Ett fritidshem för framtiden

Politiken beskriver vilka frågor vi ska driva för att förbättra förutsättningarna för lärare i fritidshem.

Sammanfattning

Sveriges Lärare kräver att:

  • alla elever ska garanteras undervisning av legitimerade grundlärare med inriktning fritidshem
  • staten lagstiftar om minimibemanning, lärartäthet samt ett maxtak för elevgruppernas storlek
  • kärnuppdraget för lärare i fritidshem värnas genom nationella regleringar av planerings- och utvecklingstid.

Vi kräver också att staten tar ansvar för den enorma lärarbristen och ser till att fler grundlärare i fritidshem utbildas. Ett fritidshem utan lärare i fritidshem kan inte benämnas som ett fritidshem!

Ett fritidshem för framtiden 

Nära en halv miljon elever är inskrivna i fritidshemmen i Sverige. Det visar att verksamheten är både uppskattad och efterfrågad. För de yngre eleverna sker utbildningen under mer än halva skoldagen i fritidshemmet.

Genom en undervisning som är situationsstyrd, upplevelsebaserad och grupporienterad och som utgår från elevernas behov, intressen och initiativ, utgör fritidshemmens undervisning ett viktigt komplement till elevens utbildning i förskoleklass och grundskola.

Undervisningen utvecklar elevernas förmågor till samarbete, kommunikation, ansvar, reflektion och kreativitet. Dessa förmågor är grundläggande för elevernas möjligheter att nå skolans kunskapsmål och lägger grunden för ett livslångt lärande. Fritidshemmet har dessutom som uppdrag att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande.

Det finns fritidshem där det helt saknas legitimerade och behöriga lärare, vilket innebär att ingen ansvarar för undervisningen. Ett fritidshem utan lärare i fritidshem kan inte benämnas som ett fritidshem.

Den potential att bredda och fördjupa grundskoleelevers lärande och utveckling som finns i fritidshemmets uppdrag har stora utmaningar. Lärare i fritidshem står ofta inför en verklighet med få behöriga kolleger, lokaler som inte är anpassade för verksamheten, allt för stora elevgrupper samt snålt tilltagen planeringstid.

För att verksamheten ska kunna leva upp till syftet i läroplanen och för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig det centrala innehållet måste staten, huvudmän samt skolledningar på de enskilda skolorna ta ett större ansvar och vidta snara åtgärder.

Lärare med inriktning fritidshem måste ges rätt förutsättningar 

För att ge lärare i fritidshem reella möjligheter att genomföra sitt uppdrag i enlighet med styrdokumenten krävs att rätt förutsättningar finns på plats. Så är inte fallet idag. Fyra av tio lärare arbetar i lokaler som inte är anpassade efter fritidshemmets verksamhet. Sju av tio har inte tillräckligt med tid för att planera och följa upp den pedagogiska verksamheten och nästan hälften är tvungna att planera samtidigt som de befinner sig i elevgruppen.

Elevgrupperna i fritidshemmen är för stora; enligt Skolverkets rapport för läsåret 2021/2022 var i genomsnitt nästan 37 barn inskrivna per avdelning. Sett till antalet legitimerade lärare innebar det drygt 62 elever per behörig lärare. Konsekvenserna av för stora elevgrupper blir framför allt att lärarna inte hinner tillgodose elevernas behov i enlighet med läroplansuppdraget. Detta innebär i sin tur stora påfrestningar på lärarnas arbetsmiljö vilket leder till stress och ohälsa.

Fritidshemmets arbete med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska utgå från samma principer som under den obligatoriska delen av skoldagen. Utöver tillgängliga och inkluderande lärmiljöer krävs resurser på samma sätt som under den övriga skoldagen. Det krävs också samverkan med elevhälsan. Den kompetens och det kunnande som lärarna i fritidshemmet har om både enskilda elevers behov och adekvata insatser måste tas till vara Många gånger brister detta. Förutsättningarna i fritidshemmet måste stärkas.

Sveriges Lärare kräver att

  • alla elever ska garanteras undervisning av legitimerade lärare i fritidshem
  • tillgång till ändamålsenliga, anpassade och välutrustade lokaler samt utomhusmiljöer lagstadgas
  • tid för planering, för- och efterarbete och utveckling av den fritidspedagogiska undervisningen och eventuell ämnesundervisning regleras nationellt
  • huvudmän genomför uppdragsdialoger som säkrar verksamhets- och tjänsteplanering samt ett systematiskt arbetsmiljöarbete
  • det specialpedagogiska arbetet inom fritidshemmens verksamhet stärks genom ökad samverkan med elevhälsan och övriga skolan, samt att de resurser som krävs för detta tillförs
  • lärare i fritidshems professionella bedömningar av vad som behövs för barns undervisning ges avgörande betydelse för hur stödarbetet sker i fritidshemmet.

Fritidshemmet måste ges likvärdiga villkor 

Förutsättningarna för lärare i fritidshem är inte likvärdiga i hela landet. Skillnader finns mellan huvudmän såväl som inom en och samma huvudman. Då det saknas nationella regleringar för planeringstid, gruppstorlekar och lärartäthet finns en stor variation inom dessa områden. Variationer finns också i huvudmäns och rektorers förståelse för, och prioritering av, fritidshemmets läroplansuppdrag, vilket leder till att lärare på många håll får en otydlig arbetssituation och en orimlig tjänst Hos vissa huvudmän är det självklart att karriärtjänster kan inrättas med inriktning mot undervisning i fritidshem medan det hos andra inte förekommer alls.

För att ett yrkesliv som lärare i fritidshem ska bli attraktivt och hållbart krävs stärkt autonomi, att yrkesskickligheten premieras och att karriärmöjligheter utvecklas. Lönen måste spegla det ansvar och den komplexitet som uppdraget innebär.

Sveriges Lärare kräver att

  • staten lagstiftar om minimibemanning, lärartäthet samt ett maxtak för elevgruppernas storlek
  • staten tar ett huvudansvar för fritidshemmens finansiering, resursfördelning och likvärdighet
  • staten tar ansvar för att yrkesskicklighet hos lärare i fritidshem premieras och karriärmöjligheter utvecklas, samt att nödvändiga medel för detta skjuts till.

Kompetensförsörjning och kompetensutveckling måste förstärkas 

En faktor som påverkar fritidshemmets förutsättningar är bristen på legitimerade lärare. Undersökningar visar att lärarbristen leder till svårigheter att fullfölja läroplansuppdraget, högre arbetsbelastning samt att tid går åt för att handleda kollegor som saknar legitimation. Lärare i fritidshem vittnar ofta om svårigheter att få gehör hos skolledningen gällande skolans resursfördelning. Huvudmännen måste ta ett tydligare ansvar för att skolans hela verksamhet får rätt resurser och att olika yrkesgrupper inom skolan inte ställs mot varandra.

Drygt 20 000 personer med tjänst i fritidshemmet är anställda som lärare. Av dessa är endast drygt fyra av tio legitimerade lärare med behörighet att undervisa i fritidshem. Andelen behöriga lärare är högre i fritidshem med kommunal huvudman än i fritidshem med enskild huvudman. I många verksamheter saknas helt personal med pedagogisk högskoleexamen. Trots att enbart legitimerade lärare kan uppdras att bedriva undervisning i fritidshemmet förekommer det att huvudmännen kringgår detta. Att det inte finns några regleringar för hur många elever en lärare kan ansvara för är en del av problematiken.

Det är vanligt att lärare i fritidshem undervisar både i fritidshemmet och i något ämne under den obligatoriska delen av grundskolan. Den nuvarande lärarutbildningen med inriktning mot fritidshem ger behörighet att undervisa i något praktiskt-estetiskt ämne. Många lärare med inriktning fritidshem väljer efter en tid i yrket att enbart undervisa i den obligatoriska delen. En förklaring till detta är att de upplever att det valet innebär både bättre arbetsvillkor, högre lön och högre status än att undervisa i fritidshem. Detta medför att antalet lärare som undervisar i fritidshem blir lägre än vad det skulle kunna vara och bristen följaktligen större.

Lärare i fritidshems möjligheter att delta i professionsprogrammet måste säkras. Fler lärare i fritidshem måste ges möjlighet att nå en examen på avancerad nivå. Det är dels viktigt för verksamhetens utveckling, dels för att öka försörjningen av personer som kan påbörja forskarutbildningar med inriktning mot fritidshemmet.

Sveriges Lärare kräver att

  • rätten till och tid för kompetensutveckling regleras
  • staten ser till att fler grundlärare med inriktning fritidshem utbildas
  • huvudmän ger lärare i fritidshem möjlighet att delta i statens professionsprogram
  • staten skapar en masterpåbyggnad med fritidshemsinriktning
  • grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem ger en examen på avancerad nivå.

Film

Se gärna filmen från webbinariet där politiken för fritidshem presenterades.

Frågor & svar