Sveriges Lärare står i solidaritet med Ukraina

Ett år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Vi är många som minns det fruktansvärda beskedet som om det var i går och som förfäras över att det orättfärdiga kriget nu går in på sitt andra år.


Färre ukrainska elever än vad vi först trodde har börjat i svensk skola, och de rapporter vi får är att mottagandet har fungerat väl. Samtidigt är det många som sliter. På dagarna deltar de ukrainska eleverna i undervisningen med sina svenska klasskamrater; på kvällarna kämpar de med att hänga med i sin ukrainska skola via distans- och fjärrundervisning av varierande teknisk kvalitet. Konsekvenserna av att samtidigt behöva oroa sig över det som händer i hemlandet är svåra för oss andra att greppa och förstå.

Jag sitter som europeisk ordförande i det globala lärarfacket Education International, EI. Sedan kriget bröt ut har vi inom EI och den europeiska grenen ETUCE på olika sätt försökt stödja vår ukrainska systerorganisation TUESWU. Många av medlemmarna befinner sig runtom i krigets Ukraina, men de är också en del av den massiva flyktingströmmen till grannländerna och övriga Europa.

De ukrainska lärarfackliga kollegorna har många gånger varit med på länk i styrelsemöten och kongresser. Från skyddsrum har de kommunicerat om hur bombningarna drabbar skolor och förskolor, om hur kriget stjäl barn- och ungdomstid från Ukrainas skolelever och om hur landets yngsta medborgare nu berövas sin självklara rätt till utbildning.

I september förra året deltog jag, som representant för ETUCE, i FN:s utbildningstoppmöte i New York. Ukrainas regeringsrepresentanter ombads under mötet att berätta vad skolan nu behöver allra mest. Svaret var två saker – hårdvara för att kunna bedriva digital undervisning och psykosocialt stöd till både lärare och elever. Många hundra barn har dödats i Ukraina sedan invasionen. Miljontals har berövats sin trygghet och kan komma att behöva leva med krigstraumat resten av livet.

De stora humanitära biståndsaktörerna arbetar oförtröttligt med att stödja krigets offer. Organisationer som UNICEF, Rädda Barnen och Education Cannot Wait gör det med särskilt fokus på barns och ungas behov. När samhällen bombas sönder och infrastruktur förstörs blir vägen till utbildning lång. Energifrågan är därför extra viktig när utbildningen tvingas bli digital, inte bara för elever i Ukraina utan också för de många elever och lärare som tvingats fly.

ETUCE har besökt lärare och elever på flykt i Polen, Rumänien, Moldavien, Estland, Lettland och Litauen. Lärarfacken i dessa länder gör stordåd tillsammans med myndigheterna för att försöka integrera både lärare och elever i skolorna. Vi vet att det krävs tid för att tillägna sig nya språk, och för att hitta sätt att kombinera undervisning på modersmålet med undervisning på det nya språket.

Sveriges Lärare har liksom många andra lärarfack runtom i världen bidragit med stöd till EI:s solidaritetsfond – pengar som nu används för att stötta det ukrainska lärarfacket TUESWU:s arbete. Sammanlagt har över 4,7 miljoner kronor kommit in och EI har betalat ut drygt 1,5 miljoner i omgångar under det gångna året. Pengarna har använts till att stärka lokalföreningarna, till att upprätthålla kontaktvägarna inom lärarfacket över hela landet och till att skydda medlemmar och familjer från krigets fasor. En generator till TUESWU:s kontor har också införskaffats. Särskilt i ockuperade områden har ockupationsmakten förstört facklig infrastruktur och hindrat det lärarfackliga arbetet. Att kunna hålla kontakten med medlemmarna har varit en prioritet, liksom att kunna informera omvärlden om krigets effekter på utbildningen.

Under året som gått har Åsa Fahlén och jag deltagit vid olika fredsmanifestationer där vi uttryckt Sveriges Lärares stöd till lärare, elever och fackföreningsrörelsen i Ukraina. Vi har ropat på fred och krävt att Putins regim ska avsluta alla krigshandlingar. I dag, på årsdagen av invasionen, är vi många som samlar oss till fredsmanifestationer runtom i Sverige. Var du än är – stötta freden. Sveriges Lärare står i solidaritet med Ukrainas lärare och elever.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande

Frågor & svar