Skolan är demokratins ryggrad – investera i den

Lärare rustar elever inte bara med kunskap, utan med de värden och verktyg som krävs för att delta i och försvara ett demokratiskt samhälle. Därför är investeringar i skolan helt avgörande för vår gemensamma framtid.

Sista veckan i april varje år infaller Global Action Week (GAW) – en internationell kampanj som lyfter fram rätten till god utbildning för alla, i enlighet med FN:s fjärde globala mål i Agenda 2030. Ett utmärkt tillfälle att påminna om skolans och lärarnas avgörande roll för demokratin. Sveriges Lärare/Global action week

Skolan har ett uppdrag att förbereda elever för ett framtida liv som aktiva och medvetna samhällsmedborgare. Att förmedla kunskaper och värderingar som möjliggör ett meningsfullt samhällsdeltagande är ett ansvar både gentemot individen och gentemot samhället i stort.

I år känns detta budskap viktigare än någonsin.

Vi lever i en tid där demokratin måste försvaras aktivt – också i klassrummet. Under delmål 4.7 slår Agenda 2030 fast att utbildning ska främja demokrati, mänskliga rättigheter och globalt medborgarskap. Just detta värde är i dag allvarligt hotat i flera delar av världen – även i det land som ofta beskrivits som demokratins starkaste symbol: USA.

När utbildning hotas – lärarnas roll i kampen för demokratin

Det som just nu sker i USA är ett målmedvetet och allvarligt angrepp på hela det offentliga utbildningssystemet. Trump-administrationen arbetar för att försvaga och montera ned det federala utbildningsdepartementet – och därmed underminera utbildningens avgörande roll som ett av samhällets starkaste verktyg för social rättvisa och demokrati. Som så ofta är det de svagaste och mest utsatta som drabbas hårdast.

Tillsammans med mina nordiska ordförandekollegor har jag i ett brev uttryckt vårt stöd och vår solidaritet med lärarna i USA – medlemmarna i National Education Association (NEA) och American Federation of Teachers (AFT) – som nu står mitt i kampen för den offentliga utbildningen och de demokratiska rättigheterna.

Ledarna för NEA och AFT, Becky Pringle och Randi Weingarten, har varit tydliga: detta är inte bara ett angrepp på lärarna, utan på själva den grundläggande mänskliga rättigheten att lära. Det som nu sker bär alla kännetecken på ett samhälle på väg mot auktoritärt styre. Lärare, fackföreningar och elever blir måltavlor för politiska krafter som vill ta kontroll över utbildningens innehåll – och över sanningen i sig. Det är en medveten attack mot kunskap, akademisk frihet och utbildningens oberoende. Det handlar inte bara om nedmontering av offentliga institutioner, utan också om att misstänkliggöra universitet, forskare och lärare som politiskt partiska eller som ett hot mot "traditionella värderingar". Man kan alltså säga att Trump och likasinnade inte bara attackerar skolan – de attackerar själva idén om att utbildning ska präglas av fri tanke, kritisk analys och öppen debatt. Att universiteten – som Harvard – nu blir måltavlor är ett tecken på hur allvarligt läget är.

Becky Pringles ord bör stanna hos oss: “Detta är på väg till ett land nära dig – eller till ditt eget.” Det är en påminnelse om att ingen demokrati är immun. Och även om den svenska demokratin står relativt stark i förhållande till utvecklingen i USA, finns det tecken här som visar att demokratin inte är ett statiskt tillstånd. Klyftorna växer, och allt fler människor hamnar i utanförskap utan reell delaktighet. Mycket av detta tar sin början i skolan – när elever inte får det stöd de behöver för att lyckas, eller inte känner sig inkluderade. Då riskerar de att tappa tilltron till sig själva och till samhället.

Samtidigt ser vi hur algoritmer förstärker våra åsikter, skapar filterbubblor och minskar vår exponering för andra perspektiv. Tonläget i samhällsdebatten blir ofta aggressivt och polariserat. Auktoritära krafter vinner mark genom att exploatera osäkerhet, rädsla och misstro.

En särskilt oroande utveckling är den snabba spridningen av desinformation. I en mediemiljö där vem som helst kan publicera vad som helst, och där nyheter sprids blixtsnabbt, blir det allt svårare att skilja fakta från fiktion. Det slår direkt mot demokratins fundament – medborgarnas rätt till tillförlitlig information som grund för sina åsikter och beslut.

Tid och resurser för sitt uppdrag

Att försvara demokratin handlar om att ge elever redskap för källkritik, kritiskt tänkande och förståelse för komplexa frågor. För att lyckas behöver lärarna rätt förutsättningar – tid och resurser för sitt uppdrag – och våra politiker måste göra vad de kan för att öka skolans likvärdighet. Satsningar på skolan är satsningar på vår gemensamma framtid.

Som vi skrev i vårt brev till våra amerikanska kollegor: Fackföreningsrörelsen är en av demokratins starkaste krafter. När auktoritära rörelser växer sig starka är ett av deras första mål att försvaga eller tysta facken. Därför måste vi stå enade – över gränser – för rätten att organisera sig, tala fritt, och för en likvärdig utbildning präglad av inkludering, mångfald och jämlikhet.

Detta är inte bara en facklig angelägenhet – det är ett globalt ansvar. Genom Agenda 2030 har världens länder, inklusive Sverige, förbundit sig att säkerställa att utbildning bidrar till en hållbar och demokratisk framtid. Det är vår gemensamma kompass. Och lärarnas roll har kanske aldrig varit viktigare än just nu.

Anna Olskog
Förbundsordförande, Sveriges Lärare