Efter hårda påtryckningar: Nu ska lärarnas tid synas
Vid kommunala arbetsplatser ska rektorer och lärare ha individuella dialoger om balansen mellan olika arbetsuppgifter. Men alla följer inte kollektivavtalet. I Upplands Väsby fick Sveriges Lärare till slut hota med att ta frågan vidare som ett avtalsbrott. –Äntligen börjar arbetsplatserna följa kollektivavtalet, bara några få halkar efter, säger ordförande Pernilla Fransson.
Sveriges Lärares förening i Upplands Väsby har under flera år drivit frågan om tydligare tjänsteplanering och rimlig arbetsbelastning.
– Det säger sig självt att ju mer undervisning du har, desto mer undervisningsanknutet arbete behöver du tid till, säger Pernilla Franson, ordförande för Sveriges Lärare i Upplands Väsby.
Enligt kollektivavtalet för kommunala skolor ska rektor och lärare tillsammans föra dialog om hur arbetet dimensioneras – men på många håll har det varit svårt att få det att fungera i praktiken. Först efter hårda påtryckningar började kommunen agera.
Undervisningsanknutet arbete bör samverkas
I kommunen har man beslutat att varje undervisningstimme på gymnasiet ska ge 45 minuter för undervisningsanknutet arbete, och något mindre i grundskolan. På varje skola ska man ta fram faktorer för undervisningsanknutet arbete per undervisningstimme. Utöver det ska man på skolorna samverka tidsåtgång för övriga arbetsuppgifter.
Arbetstid
Granska ditt schema – allt ska rymmas i din arbetstid
Vid läsårets start behöver du granska schemat för att se om alla arbetsuppgifter ryms i din arbetstid. Verkar det vara för fullt eller skapa stress bör du säga ifrån direkt. Det ska råda balans mellan undervisning, för- och efterarbete och alla andra uppgifter som ingår i ditt uppdrag. Om du är osäker kan du ta hjälp av ditt ombud på arbetsplatsen.
Alla uppgifter måste rymmas
I övrig tid ska en lång rad arbetsuppgifter få plats: mentorskap, möten, utvecklingssamtal, kontakt med vårdnadshavare, administration, försteläraruppdrag och lönesamtal. Där ingår också så kallad medarbetartid för att läsa e-post, hålla sig uppdaterad via intranät och hantera olika praktiska frågor som uppstår under arbetsdagen.
På pappret kan det se ut som små tidsåtgångar här och där. Men utslaget över ett helt läsår blir omfattningen tydlig.
–Det är viktigt att dimensionera för arbetsuppgifter som inte syns, till exempel hantering av oförutsedda händelser, förberedelser inför möten, förflyttningar och liknande. Lektionerna kan inte heller ligga kloss i kloss. Det behövs även utrymme för att ta ett oplanerat samtal med elever eller kollegor. Även pauser ska det finnas tid till, säger Pernilla Fransson.
Det måste finnas tid för pauser
Det vanliga är att man på en arbetsplats har en kvarts paus på för- och eftermiddagen. Det blir 2,5 timme i veckan och bortåt 100 timmar på ett år som det måste finnas utrymme för. En timmes personalmöte i veckan blir 40 timmar på ett år.
Därför menar Pernilla Fransson att tjänsteplaneringen måste innehålla marginaler.
– Om man vet att möten kommer att ta ungefär 80 timmar under året bör man kanske lägga in 100 timmar i planeringen. Då finns tid till förflyttning, möjlighet till mötesförberedelser och protokollskrivande. De här räkneexemplen är viktiga att ta med, för om det uppdagas att inte alla arbetsuppgifter ryms i en medarbetares arbetstid behöver man göra förändringar. Kanske behövs fler tjänster på arbetsplatsen, säger Pernilla Fransson.
Kollektivavtalet tydligt om dialog
I Upplands Väsby har Sveriges Lärare under flera år försökt få kommunen att införa fungerande rutiner. Trots att kollektivavtalet tydligt beskriver hur dialogerna om arbetsbelastning ska gå till har arbetet gått långsamt på många skolor.
– Efter långa diskussioner fick vi till slut till bra samtal med arbetsgivaren. Vi visade exempel från andra kommuner och pekade på fördelarna med en tydlig dimensionering. Kommunen var positiv och vi trodde att vi var överens, säger Pernilla Fransson.
Sedan gick månaderna utan att något hände.
Hotade driva frågan som avtalsbrott
Föreningen valde att sätta hårt mot hårt och hotade med att driva frågan som ett avtalsbrott.
– Det tog skruv. Plötsligt tog arbetsgivaren fram en handlingsplan för rektorerna med principer för tjänstefördelning, årshjul och prioriteringslistor. Då kände vi att det äntligen började röra på sig.
Planen var att det nya arbetssättet skulle införas när läsåret startade hösten 2025. Men genomförandet gick trögt.
– Det prioriterades inte på skolorna. På vissa arbetsplatser kom man i gång, men på andra hände väldigt lite. Överenskommelsen verkade mest ha blivit en pappersprodukt. Vi hade förväntat oss att dialogerna faktiskt skulle genomföras. Då satte vi ned foten, säger Pernilla Fransson.
Arbetstid
Följs kollektivavtalet på din arbetsplats?
- Använd Arbetstidskollen och få reda på om ditt arbetstidsschema följer avtal och lagar. Prata med din chef om något inte är som det ska.
- Med Schemakollen tar du reda på om alla dina arbetsuppgifter ryms i din arbetstid en vanlig vecka. Du ser även om du har tillräckligt med tid för rast, paus och ställtid.
- Med Sveriges Lärares metodstöd för tjänsteplanering kan du kan vässa din argumentation utifrån kollektivavtal, lagar och styrdokument. Materialet är tillgängligt för dig som är medlem eller fackligt ombud.
- Du som är förtroendevald på din arbetsplats har tillgång till mer information om dimensionering av arbetsuppgifter i portalen.sverigeslarare.se
Begärde in rapporter från alla skolor
För att få fart på arbetet uppmanade föreningen sina ombud att lyfta frågan i samverkan med rektorerna. När det fortfarande gick långsamt begärde föreningen in rapporter från alla rektorer om hur långt de hade kommit.
Det gav resultat. Föreningen fick en tydligare bild av läget och kunde se stora skillnader mellan skolorna. Vissa hade kommit långt medan andra ännu inte hade startat arbetet. Flera skolor uppgav att de planerade att börja med dialogerna först inför höstterminen 2026.
”Gå samman på arbetsplatsen och lyft frågan med rektorn”
Trots motståndet känner Pernilla Fransson hopp inför framtiden. Hon vill också uppmuntra lärare i andra kommuner att driva frågan lokalt.
– Gå samman på arbetsplatsen och lyft frågan med rektorn. Det står i kollektivavtalet att ni ska ha individuella dialoger om dimensioneringen av arbetsuppgifter. Om det känns stort kan man börja i liten skala och justera efter hand. Det viktigaste är att dialogerna faktiskt kommer till stånd, säger hon.