Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre skattesatser
Sveriges Lärare konstaterar att utredningen utgår från en ensidig problemformulering. Frågan bör inte ställas hur skatterna kan bli så låga eller höga som möjligt, utan hur välfärdens kärnverksamheter – inte minst skolväsendet – kan garanteras en stabil och tillräcklig finansiering över tid. En bättre väg till en positiv utveckling för skola och utbildning vore ett statligt huvudansvar för finansiering och styrning, vilket även skulle leda till lägre kommunalskatter.
Sveriges Lärare har valt att yttra sig över betänkandet Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre skattesatser (SOU 2026:20).
Betänkandet tar sin utgångspunkt i antagandet att det finns ett problem med för höga eller ökande kommunala skattesatser. Detta görs utan analys av de bakomliggande behoven i välfärdsverksamheterna i allmänhet och behoven inom skolväsendet i synnerhet. Såväl direktiven som betänkandet saknar en helhetsanalys av hur demografi, ökade krav på välfärden och politiskt beslutade ambitionshöjningar under 2000-talet påverkat kommunernas kostnader.
Det föreligger inte heller någon ökande kommunal beskattning i primärkommunerna. De genomsnittliga kommunala skattesatserna i primärkommunerna har inte ökat under 2000-talet, vilket utredningen också redovisar. Den kommunala skattehöjning som har skett under de senaste decennierna har enbart ägt rum på regionnivån, inte i primärkommunerna.
Detta är i sig problematiskt, eftersom finansieringen av centrala kommunala verksamheter som skola och utbildning inte har stärkts i takt med behoven. Snarare har skolväsendets finansiering i under 2000-talet blivit lidande i relation till de ambitionshöjningar som genomförts.
Sveriges Lärare vill understryka att ett väl fungerande skolväsende är en grundförutsättning för Sveriges långsiktiga utveckling. Därför krävs en stabil och tillräcklig finansiering av den utbildningsverksamhet som idag bedrivs genom kommunal försorg. Utredningens förslag riskerar att gå i motsatt riktning genom att begränsa kommunernas ekonomiska handlingsutrymme. I stället för att fokusera på att sänka kommunala skatter, så bör politiken inriktas på att säkerställa att välfärdens kärnverksamheter ges de resurser som krävs för att möta behoven.
Om staten misstror kommunernas förmåga att bedriva vissa verksamheter på ett ändamålsenligt sätt – exempelvis skola och utbildning – bör staten i stället själv överta ansvaret för finansiering, styrning och eventuellt drift av dessa verksamheter. Sveriges Lärare skulle välkomna ett sådant perspektiv på frågan om det kommunala skatteuttaget.
Läs hela remissvaret
Ansvarig utredare: Anders Lönn