Staten / Arbetsgivarverket

Det centrala löneavtalet på det statliga området kallas för RALS. Där finns de grundläggande principerna för lönesättning, som ska omsättas till den lokala löneprocessen. 

Din arbetsinsats och prestation bedöms utifrån lokala lönekriterier, som fackliga ombud och arbetsgivare diskuterar fram.

Lönerna ska på kollektiv nivå öka minst med det så kallade märket; 4,1 % 2023 och 3,3 % 2024. Det finns ingen garanti på individnivå, men vid väldigt lågt lönepåslag ställs krav på åtgärder.

Lönesamtalet

RALS gör det möjligt att välja mellan två olika sätt att fastställa den nya lönen:

• Lönesättande samtal där din chef ger dig ett förslag till ny lön, om du accepterar förslaget så fastställs den nya lönen. 
• Lokala förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivare.

Det ska inte vara någon skillnad på vilken metod ni använder er av eftersom det är samma kriterier som ligger till grund för den nya lönen. 

Oavsett vilket sätt som valts på din arbetsplats ska du och din chef ha en dialog om din lön, där ni båda kommer till tals. 

Inom varje myndighet finns ett lokalt arbetstidsavtal, kontakta ditt fackliga ombud för information för att få tillgång till avtalet.

För någon som arbetar heltid är den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden 39 timmar och 45 minuter. Det gäller alltså för en kalendervecka som förutom söndag är helgfri.

Lärare, forskare och doktorander har oreglerad arbetstid. Du och din chef ska ha en dialog om var och när arbetet utförs.

Du som är lärare har en total årsarbetstid om

• 1 700 timmar för dig med 35 semesterdagar
• 1 732 timmar för dig med 31 semesterdagar
• 1 756 timmar för dig med 28 semesterdagar.

För att utbildningen och forskningen ska ha hög kvalitet är det viktigt att det finns balans i hur timmarna fördelas över verksamhetsåret.

Du som är professor ska ägna den största delen av din arbetstid åt forskning, men kan även bedriva undervisning och/eller handledning på grund- och forskarutbildningen.

Du som är lektor ska ägna dig åt såväl forskning som utbildning under din arbetstid. Den del av arbetstiden som används för utbildning uppgår normalt till högst 70 procent. Utrymmet för forskning och/eller ämnesutveckling uppgår normalt till minst 20 procent av arbetstiden.

Du som är adjunkt ska huvudsakligen ägna dig åt utbildning. Utbildningsvolymen uppgår normalt till högst 80 procent av arbetstiden för planeringsperioden. Utrymmet för forskarutbildning eller kompetensutveckling utgör minst 10 procent av arbetstiden.

Du som är doktorand har huvudfokus på din egen forskarutbildning. Annat arbete ska förläggas så jämt som möjligt över utbildningstiden och får vara maximalt 20 procent.

Semester tjänas in januari – januari varje år och du kan ut semester som du förväntas tjäna in under året. I avtalet kallas detta för att intjänandeåret sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår.

Utan kollektivavtal hade du inte haft rätt att ta ut betald semester förrän året efter att du har tjänat in dagarna.

Antalet semesterdagar är

• 28 semesterdagar till och med det år du fyller 29 år
• 31 semesterdagar från och med det år du fyller 30 år
• 35 semesterdagar från och med det år du fyller 40 år.

Semesterlön
Under en semesterdag får du din vanliga lön plus ett semestertillägg som är 0,49 % av månadslönen. Tidigare var tillägget 0,44 % och höjningen beräknas ge drygt 650 kr per år (beräknat på en genomsnittslön och ett genomsnittligt antal semesterdagar).

Reglerna för ferietjänst finns i lokala kollektivavtal. Kontakta din förening eller ditt ombud för mer information. 

Utgångspunkten för lärarnas arbetsuppgifter är universitetets eller högskolans uppdrag att i samverkan med det omgivande samhället bedriva kvalitativ forskning och utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Bemanningsplaneringen ska grundas på en realistisk bedömning av vilken faktisk tid som krävs för att fullgöra olika arbetsuppgifter väl. Vid uppföljning och utvärdering av verksamheten ska arbetsfördelningen särskilt uppmärksammas för att förbättra bemanningsplaneringen. 

Inför varje verksamhetsår ska du och din chef göra en tjänstgöringsplan. Den ska vara klar senast en månad före verksamheten börjar och ni ska följa upp den under året. I planer ska stå när och hur mycket du ska arbeta med utbildning, forskning, utvecklingsarbete, examination, administrativt arbete, egen kompetensutveckling samt tid för att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet.

Under avtalsperioden ska centrala parter intensifiera arbetet med arbetsmiljö genom att ta fram strategier för ett hållbart arbetsliv. Bland annat ska frågor om sjukfrånvaro och diskriminering belysas.  

Du som är statligt anställd har rätt att gå ner i arbetstid till och med utgången av det skolår som barnet blir 12 år, istället för lagens 8 år. Det regleras i tjänstledighetsförordningen.

När du är föräldraledig och tar ut föräldrapenning kan du få behålla cirka tio procent av din lön i upp till högst 360 dagar per födsel. Detta gäller från 2023-10-01 även vid uttag av graviditetspenning.

Arbetsgivaren betalar då delar av mellanskillnaden mellan föräldrapenningen och din lön. För statligt anställda är tillägget 10 procent på lönen under basbeloppstaket och 90 procent på lönedelar över basbeloppstaket.

Dag 1-14 får du sjuklön från arbetsgivaren. Det görs ett karensavdrag från sjuklönen som motsvarar 3,68 % av din aktuella månadslön samt 0,38 % av rörliga tillägg. 

Från dag 15 behåller du en del av din lön, så att du tillsammans med sjukpenning från Försäkringskassan har ca 90 % av din vanliga inkomst.

Du kan få ledigt med bibehållen lön vid:

• nära anhörigs svårare sjukdom eller begravning. Totalt högst 10 dagar per år.
• blodgivning.
• besök hos läkare, företagshälsovård eller öppenvård.
• besök hos tandläkare vid akuta besvär eller efter remiss från läkare eller tandläkare.
• besök på mödravårdscentral (obegränsat antal besök för den havande föräldern och 2 besök för den medföljande föräldern). 

Om du är tillsvidareanställd och vill säga upp dig själv är din uppsägningstid: 

• 1 månad om du har arbetat högst ett år
• 2 månader om du har arbetat mer än ett år

Om du är tillsvidareanställd och blir uppsagd är din uppsägningstid:

• 1 månad efter högst ett år anställning
• 3 månader om du har arbetat mer än ett år

Med anställningstid menas den tid som du varit anställd i en följd, i en eller flera anställningar.

Observera att uppsägningstiden kan vara längre till exempel vid uppsägning vid arbetsbrist.

Om du har en allmän visstidsanställning med ett slutdatum, avslutas anställningen normalt först vid det datumet. Du och din arbetsgivare kan i ditt anställningsavtal komma överens om att anställningen går att avsluta i förtid. 

Inom det statliga avtalsområdet finns många olika tidsbegränsade anställningsformer, särskilt inom högskola och universitet. Uppsägningstiderna kan variera, så titta i ditt anställningsavtal och ta kontakt med din förening eller ditt ombud vid frågor.

I kollektivavtalet med Arbetsgivarverket ingår ett omställningsavtal som ger möjlighet till såväl rådgivning som ekonomisk ersättning vid uppsägning eller studier.

Läs mer om omställningsstöd hos Trygghetsstiftelsen.

De allra flesta statligt anställda omfattas av pensionsavtalet PA 16. Från 2024 ökar avsättningen till tjänstepension. 

Läs mer här om statlig tjänstepension.