Frågor och svar om Friskoleavtalet

Nyheter är bland annat:

• Förstärkningar och förtydliganden i kollektivavtalet kopplat till lärares arbetstid och arbetsinnehåll, arbetsmiljö, med mera (4:4, som blir 4:3).
• Centrala parter kommer att ta upp förhandling i samband med att utfallet av föreslagna regleringar som rör lärares och förskollärares arbetstider blir känt, på liknande sätt som vi kom överens om med SKR/Sobona. 
• Mertid ersätts med övertidsersättning från och med den 1 september 2026- 
• Föräldraledighetstillägg kan nu delas upp på två perioder, upp till 18 månader räknat från barnets födelse, för ledigheter som påbörjas från och med den 1 september 2025. Ta kontakt med Lärarlinjen om det råder oklarhet om hur detta ska tillämpas. 
• Ersättning vid skolresor höjs med 25 % till 750 kr per dygn. 
• Ersättning vid användande av egen bil i tjänsten har införts i ett första steg. 
• Avtalet om allmänna anställningsvillkor är lokalt dispositivt. 
• Ledighet deltagande totalförsvaret har införts i ett första steg. 
• Beräkningsperioden ordinarie arbetstid inom semestertjänst blir 12 månader, men den innehåller en viktig spärr. 
• Utvecklade partsgemensamma insatser kopplat till lön, tjänsteplanering, med mera. 

Vilka andra områden är viktiga att känna till i avtalet? 

• Förstärkt och förtydligat löneavtal i nivå med resten av arbetsmarknaden (läs mer under “Lön” nedan). 
• Fortsatt ökad avsättning till tjänstepension (läs mer under “Tjänstepension ” nedan). 

I en kollektivavtalsförhandling har både vi och arbetsgivarsidan yrkanden. För oss som fackförbund är det viktigt att både jobba för förbättringar men också motverka försämringar. I denna förhandling lyckades vi stoppa Almegas yrkanden om: 

• Tillsvidareavtal, det vill säga att avtalet inte ska förhandlas om efter exempelvis två år utan bara ska ses över. Här vill vi vara tydliga med att det här inte var ett starkt yrkande från motparten i dessa avtalsförhandlingar. 
• Minskat inflytande i företag som helt saknar förtroendevalda på arbetsplatsen inom riksorganisationen. 
• Risk för minskat inflytande löneprocessen. 
• Att rörlig lön skulle kunna tillämpas och att den dessutom skulle inkludera semesterlön såväl som semesterersättning. 

Det är avtalsdelegationen för privat sektor som har mandatet att besluta om att anta budet från arbetsgivarna. Delegationen röstar om avtalsförslaget och om en majoritet röstar för antas avtalet.
 
Avtalsdelegationen för privat sektor har 49 platser (varav 45 är tillsatta) ifrån alla skolformer och verksamheter, från fristående arbetsplatser inom privat sektor över hela landet. De 49 ledamöterna till platserna väljs av valkretsombuden på valkretsmöten.

Avtalet gäller från och med 2025-09-01 till och med 2027-08-31 och ska sägas upp av någondera centrala parten 3 månader före det löper ut. 

Det gäller för lärare i alla skolformer och studie- och yrkesvägledare hos arbetsgivare som tecknat just Almega Friskoleavtalet. 

Ja, även obehöriga lärare omfattas av Sveriges Lärares kollektivavtal. Det gäller även om den obehöriga läraren är medlem i ett annat fackförbund.

Tidigare konflikter på arbetsmarknaden visar entydigt att en strejk inte leder till kollektivavtal som ger mer än för andra på arbetsmarknaden. Det nya Friskoleavtalet ger minst lika mycket som andra kollektivavtal.

En konflikt leder inte heller till en vilja att tillsammans skapa en bättre arbetsmiljö eller en meningsfull kompetensutveckling, utan snarare det motsatta. Vi har tagit ytterligare steg för att förstärka tydligheten i arbetstids- och arbetsmiljöfrågor i dialog med en motpart som visat stort intresse under avtalsförhandlingarna för arbetstids- och arbetsmiljöfrågor.

Detta kan exemplifieras genom kompletteringar och förtydliganden vad gäller lärares arbetstider och arbetsinnehåll, att centrala parter kan bistå lokala parter i frågor som rör de förtroendevaldas förutsättningar och frågor som rör de anställdas arbetsmiljö.

Centrala parter ser dessutom sedan tidigare en god arbetsmiljö som en viktig komponent i att behålla och rekrytera legitimerade och behöriga lärare och anser att lokal samverkan är mycket viktigt för att uppnå detta. 

Vi har fått till klara förbättringar vad gäller föräldraledighetstillägget, vilket är något vi kämpat med i flera avtalsrörelser. Mertid ska dessutom ersättas med övertidsersättning. Ersättningen vid skolresor höjs med hela 25 %. 

Vi har dessutom efter att många gånger försökt få till en grundläggande reglering lyckats komma överens om ersättning vid användande av egen bil i tjänsten. 

Vi är överens med Almega om nödvändigheten att lärarnas status höjs och att yrkets attraktivitet stärks. Parterna är vidare överens om vikten av ett strategiskt och långsiktigt arbete för att uppnå en önskad lönestruktur och stärka lönebildningens legitimitet.

Särskilt fokus ska läggas på att säkerställa att lönenivåerna är sådana att man kan attrahera och behålla behöriga och legitimerade lärare. Detta innebär att löneutvecklingen över tid blir en viktig fråga, inte minst för äldre och erfarna lärare, vilket centrala parter gemensamt har samsyn om. 

Utveckling och goda prestationer ska löna sig, såväl som erfarenhet och yrkesskicklighet. Godkänd meritering professionsprogrammet är också infört som lönekriterium. 

Sammantaget är vår bedömning därför att det avtal som slutits är betydligt bättre än vad som hade varit möjligt att uppnå efter en konflikt. 

Nej, inte om inte lokala parter har kommit överens om annat.

Lönerevision för 2025 sker från och med 2025-09-01. Om lönerevisionen hos er blir klar senare än så gäller den nya lönen retroaktivt från det datumet, alternativt det datum som lokala parter kommit överens om. 

Fråga din chef eller ditt ombud hur långt ni kommit i revisionen. Glöm inte att du även kommer att få en ökad avsättning till tjänstepension, om du inte kommit överens i enlighet med avtalet om att avstå från detta. 

Ja, din lön ska sättas utifrån principerna i löneavtalet. Du omfattas även av den årliga lönerevisionen under förutsättning att du varit fortlöpande anställd i minst sex månader, dagen före revisionsdatum (ofta sista augusti).

Nej! Det undantag som fanns i löneavtalet togs bort i årets avtalsförhandlingar. 

Pensionsålder enligt ITP är olika beroende på om du omfattas av ITP 1 eller av ITP2. Enligt ITP1 är det 66 år, medan det inom ITP2 är 65 år. Detta gör att det är olika åldersgränser för den som ansöker om deltid i pensioneringssyfte. 

Centrala parter har inte samsyn om huruvida detta gäller visstidsanställning med hänvisning till uppnådd pensionsålder. Motpartens uppfattning är att det endast är 65 år som gäller. 

Det nytecknade kollektivavtalet innehåller två lönerevisionstidpunkter: 1 september 2025 och 1 september 2026. Observera att 2027 inte innehåller någon lönerevisionstidpunkt.

Lönerevisionen för 2025 kan nu både genomföras och slutföras. När det blir klart kommer förstås att variera beroende på hur långt lokala parter har kommit med det inledande arbetet. 

I löneavtalet talas det om ”lokal part”. Inom Sveriges Lärare motsvarar det den lokala fackliga organisationen, det vill säga riksföreningen om det finns en sådan. Om det inte finns någon förening är det arbetsplatsombudet. 

Om det inte finns något arbetsplatsombud kan Sveriges Lärare delta i lönerevisionen, men det är inte garanterat. Att ha ombud ger er starkare påverkansmöjligheter i samband med lönerevisionen och i samband med andra inflytandefrågor. Utse därför gärna ett ombud. 

Om lokala parter (lokala facket eller arbetsgivaren) inte kommer överens i lönerevisionen kan de ta kontakt med central part (Sveriges Lärare eller Almega), alltså innan revisionen slutförs. Då träffar centrala parter de lokala parterna och berättar om avtalets intentioner i syfte att den lokala löneprocessen ska kunna återupptas och att överenskommelse om nya löner kan träffas. 

Det ligger i avtalets anda att överenskommelse om löner träffas lokalt och att de lokala parterna vinnlägger sig om att komma överens. 

Om förhandlingen om lönerevision avslutats i oenighet finns en möjlighet att påkalla central förhandling. Du som är förtroendevald kan läsa mer om detta på Portalen. 

Centrala parter kan bistå även i arbetsmiljöfrågor och sådant som gäller förutsättningar för förtroendevalda (se fråga längre ner under rubriken ”Arbetstid, arbetsmiljö och ersättningar”). 

Avtalet innehåller ingen individgaranti och det är så kallad lokal lönebildning som är huvudprincip. Partsavsikten är att löneutvecklingen inom avtalsområdet inte ska vara sämre än övriga arbetsmarknaden. 

Från det lokala löneutrymmet (en viss procent av berörda medlemmars lönesumma) avräknas den ökade pensionsavsättningen respektive år, tills systemet är fullt utbyggt. Om löneutrymmet 2025 fastställs till 3,5 % räknas 0,4 % av från detta, till 3,1 %. Observera att lokala parter kan komma överens om att lägre, eller ingen alls, avräkning ska ske. Läs mer om flexpension i avsnittet ”Tjänstepension”. 

Arbetsgivarna ska jobba med lönestrukturen (befintlig och önskad) och arbeta för att behålla erfarna och duktiga lärare. Sambandet mellan erfarenhet och löneutveckling behöver särskilt beaktas. Du och din chef ska ha en dialog om ditt arbete och hur du bidragit till verksamheten. Läs mer här.

Ja, om du inte uttryckligen har kommit överens med arbetsgivaren att din lön ska gälla oberoende av nästkommande lönerevision. Det förekommer dock att medlemmar som träffar avtal om anställning mindre än sex månader före revisionstidpunkten kommer överens om att inte omfattas och då ska det framgå av det enskilda anställningsavtalet.

Många gånger finns det möjlighet att, även de gånger anställningsavtal ingås mindre än sex månader före revisionstidpunkten, komma överens om att stryka ovanstående formulering från anställningsavtalet. Observera även att det kan finnas lokalt kollektivavtal om en annan tidsperiod än sex månader och ett annat revisionsdatum.

Nej. Lönesamtalet är en viktig del av löneavtalet. Den exakta utformningen bestäms lokalt, men partsavsikten är att lönesamtalet ska präglas av dialog med en tydlig koppling till lönekriterier och till tidigare målsamtal, samt till önskad lönestruktur och gärna att man även för dialog om löneutvecklingen på lång sikt.

Centrala parter har fullständig samsyn om att du ska förstå varför arbetsgivaren ger dig den löneökning du får och att du ska få en motivering av den nya lönen. 

Det lönebesked som omnämns i löneavtalets förhandlingsordning skall ske i samtal om det inte finns ett lokalt kollektivavtal om något annat, vilket vi inte rekommenderar. 

Ja! För föräldralediga är det vanligaste att man lönerevideras utifrån situationen innan ledigheten. Långtidssjukskrivna bör hanteras på liknande sätt.

De olika samtalen som finns beskrivna i löneavtalet kan heta olika saker. Målsamtalet är framåtsyftande och handlar om det du förväntas göra framåt. Resultatsamtalet är det samtal som huvudsakligen utgår från det tidigare målsamtalet. 

De år kollektivavtalet löper ut är det helt ok att löneprocessen pågår fram till och med att resultatsamtal hållits. 

Lönesamtalet, enligt partsavsikten, är ett samtal där man med tydligare koppling till lönerevisionen går igenom det medarbetaren gjort under året kopplat till lönekriterierna, etcetera, och vad det kan förväntas leda till ifråga om ny lön. 

Sveriges Lärare rekommenderar medlemmen att ge ett förslag om ny lön, men kan inte kräva att få ett svar i meningen motbud. 

Arbetsgivaren återkommer sedan med ett förslag till ny lön, vilket enligt avtalet ska ske i samtal, med en motivering av den nya lönen. 

När samtliga lönesamtal sedan hållits lämnar arbetsgivaren över förslag på nya löner till lokala företrädare för avstämning. 

Avsikten med löneavtalet är att lönen ska sättas individuellt och differentierat. För att detta ska fungera trots chefsbyten är det klokt att ha skriftlig dokumentation av lönesamtalen. Prata med ert ombud på arbetsplatsen och/eller föreningen, som i sin tur kan kontakta Sveriges Lärare om ingen lösning hittas. Läs mer under ”central konsultation” ovan.

Som medlem har du tillgång till den bästa lönestatistiken för lärare och studie- och yrkesvägledare. Logga in i verktyget Min Lön här. 

Avtalet innehåller inte någon lönerevisionstidpunkt 2027. Lokala parter kan diskutera lönekriterier, vilka satsningar som behövs, etcetera.

Chef och medarbetare kan även ha samtal om arbetsinsatsen, men det är oerhört viktigt att ingen ny lön sätts. Det får göras först efter att kollektivavtalet är omförhandlat. 

Från och med 1 januari 2024 finns följande former: 

• Avtalad visstidsanställning 
• Vikariat 
• Visstid under rekrytering 
• Visstid vid mindre deltid 
• Visstid vid uppnådd pensionsålder 
• Visstid för obehörig lärare 
• Visstid efter lokal överenskommelse 
• Projektanställning 

”Allmän visstidsanställning” och ”Elevresursanställning” har utrangerats och fick inte tecknas för anställningar som ingicks* 1 januari 2024 eller senare. Anställningsavtal med någon av dessa anställningsformer som ingås före detta datum, gäller tills de löper ut. Om anställningen därför förlängs kan inte någon av dessa två former användas. 

*Med ingås menas att ni kommit överens om anställningen. Det är alltså inte det datum som du började arbeta. 

Bra att veta: Särskild visstidsanställning har aldrig varit en visstidsanställning enligt Friskoleavtalet, vars visstidsanställningar ersätter LAS. 

Det är endast vissa former av visstidsanställning som ger rätt till tillsvidareanställning: 

Allmän visstidsanställning – Denna anställningsform får bara användas för anställningar som ingicks* före 1 januari 2024. En allmän visstidsanställning konverteras till tillsvidareanställning när det pågått mer än 24 månader inom en femårsperiod. 

Avtalad visstidsanställning – Denna anställningsform får användas för anställningar som ingåtts* 1 januari 2024 eller senare. En avtalad visstidsanställning konverteras till tillsvidareanställning när den pågått mer än 36 månader inom en femårsperiod. I de 36 månaderna får tid med vikariat och allmän visstidsanställning räknas in. 

Vikariat som ingåtts* 1 januari 2024 eller senare konverteras till en tillsvidareanställning när den pågått mer än 36 månader under en femårsperiod. I de 36 månaderna får tid med avtalad visstidsanställning räknas in. 

Vikariat som ingåtts* före 1 januari 2024 konverteras till en tillsvidareanställning när den pågått mer än 24 månader under en femårsperiod. 

* Med ingås menas att ni kommit överens om anställningen. Det är alltså inte det datum som du börjar arbeta. 

Det framgår efter respektive visstidsanställning om den ger företrädesrätt enligt 25 § LAS. 

Observera att skollagen förbjuder arbetsgivare att i vissa fall tillsvidareanställa lärare som saknar lärarlegitimation. Anställningsformen ”Visstid för obehörig lärare” kan användas i sådana fall. Sådana anställningar ger inte företrädesrätt till återanställning. 

Huvudregeln att är den går att säga upp i förväg. Det gör att du som medarbetare har mycket bättre möjligheter att frigöra dig från en visstidsanställning, än med tidigare regler. 

Den innebär att du eller arbetsgivaren under det första halvåret kan avsluta anställningen genom skriftlig underrättelse med en månads varsel, eller annan tid som ni kommer överens om. 

Arbetsgivaren behöver inte motivera avslutet. 

Om arbetsgivaren efter ett halvårs anställning vill avsluta anställningen krävs dock "sakliga skäl" enligt lagen om anställningsskydd, exempelvis arbetsbrist. För dig som medarbetare är det ingen skillnad, det vill säga att du kan sluta med en månads uppsägningstid. 

Om du har flera tidsbegränsade anställningar efter varandra, får 3:3–regeln vanligtvis bara användas vid den första anställningen. Den kan användas igen om du hos arbetsgivaren får en ny befattning eller börjar på en ny enhet.   

Det går att komma överens om att visstidsanställningen inte kan sägas upp av vare sig arbetsgivare eller medarbetare, men Sveriges Lärare rekommenderar att detta endast används till korta anställningar. 

Om en visstidsanställning ingåtts före den 1 januari 2024 behöver det framgå av anställningsavtalet att den kunde avbrytas i förtid. 

Nej, men du kan begära en motivering av arbetsgivaren. 

Observera att nedanstående har kollektivavtalsstatus, även om det inte finns någon uttryckt dimensionering. 

Avtalet kan inte lösa allt, men de förtydligade skrivningarna inom 4:4 (vilket blir 4:3, då nuvarande 4:2 tas bort) och i förhandlingsprotokoll ska kunna bidra till en lägre arbetsbelastning och därmed en bättre arbetsmiljö.

En nyckelfaktor är följaktligen förbättrad efterlevnad av kollektivavtalet. Även en hög andel legitimerade och behöriga lärare är en viktig arbetsmiljökomponent. 

Centrala parter ser för övrigt sedan länge en god arbetsmiljö som en av flera viktiga delar i att arbetsgivare både ska attrahera och behålla lärare. Lokal samverkan pekas ut som en nyckelfaktor. Arbetsgivarparten ser positivt på att det utses förtroendevalda på alla arbetsplatser. Parterna har under föregående avtalsperiod tagit fram stödmaterial från Prevent för att bättre kunna fungera i alla skolformer. 

Nedan listas några viktiga delar angående området “Lärares arbetstider och arbetsinnehåll”: 

• Tjänsteplanering sker på övergripande såväl som på individnivå. 
• Medarbetarnas kompetenser och behörigheter, befintlig bemanning. Gruppstorlekar, elever i behov särskilt stöd är några av sakerna som utgör faktorer gällande planeringen 
• Planering avseende arbetstidens förläggning och arbetsinnehållets utformning ska utarbetas inför varje arbetsår/termin och det ska ske i samråd mellan arbetsgivaren och berörd lärare/arbetslag 
• Vid fastställandet av arbetstid och arbetsinnehåll ska det tas hänsyn till den enskilde lärarens förutsättningar, tjänstens karaktär, ämnen som undervisas i, för- och efterarbete, dokumentation, handledning/mentorskap, m.m., samt även till fackligt uppdrag samt kompetensutveckling, exempelvis via professionsprogrammet, och fortsatt innebära att tillräckligt med tid avsätts till planering och uppföljning, oavsett arbetstidsmodell 
• Det ska kontinuerligt föras en dialog om hur arbetstiden används i relation till lärarens uppdrag. Vid ändrade förutsättningar ska vid behov omprioriteringar fastställas i samtal mellan chef/medarbetare. 
• Parterna är överens om att det i normalfallet råder skyldighet att förhandla enligt MBL, alternativt samverka enligt samverkansavtal, om tjänsteplaneringen, vilket tydliggör betydelsen av processen som sådan och av god samverkan. 

Lärare har rätt, men även ansvar, att kontinuerligt utvecklas i arbetet. Planeringssamtal mellan skolledning och lärare, individuellt och kollektivt, bör klargöra vilken kompetensutveckling som krävs för att den enskilda läraren och lärarlaget allt bättre ska kunna utveckla elevernas lärande. 

Avtalet innehåller inte något angivet tidsmått, utan ska utgå från Friskoleavtalets punkt 4:3: Vid fastställandet av arbetstid och arbetsinnehåll ska det tas hänsyn även till fackligt uppdrag samt kompetensutveckling och fortsatt innebära att tillräckligt med tid avsätts till planering och uppföljning, oavsett arbetstidsmodell.  

Under avtalsperioden kommer Sveriges Lärare och Almega fortsatt att följa, och vid behov utveckla gemensamma förslag och åtgärder som möter, det statliga initiativet “professionsprogram för behöriga lärare och behovet av utvecklad arbetsorganisation”. 

Se även i löneavtalet, bilaga 7 + 8 till allmänna anställningsvillkor, samt Utvecklingsavtalet. 

Frågan regleras inte i kollektivavtal och har aldrig gjorts.  

Sveriges Lärare driver därför att frågan ska regleras på nationell nivå genom lagstiftning. Anledningen till det är följande:   

Grupp- och klasstorlekar är intimt förknippat med skolans dimensionering och resurssättning. Att dela en klass i två kräver oftast ytterligare en lokal, en till lärare, en till klassuppsättning läromedel osv.   

Av detta skäl har tidigare historiska regleringar av grupp- och klasstorlekar varit reglerat i skollag, förordningar, genom statsbidragen eller genom samtliga nämnda.  

Att beröra frågan inom MBL eller samverkan

För många medlemmar utgör det en mycket viktig komponent av arbetsbelastningen, vilket gör att det finns goda anledningar att denna typ av frågor berörs inom ramen för samverkan enligt MBL eller samverkansavtal, inklusive i ett arbetsmiljöperspektiv. Därför har detta område också lyfts in i avtalets 4:3, så att detta ska beaktas. 

Ja! Observera dock att det enbart handlar om ett arbetstidsschema i linje med arbetstidslagen, med angivande av arbetstidens början och slut, samt rasters förläggning.

Du har däremot inte någon automatisk rätt till ett undervisnings- och mötesschema, vilket vi lyft som ett starkt behov för många, så att de obligatoriska arbetsuppgifterna framgår av ett dylikt schema och att det framgår tid för för- och efterarbete.

Avtalet innehåller inte en detaljreglering av undervisningsskyldighet. Centrala parter är rörande överens om tjänsteplaneringen som en viktig process som påverkar lärare både kollektivt och individuellt.

Avtalet har redan tidigare betonat att tillräckligt med tid avsätts till planerings- och uppföljningsarbete. Detta blev förstärkt efter de föregående avtalsförhandlingarna, då planering avseende arbetstidens förläggning och arbetsinnehållets utformning ska utarbetas inför varje arbetsår och att det dessutom ska ske i samråd mellan arbetsgivaren och berörd lärare/arbetslag.

För att säkerställa att du har möjlighet att utföra dina arbetsuppgifter inom ramen för den totala arbetstiden, reglerad, såväl som förtroendearbetstid, betonas vikten av en kontinuerlig dialog om hur arbetstiden används i relation till ditt uppdrag. Ändras förutsättningarna ska vid behov omprioriteringar fastställas i samtal mellan chef och medarbetare.

Det här gör att för exempelvis personer som arbetar i flera verksamheter hos samma arbetsgivare behöver hänsyn tas till just dina förutsättningar så att du kan fullgöra ditt uppdrag på bästa sätt.

Centrala parter ser en god arbetsmiljö som en av flera viktiga delar i att arbetsgivare både ska attrahera och behålla lärare. Lokal samverkan pekas ut som en nyckelfaktor.

Ja, vid förfrågan ska de centrala parterna (Sveriges Lärare och Almega) bistå de lokala parterna (föreningen och arbetsgivaren) i frågor som rör de anställdas arbetsmiljö, om de inte kommer tillrätta med problemen själva.

Stöd till medlemmar finns här.

Stöd till skyddsombud finns här.

I avtalsförhandlingen 2021 fick vi äntligen igenom särskilda villkor för skolresor/lägerverksamhet med grundläggande reglering kring arbetstid, ersättning och planering. 

Från och med 1 september 2025 höjs lägerersättningen med ytterligare 25 % (150 kr), till 750 kr per påbörjat dygn. 

Det har även klargjorts att denna verksamhet i första hand ska planeras utifrån frivillighet och dessutom inrymmas inom ramen för ordinarie arbetstid. 

Ja, samtliga så kallade krontalsersättningar räknas upp med 3,4 % från och med 1 november 2025. 2026-11-01 görs uppräkning med ytterligare 3,0 %. 

Var har fått igenom tre nya förbättringar i praktiken i avtalet:  

• till att börja med kan tillägget delas upp på två perioder 
• ledigheten måste nu äga rum inom 18 månader räknat från barnets födelse 
• Förändringen gör att du i vissa fall kan uppnå ytterligare kvalifikationströskel. Det innebär att du kan erhålla ytterligare dagar med tillägg, men aldrig fler än 30 dagar ytterligare, med de begränsningar som uppställs ovan.
• När du är föräldraledig kan du få behålla cirka tio procent av din lön under ett antal månader. Det krävs att du varit sammanhängande anställd i minst ett år innan du påbörjar din föräldraledighet, vilket alltså inte längre är knutet till den första ledighetsperioden. Barnet ska inte vara mer än 24 månader. 

Redan tidigare fick vi bort kravet på att vara anställd i tre månader efter ledigheten och att delar av tillägget betalas ut först då. 

Hur länge du kan få föräldrapenningtillägget beror på hur länge du varit anställd: 

• 120 dagar om du varit anställd i mer än ett år men mindre än två år 
• 150 dagar om du varit anställd i mer än två men mindre än tre år 
• 180 dagar om du varit anställd i mer än tre år 

Observera att du inte kan planera din ledighet så att du kommer upp i en längre period gällande utbetalning av tillägget om du inte tar ut tillägget kopplat till den första ledighetsperioden. 

Utbetalningen sker varje månad, det vill säga inte i klumpsumma. Det finns inget krav på att du tar ut föräldrapenning från Försäkringskassan. 

Du har nu alltså rätt att dela upp de 120/150/180 dagarnas tillägg på två olika ledighetsperioder. 

Ja, du kommer att få ersättning på samma nivå som gäller för heltidsanställda, alltså med övertidsersättning. Det här införs från och med den 1 september i nästa år. 

Undantaget kommer att vara om du anmält företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad och tackat nej till ett skäligt sådant erbjudande de senaste 6 månaderna.

Ja, du kommer att få ersättning i enlighet med åtminstone den schablon som Skatteverket har, om du inte har en överenskommelse om annat, eller om det inte finns lokalt kollektivavtal om det. Det här var ett första, viktigt steg i den här frågan i årets avtalsförhandlingar. 

Kollektivavtalet innehåller regler för tjänstepension, tjänstegrupplivförsäkring, samt trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Kollektivavtalet innehåller även regler i samband med omställning, via i första hand Trygghetsrådet.

Tjänstepensionsavtalet heter ITP där du kan tillhöra antingen avdelning 1 eller avdelning 2. Logga in på www.collectum.se för att se ditt intjänande.

Flexpension innebär extra avsättningar till tjänstepension och en förstärkt möjlighet att gå ner i arbetstid de sista åren innan pensionering.  

De extra avsättningarna räknas varje år av från löneutrymmet, det vill säga den totala procentsats som lönerna ska öka på kollektiv nivå, men det innebär att du som individ ändå får dessa pengar, om du inte kommit överens med arbetsgivaren om att avstå.

Exempelvis: Förskolan AB ökar 2025 avsättningen till tjänstepension med 0,4 procentenheter. Det lokala löneökningsutrymmet om exempelvis 3,5 % minskas då till 3,1 %. 2026 höjs avsättningen till dig med ytterligare 0,3 procentenheter till totalt 1,3 %, samtidigt som löneökningsutrymmet minskas med 0,3 procentenheter.  

Från och med 1 september varje år, med start 2024, kommer avsättningarna till ITP att öka för att 2029 vara uppe 2 procentenheter utöver den ordinarie avsättningen. 

• 2024 höjs avsättningen med 0,6 % 
• 2025 höjs avsättningen med ytterligare 0,4 % (totalt 1,0 %) 
• 2026 höjs avsättningen med ytterligare 0,3 % (totalt 1,3 %) 
• 2027 höjs avsättningen med ytterligare 0,3 % (totalt 1,6 %) 
• 2028 höjs avsättningen med ytterligare 0,2 % (totalt 1,8 %) 
• 2029 höjs avsättningen med ytterligare 0,2 % (totalt 2,0 %) 

För dig som har ITP 1 innebär det att du när systemet är helt utbyggt förutom de ordinarie avsättningarna om 4,5 % får 2 %, totalt 6,5 % (32 % för lönedelar överstigande 7,5 inkomstbasbelopp omräknat till månadslön). 

För dig som har ITP 2 innebär det att ytterligare 2 % avsätts till din ITPK. 

Förutom ökade avsättningar till tjänstepension ges en förstärkt möjlighet att gå ner i arbetstid de sista åren innan pensionering, från 63 år för dig som har ITP 1 och 62 år för dig som har ITP 2. 

Ansökan om att gå i deltidspension ska göras skriftligt. Arbetsgivaren ska fatta beslut utifrån skäligt hänsynstagande till verksamhetens krav och behov. Om du och din arbetsgivare inte kommer överens ska arbetsgivaren motivera sitt ställningstagande och du bör omgående ta kontakt med Sveriges Lärare, som kan förhandla med arbetsgivaren i frågan. 

Du kan läsa mer i kollektivavtalet, i aktuell bilaga. 

• Översiktlig information om flexpension 
• Fördjupad information om flexpension med möjlighet att välja eller avstå