Den ljusnande framtid är möjlig 

Varje år griper den tag i något djupt inom mig. Barndomen rundas av, och en ny fas tar vid. Barn som blivit ungdomar och som vi lärare följt, stöttat och undervisat får nu pröva sina egna vingar. 

Studentdagen är en övergångsrit. Ett kollektivt ögonblick där samhället säger: “Nu är du en av oss.” Och samtidigt: ett tydligt tecken på att maratonloppet genom skolsystemet är över. 

Lärares viktiga uppdrag

Vi som jobbar i förskolan och skolan har ett tydligt uppdrag att rusta varje barn och elev med starka vingar och kraftiga rötter.  

Kunskap är makt. Bildning är frihet. Men lärares uppdrag kräver mer än bara en lärarlegitimation och ett stort hjärta. Det kräver rätt förutsättningar. Vi lärare behöver tid för att planera, följa upp, möta varje elev, bygga relationer och arbeta förebyggande. Tid för att skapa undervisning som verkligen gör skillnad. Alltså det som våra elever har laglig rätt till.  

Med rätt förutsättningar kan vi forma framtiden. Utan dem riskerar skolan att svika sina elever. Faktum är att det sveket pågår varje dag: 

• Var fjärde elev (24,8 %) lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. 
• Över 17 000 elever hoppar av gymnasiet varje år. 
• Nästan varannan lärare överväger att lämna yrket inom fem år. 
• Drygt 50 000 barn och elever får inte det stöd de har rätt till enligt skollagen. 

Siffrorna är tydliga. Systemet blöder. Vi lärare gör vad vi kan, men vi kan inte bära hela skolsystemet på våra axlar när resurserna saknas. 

Själv har jag i rollen som mamma tre gånger stått i folkmassan runt studentflaken. Jag har sett glädjen i ögonen, känt stoltheten och hört tjuten.  Kramarna som ges och tas emot är inte vilka som helst. De är ett symboliskt välkomnande in i vuxenvärldens gemenskap. Ett erkännande. 

Men alla lyckas inte: 

• 1 av 4 elever (26 %) har inte klarat gymnasiet fyra år efter påbörjade studier.
• Socioekonomiska skillnader fortsätter påverka skolresultat i stor utsträckning. 

Samtidigt vittnar tusentals elever om inställda lektioner, ständiga lärarbyten och svårigheter att få hjälp i tid. Senast i raden av svek presenterar Umeå kommun drastiska nedskärningar gymnasieskolans timplaner.

Vi ser er och tror på er

Men ni som tar studenten idag, ni har kämpat. Ni har levt med läxor, betyg, relationer, drömmar. Och sannolikt alldeles för ofta med uteblivna lektioner. Vi ser er. Vi hejar på er. Och vi hoppas att det vi har slitit för att ge er ska bära långt, eller dit ni själva vill. 

Samtidigt fortsätter vår fackliga kamp intensivt för att medlemmarnas arbetstid ska användas rätt och inom ramen för en hållbar arbetsbelastning. Hela vår organisation är mobiliserad – allt från lokalföreningar, arbetsplatsombud, huvudskyddsombud, till centrala och regionala ombudsmän - där gediget fackligt vardagsarbete med stöd i våra avtal ska ge effekt på arbetsplatserna. 

Sveriges Lärare fortsätter och att med politiska medel driva frågan om regleringar för rimligare arbetsvillkor. På nationell nivå arbetar vi med flera remissvar, inte minst på den mycket viktiga utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid (Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26).  

Vi lägger all vår kraft på politisk påverkan och för fortlöpande samtal med Utbildningsdepartementet och vi har nyligen träffat centrala företrädare för Moderaterna. Vi har också deltagit i Socialdemokraternas kongress där vi haft många viktiga samtal.  

Den ljusnande framtid är möjlig. Men då krävs en långsiktig, stabil skolpolitik med reformer som håller över tid. Politiken har avgörandet i sin hand. Vi lärare måste få tid till undervisning av god kvalitet, tid till eleverna och tid till utveckling. Därför behöver regeringen och arbetsgivarna ge oss de regleringar vi kräver. Framtiden ligger i våra händer – om ni låter oss bära den. 

Anna Olskog 
Förbundsordförande, Sveriges Lärare