Sveriges Lärare lämnar synpunkter på förslag från regeringen och Skolverket kring de frågor som vi arbetar med. Här ser du alla våra remissvar och skrivelser.
Sveriges Lärares kongress 2024 beslutade att förbundet ska verka för att yrkestiteln ”förskollärare” ändras till ”lärare i förskolan”. Förbundet menar att det är en logisk förändring att alla som undervisar i skolväsendet ska inkluderas i begreppet "lärare" och har därför i en skrivelse uppmanat regeringen att genomföra denna ändring.
En regeringspromemoria har föreslagit en ny ersättningsmodell så att det kan bli ekonomiskt förmånligare för lärosätena att ge högskolekurser för yrkesverksamma och för individer i behov av omställning. Sveriges Lärare ser positivt på att en ny modell tagits fram men ser ett antal brister som skulle behöva åtgärdas, liksom att det behöver tillföras nya ekonomiska medel från staten till lärosätena.
Sveriges Lärare avstryker bestämt utredningens förslag om en registrering av den påverkanskommunikation som fackföreningar och andra organisationer i civilsamhället bedriver mot politiska befattningshavare. Förslaget skulle misstänkliggöra alla kontakter mellan politiker och civilsamhälle och därmed försvaga den sedan lång tid starka folkrörelsetradition som finns i Sverige.
Sveriges Lärare ställer sig positivt till att fler brottstyper ska ingå vid belastningsregisterkontroll inför anställning av lärare, att belastningsregisterkontroll ska göras inför antagning till lärarutbildning för vissa brott samt att lärosätena på tydligare grunder ska kunna avskilja studenter som varit föremål för disciplinära åtgärder från lärarutbildningen. Däremot vill förbundet inte att kontroller mot misstankeregistret införs och inte heller möjlighet till kontroller under pågående läraranställning, då detta innebär ett för långtgående integritetsintrång.
Utredningen föreslår en rad skärpningar av villkoren för friskolesektorn. Det handlar bland annat om ett förbud mot vinstutdelning och andra värdeöverföringar under loppet av fem år vid en nyetablering av en förskola eller skola. Utredningen vill även att de statsbidrag som avser att åtgärda kvalitetsbrister eller höja kvaliteten ska villkoras strikt.
Utredningen föreslår att införa ett nationellt mobilförbud. Sveriges Lärare är inte i sak negativa till mobilförbud, men menar att denna skärpning av regelverket är en symbolfråga eftersom mobiltelefoner redan är förbjudna under lektionstid och rektorer kan besluta att elevers mobiltelefoner ska samlas in under hela skoldagen.
Sveriges Lärare tillstyrker flera av utredningens förslag om förändringar i skolans stödinsatser. Samtidigt varnar förbundet för risken att nya krav införs utan att tillräckliga resurser tillförs. Ett mer likvärdigt stöd kräver tydligare reglering av ramfaktorer, minskad administration – och fler lärare.
Det finns uppenbara problem med den nuvarande läroplanen för de obligatoriska skolformerna, något som Sveriges Lärare vid flera tillfällen poängterat. Den behöver bli tydligare och mer hanterbar då den i dag är för omfattande i relation till tillgängliga resurser.
I över 30 år har den svenska skolan haft ett kriterierelaterat betygssystem. Ett system som visat sig ha brister vad gäller likvärdighet och rättvisa. Sveriges Lärare kan likt utredningen konstatera att inga av de åtgärder som vidtagits för att stärka likvärdigheten har avhjälpt problematiken.
Sveriges Lärare har yttrat sig över Tid för undervisningsuppdraget (2025:26)