Ekonomin styr, läraren önskar

Vår nya rapport ”Ekonomin styr, läraren önskar” visar att pengarna till att göra inköp inte räcker till och att det i sin tur minimerar lärarnas möjligheter till inflytande över vilka läromedel och lärverktyg de kan använda.

Sveriges Lärare har undersökt hur lärare ser på några av de förslag som lades fram av läromedelsutredningen för att få en förståelse för hur lärare resonerar om autonomi, styrning och likvärdighet när det gäller läromedel.

Undersökningen visar att det finns lärare som anser att de har hyfsat goda möjligheter att göra nödvändiga inköp. Men att ”det nödvändigaste” är ett begrepp som lärare sedan länge anpassat efter rådande omständigheter och som sällan betyder mer än ”att man åtminstone får komplettera om en bok försvunnit.” Dessutom arbetar allt för många lärare på skolor med noll kronor i läromedelsbudgeten och tillgången till läromedel i svenska skolor är långt ifrån likvärdig.

Diskussionen om digitalt kontra analogt vad gäller läromedel är en del av vardagen och professionen är väl rustad att själva avgöra när det ena är att föredra framför det andra. Det är lika omöjligt att utveckla elevernas digitala kompetens utan tillgång till modern teknik som det är att bedriva evidensbaserad lästräning utan tillgång till tryckta böcker. Diskussionen så som den förs i den offentliga debatten riskerar dessutom att skymma den verkliga problematiken; att pengarna helt enkelt inte räcker till och att det minimerar lärarnas möjligheter till inflytande över vilka läromedel och lärverktyg de kan använda.

Sveriges Lärares krav

För att säkra tillgången på läromedel till landets lärare och elever kräver Sveriges Lärare att:

• Skollagen skärps med en skrivning om rätten till läromedel och andra lärverktyg som en av förutsättningarna för en likvärdig skola.
• Skolinspektionen ges i uppdrag att återkommande granska att huvudmännen lever upp till skollagens krav om tillgång till läromedel samt till andra nationella riktlinjer rörande läromedel.
• Lärare garanteras reellt inflytande över inköp av ändamålsenliga läromedel och lärverktyg.
• Att resurserna till inköp av läromedel samt annat material och utrustning ökar i förhållande till idag, och att det sker genom långsiktigt hållbara förändringar i skolans finansiering och inte med enskilda punktinsatser.
• Nationella kvalitetskriterier för läromedel bör tas fram i nära samråd med företrädare för lärarprofessionen.
• Om en läromedelsnämnd inrättas så bör nämndens uppdrag vara att fastställa kvalitetskriterier för läromedel och att verka för att eleverna har tillräcklig tillgång till läromedel, snarare än att kvalitetsgranska enskilda läromedel.