Reglerad tid för lärares kärnuppdrag – här är förordningen
Regeringen har nu beslutat om den förordning som reglerar lärares undervisningstid samt tid för planering och uppföljning.
Att reglera lärares undervisnings- och planeringstid är en av Sveriges Lärares viktigaste frågor. Regeringens beslut är ett resultat av Sveriges Lärares målmedvetna påverkansarbete.
Förordningen följer det som föreslogs i den utredning som ligger till grund för regeringens beslut.
– Nu går vi från krav till verklighet. Det ger oss lärare bättre möjligheter att göra vårt jobb och barn och elever får bättre möjligheter att lyckas i förskola, skola och fritidshem, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Förordningen innehåller regleringar
Förordningen anger ett tak för mängden undervisningstid och en minsta tid för planering och uppföljning.
Den innebär även att lärares undervisningsuppdrag ska anpassas efter verksamhetens faktiska förutsättningar. Bedömningen ska bland annat ta hänsyn till elevgruppernas storlek, hur många elever läraren undervisar och elevernas stödbehov.
– När vi bildade Sveriges Lärare var ambitionen att samla lärarkåren i en stark röst med kraft att förändra. Dagens beslut visar att ett enat lärarfack kan åstadkomma stora förändringar. Det är en seger för hela lärarkåren, säger Anna Olskog, ordförande Sveriges Lärare.
Bevakar implementeringen
Förordningen föreslås gälla från och med 1 juli 2027. Därför går arbetet med reglering av lärares kärnuppdrag in i en ny fas.
Nu kommer vi att bevaka hur implementeringen går till.
– Nu handlar det om att reformen också får genomslag på skolorna. Vi kommer att följa implementeringen mycket noggrant och bevaka hur det utvecklar sig lokalt. Implementeringen lokalt är avgörande för att regleringen ska göra verklig skillnad för lärare, barn och elever, säger Anna Olskog.
Vi kommer också givetvis bevaka vad som händer efter valet i september. Samtliga partier påstår sig stå bakom grunderna i reformen. Men hur ett eventuellt regeringsskifte skulle påverka regleringarnas utformning vet vi i dagsläget inte.
Frågor och svar om regleringarna i regeringens förordning
Undervisningstid är den tid då du faktiskt genomför undervisning. Andra uppgifter, till exempel att vara elevstöd på en kollegas lektion eller vakta en kontroll vid orientering, räknas inte som undervisningstid. Du kan läsa mer om detta i förordningen.
Det är det arbete som hör direkt till undervisningen, till exempel att planera lektioner, förbereda material, bedöma elevers arbeten och följa upp undervisningens resultat.
Vid heltid får undervisningstiden som mest vara mellan 550 och 650 timmar per läsår. Exakt nivå ska avgöras utifrån lärarens förutsättningar. Hur mycket undervisning en enskild lärare får beror bland annat på elevgruppernas storlek och elevernas stödbehov.
Vid heltid får undervisningstiden som mest vara mellan 500 och 600 timmar per läsår. Hur mycket undervisning en enskild lärare får beror bland annat på elevgruppernas storlek och elevernas stödbehov.
Gymnasielärare i yrkesinriktade karaktärsämnen får ha mellan 450 och 650 timmar per läsår.
Övriga gymnasielärare får ha mellan 450 och 550 timmar. Hur mycket undervisning en enskild lärare får beror bland annat på elevgruppernas storlek och elevernas stödbehov.
Minst lika mycket tid som du undervisar ska avsättas för planering och uppföljning.
Du ska ha minst lika mycket tid som din undervisningstid, plus ytterligare minst 10 procent.
Gymnasielärare ska ha minst lika mycket tid som undervisningstiden, plus ytterligare minst 20 procent.
För lärare i kommunal vuxenutbildning ska det för planering och uppföljning av undervisningen avsättas tid som minst motsvarar 50–120 procent av undervisningstiden.
Undervisningstiden regleras inte inom kommunal vuxenutbildning.
Förskollärare ska vid heltid få minst fem timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen. Om förutsättningarna är mer krävande ska mer tid avsättas.
Lärare i fritidshem ska också få minst fem timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen vid heltid. Även här kan mer tid behöva avsättas beroende på verksamhetens förutsättningar.
Rektor ska ta hänsyn till bland annat:
- gruppens storlek,
- hur många elever du ansvarar för,
- hur många elever som behöver särskilt stöd,
- andra omständigheter som påverkar undervisningen eller din arbetssituation.
Lärare med mer utmanande förutsättningar ska få mindre undervisningstid och mer tid för planering och uppföljning.
Nej. Tiden för planering och uppföljning ska användas till arbete som hör direkt till undervisningen. APT, arbetslagsmöten, studiedagar, administrativa uppgifter och annat skolövergripande arbete ska inte räknas in i denna tid.
Som huvudregel nej och undantag ska användas mycket restriktivt och om det inte riskerar undervisningens kvalitet eller lärarens arbetssituation.
Precis som med avtal kommer det att ta tid innan alla detaljerna finns på plats. Den statliga regleringen ska ses som ett ramverk.
Ramverket möjliggör lokal variation. På sikt kan det visa sig att man behöver komplettera ramverket både med lokala och/eller centrala avtal.
Den statliga regleringen ska dock ge en stabil enhetlig ram för hela skolväsendet oavsett huvudman.