Efter hårda påtryckningar: Nu ska lärarnas tid synas

Föreningen har under flera år drivit frågan om tydligare tjänsteplanering och rimlig arbetsbelastning. Inte minst har de kämpat för att synliggöra lärarnas osynliga arbetsuppgifter, som att hantera oförutsedda situationer och att ta spontana samtal med elever och kollegor.

Kollektivavtalet beskriver tydligt att rektorerna ska ha individuella dialoger med lärarna om arbetsbelastning. Trots det har arbetet gått långsamt på många skolor. 

– Efter långa diskussioner fick vi till slut till bra samtal med arbetsgivaren. Vi visade exempel från andra kommuner och pekade på fördelarna med en tydlig dimensionering. Kommunen var positiv och vi trodde att vi var överens, säger Pernilla Fransson.

Men sedan gick månaderna utan att något hände.

Hotade driva frågan som avtalsbrott

Föreningen valde att sätta hårt mot hårt och hotade med att driva frågan som ett avtalsbrott.

– Plötsligt tog arbetsgivaren fram en handlingsplan för rektorerna med principer för tjänstefördelning, årshjul och prioriteringslistor. Då kände vi att det äntligen började röra på sig.

Planen var att det nya arbetssättet skulle införas när läsåret startade hösten 2025. Men genomförandet gick trögt.

– Det prioriterades inte på skolorna. På vissa arbetsplatser kom man i gång, men på andra hände väldigt lite. Överenskommelsen verkade mest ha blivit en pappersprodukt. Vi hade förväntat oss att dialogerna faktiskt skulle genomföras. Då satte vi ned foten, säger Pernilla Fransson.

Begärde in rapporter från alla skolor

För att få fart på arbetet uppmanade föreningen sina ombud att lyfta frågan i samverkan med rektorerna. När det fortfarande gick långsamt begärde föreningen in rapporter från alla rektorer om hur långt de hade kommit.

Det gav resultat. Föreningen fick en tydligare bild av läget och kunde se stora skillnader mellan skolorna. Vissa hade kommit långt medan andra ännu inte hade startat arbetet. Flera skolor uppgav att de planerade att börja med dialogerna först inför höstterminen 2026.

Kollektivavtalet tydligt om dialog

Trots motståndet känner Pernilla Fransson hopp inför framtiden.

–Äntligen börjar arbetsplatserna följa kollektivavtalet, bara några få halkar efter, säger Pernilla Fransson som är ordförande i Sveriges Lärare i Upplands Väsby.

Hon vill också uppmuntra lärare i andra kommuner att driva frågan lokalt.

– Gå samman på arbetsplatsen och lyft frågan med rektorn. Det står i kollektivavtalet att ni ska ha individuella dialoger om dimensioneringen av arbetsuppgifter. Om det känns stort kan man börja i liten skala och justera efter hand. Det viktigaste är att dialogerna faktiskt kommer till stånd, säger hon.

Undervisningsanknutet arbete ska samverkas

I kommunen har man beslutat att varje undervisningstimme på gymnasiet ska ge 45 minuter för undervisningsanknutet arbete, och något mindre i grundskolan. På varje skola ska man ta fram faktorer för undervisningsanknutet arbete per undervisningstimme. Utöver det ska man på skolorna samverka tidsåtgång för övriga arbetsuppgifter.

– Det säger sig självt att ju mer undervisning du har, desto mer undervisningsanknutet arbete behöver du tid till, säger Pernilla Franson.

Alla uppgifter ska rymmas

I övrig tid ska en lång rad arbetsuppgifter få plats: mentorskap, möten, utvecklingssamtal, kontakt med vårdnadshavare, administration, försteläraruppdrag och lönesamtal. Där ingår också så kallad medarbetartid för att läsa e-post, hålla sig uppdaterad via intranät och hantera olika praktiska frågor som uppstår under arbetsdagen.

På pappret kan det se ut som små tidsåtgångar här och där. Men utslaget över ett helt läsår blir omfattningen tydlig. 

–Det är viktigt att dimensionera för arbetsuppgifter som inte syns, till exempel hantering av oförutsedda händelser, förberedelser inför möten, förflyttningar och liknande. Lektionerna kan inte heller ligga kloss i kloss. Det behövs även utrymme för att ta ett oplanerat samtal med elever eller kollegor. Även pauser ska det finnas tid till, säger Pernilla Fransson.

Det ska finnas tid för pauser

Det vanliga är att man på en arbetsplats har en kvarts paus på för- och eftermiddagen. Det blir 2,5 timme i veckan och bortåt 100 timmar på ett år som det måste finnas utrymme för. En timmes personalmöte i veckan blir 40 timmar på ett år.

Därför menar Pernilla Fransson att tjänsteplaneringen måste innehålla marginaler.

– Om man vet att möten kommer att ta ungefär 80 timmar under året bör man kanske lägga in 100 timmar i planeringen. Då finns tid till förflyttning, möjlighet till mötesförberedelser och protokollskrivande. De här räkneexemplen är viktiga att ta med, för om det uppdagas att inte alla arbetsuppgifter ryms i en medarbetares arbetstid behöver man göra förändringar. Kanske behövs fler tjänster på arbetsplatsen, säger Pernilla Fransson.