Lärares inträde på arbetsmarknaden

Nästan 30 procent upplevde att det fanns få eller inga lediga lärarjobb efter examen, särskilt de som utbildat sig till gymnasielärare eller en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Samtidigt får många undervisa i ämnen de saknar behörighet för, och i nästan var femte anställning ställde arbetsgivaren inga krav på legitimation.

Det visar denna rapport från Sveriges Lärarstudenter: Lärares inträde på arbetsmarknaden – En undersökning om lärares etablering på arbetsmarknaden efter examen.

Svår arbetsmarknad trots lärarbrist

– Det är glädjande att se att de flesta nyexaminerade lärare får jobb, trots att arbetsmarknaden har blivit tuffare. Samtidigt är det oroande att så många upplever en svår arbetsmarknad, trots den stora lärarbristen. Att många dessutom får undervisa i ämnen de inte är behöriga i visar på ett problem i systemet. Legitimation och rätt behörighet måste vara ett krav för att få undervisa, säger Adam Kedert, ordförande för Sveriges Lärarstudenter (2023–2025).

Lägre löner än väntat och tveksamhet inför framtiden

Rapporten visar också att många nyexaminerade lärare får en lägre lön än de förväntat sig. Endast en tredjedel var helt nöjda med sin ingångslön, och lönenivån varierar kraftigt beroende på var i landet man arbetar. Det påverkar också synen på yrket. Nästan 20 procent skulle inte rekommendera någon att utbilda sig till lärare, och endast hälften av de svarande är säkra på att de vill stanna i yrket om fem år.

– När nyexaminerade lärare inte får en god start i yrkeslivet eller ens en rimlig lön riskerar vi att förlora dem till andra yrken. Om inte lärarbristen ska förvärras måste huvudmännen ta ansvar för att läraryrket är attraktivt. Det kräver bland annat tarifflöner och en god livslöneutveckling, säger Adam Kedert.

Sveriges Lärarstudenter kräver åtgärder

Utifrån rapportens resultat kräver Sveriges Lärarstudenter följande:

• Anpassa antalet utbildningsplatser efter det faktiska behovet av lärare.
  Lärarutbildningarna måste dimensioneras utifrån prognoser om framtida rekryteringsbehov. Idag examineras vissa lärarkategorier i överskott, medan det råder brist på andra.
• Legitimation och rätt ämnesbehörighet ska vara krav för att undervisa.
  Ingen obehörig ska kunna ersätta en utbildad lärare. Skolhuvudmän måste ställa krav på rätt behörighet vid anställning.
• En lön som gör lärarutbildningen värd investeringen.
  Nyexaminerade lärare måste kunna förvänta sig en ingångslön som speglar utbildningens längd och yrkets ansvar. Tarifflöner behöver införas för en trygg och förutsägbar löneutveckling.
• Attraktiva arbetsvillkor i hela landet.
  Det är lättare att få jobb i mindre kommuner, och svårare att rekrytera lärare till landsbygden. För en god lärarförsörjning i hela landet krävs bättre arbetsvillkor och möjligheter till karriärutveckling även utanför storstäderna.
• Minska barn- och elevgrupperna.
  En svår arbetsmarknad trots stor lärarbrist beror på att förskolor och skolor minskar lärartätheten. För en bra utbildning måste grupperna bli mindre och fler lärare anställas för att motsvara det faktiska behovet.
• Tydliga arbetsmarknadsprognoser och god studie- och yrkesvägledning.
  Det krävs nationella och regionala prognoser över lärarbehovet samt kvalitativ studie- och yrkesvägledning. Ingen student ska behöva ta examen och mötas av en arbetsmarknad som inte speglar förväntningarna.