Nytt PISA-tapp: Inga fler bortförklaringar – ansvariga politiker och huvudmän har inte råd att misslyckas med skolan

– Det här ett resultat som kräver handling. Vi är förbi tiden med bortförklaringar. Nu krävs åtgärder från politiken och från ansvariga huvudmän, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare, i en kommenterar till det nya PISA-resultatet.


Svenska 15-åringars kunskaper försämras ytterligare i PISA 2025. Sverige tappar i samtliga tre kunskapsområden och faller också i den internationella jämförelsen. Samtidigt uppmäter OECD-länderna som helhet sina lägsta genomsnittliga resultat hittills i naturvetenskap, läsförståelse och matematik.

– Det här ett resultat som kräver handling. Vi är förbi tiden med bortförklaringar. Nu krävs åtgärder från politiken och från ansvariga huvudmän, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.

– Sverige är långt ifrån ensamt om utvecklingen, men det gör inte vårt eget resultat mindre bekymmersamt. Vi lärare har länge varnat för vad som händer när elever inte får stöd i tid, undervisningsgrupperna är för stora och lärarna inte får tillräckliga förutsättningar att göra sitt jobb, säger Anna Olskog.

Särskilt oroande är utvecklingen i läsförståelse. OECD pekar på en långvarig nedgång och på försämrade färdigheter i att värdera information, koppla samman olika källor och kritiskt granska det man läser.

– Läsning är grunden för nästan all annan kunskapsinhämtning. I en tid när elever möter enorma mängder information och AI-genererat innehåll blir förmågan att läsa noggrant, värdera källor och tänka kritiskt ännu viktigare. Vi måste skydda tiden för läsning, både i skolan och utanför den, säger Anna Olskog.

Sveriges Lärare varnar samtidigt för alltför enkla förklaringar till utvecklingen. OECD:s resultat pekar på flera möjliga faktorer. Pandemins betydelse behöver analyseras vidare och sambandet mellan AI-användning och kunskapsresultat är komplext.

– Vi ska vara försiktiga med att utse en enskild syndabock. Skärmar, AI eller pandemin kan inte ensamma förklara utvecklingen. Nu behöver vi förstå vad som faktiskt fungerar i de länder som lyckas stå emot nedgången och lära av det, säger Anna Olskog.

Sveriges Lärare pekar på tre åtgärder som måste prioriteras:
* Mer tid. Lärare måste få mer tid för att planera, genomföra och följa upp undervisningen.
* Mindre grupper. Klasser och undervisningsgrupper måste bli mindre så att lärarna får bättre möjligheter att se och hjälpa varje elev.
* Ge elever rätt stöd i tid. Snabb hjälp med extra undervisning till de elever som behöver det. Elever som börjar halka efter måste snabbt få extra undervisning av utbildade lärare.

De beslutade nationella regleringarna av lärares undervisningstid och miniminivåer för planering och uppföljning blir därför ännu viktigare när kunskapsresultaten fortsätter nedåt.

– PISA visar varför regleringen av lärarnas tid är så viktig. Ska vi vända utvecklingen måste lärare få verkliga förutsättningar att arbeta med undervisningen. Reformen måste genomföras fullt ut och få de resurser som krävs.

Avgörande att regleringar genomförs

Sveriges Lärare vill också att arbetet med reglerade klass- och gruppstorlekar går vidare.

– Tiden och gruppernas storlek hänger ihop. Mer tid hjälper, men effekten urholkas om läraren samtidigt ansvarar för alltför många elever. Ska vi vända kunskapsutvecklingen måste båda delarna på plats.

Förbundet betonar också behovet av tidiga insatser för elever som börjar halka efter. Insatser måste sättas in från förskolan och hela vägen upp i skolsystemet.  

– Vi vet mycket om vad som behöver göras. Men vi måste också vara beredda att lära av andra länder och följa forskningen om varför resultaten faller. Svensk skola behöver långsiktighet, inte ännu en jakt på en enkel lösning, avslutar Anna Olskog.

Frågor & svar