppdrag ska anpassas efter verksamhetens faktiska förutsättningar. Bedömningen ska bland annat ta hänsyn till elevgruppernas storlek, hur många elever läraren undervisar och elevernas stödbehov.
Du kan förbereda dig!
Nu vidtar arbetet med implementeringen. Därför är det viktigt att du som medlem exempelvis använder vårt verktyg Arbetstidskollen för att synliggöra din arbetstid.
Detta blir ett viktigt verktyg inför nästa års tjänsteplanering där förberedelserna för införandet av regleringarna på allvar påbörjas.
Hur påverkar resultatet i riksdagsvalet 2026 förordningen?
Lagen som möjliggör förordningen ger en regering möjlighet att själv utforma hur regleringarna ska se ut.
Samtliga partier säger att de står bakom grunderna till lagen, men när det gäller detaljerna i förordningen är det mer oklart. Exakt hur den kommande regeringsbildningen skulle påverka regleringarna vet vi i dagsläget inte.
Vi kommer att behöva bevaka vad som händer. Men fokus här och nu är att vi förbereder för en implementering.
Frågor och svar om regleringarna i regeringens förordning
Undervisningstid är den tid då du faktiskt genomför undervisning. Andra uppgifter, till exempel att vara elevstöd på en kollegas lektion eller vakta en kontroll vid orientering, räknas inte som undervisningstid. Du kan läsa mer om detta i förordningen.
Det är det arbete som hör direkt till undervisningen, till exempel att planera lektioner, förbereda material, bedöma elevers arbeten och följa upp undervisningens resultat.
Vid heltid får undervisningstiden som mest vara mellan 550 och 650 timmar per läsår. Exakt nivå ska avgöras utifrån lärarens förutsättningar. Hur mycket undervisning en enskild lärare får beror bland annat på elevgruppernas storlek och elevernas stödbehov.
Vid heltid får undervisningstiden som mest vara mellan 500 och 600 timmar per läsår. Hur mycket undervisning en enskild lärare får beror bland annat på elevgruppernas storlek och elevernas stödbehov.
Gymnasielärare i yrkesinriktade karaktärsämnen får ha mellan 450 och 650 timmar per läsår.
Övriga gymnasielärare får ha mellan 450 och 550 timmar. Hur mycket undervisning en enskild lärare får beror bland annat på elevgruppernas storlek och elevernas stödbehov.
Minst lika mycket tid som du undervisar ska avsättas för planering och uppföljning.
Du ska ha minst lika mycket tid som din undervisningstid, plus ytterligare minst 10 procent.
Gymnasielärare ska ha minst lika mycket tid som undervisningstiden, plus ytterligare minst 20 procent.
För lärare i kommunal vuxenutbildning ska det för planering och uppföljning av undervisningen avsättas tid som minst motsvarar 50–120 procent av undervisningstiden.
Undervisningstiden regleras inte inom kommunal vuxenutbildning.
Förskollärare ska vid heltid få minst fem timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen. Om förutsättningarna är mer krävande ska mer tid avsättas.
Lärare i fritidshem ska också få minst fem timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen vid heltid. Även här kan mer tid behöva avsättas beroende på verksamhetens förutsättningar.
Rektor ska ta hänsyn till bland annat:
- gruppens storlek,
- hur många elever du ansvarar för,
- hur många elever som behöver särskilt stöd,
- andra omständigheter som påverkar undervisningen eller din arbetssituation.
Lärare med mer utmanande förutsättningar ska få mindre undervisningstid och mer tid för planering och uppföljning.
Nej. Tiden för planering och uppföljning ska användas till arbete som hör direkt till undervisningen. APT, arbetslagsmöten, studiedagar, administrativa uppgifter och annat skolövergripande arbete ska inte räknas in i denna tid.
Som huvudregel nej och undantag ska användas mycket restriktivt och om det inte riskerar undervisningens kvalitet eller lärarens arbetssituation.
Precis som med avtal kommer det att ta tid innan alla detaljerna finns på plats. Den statliga regleringen ska ses som ett ramverk.
Ramverket möjliggör lokal variation. På sikt kan det visa sig att man behöver komplettera ramverket både med lokala och/eller centrala avtal.
Den statliga regleringen ska dock ge en stabil enhetlig ram för hela skolväsendet oavsett huvudman.