Dags att slå hål på myten om sommarlovet

Lärare arbetar 40 timmar i veckan utslaget på hela året. Det är dags att slå hål på myten om att lärarna skulle ha mer ledigt än andra yrkesgrupper.

Ofta får lärare höra ”men du har ju i alla fall ett långt sommarlov”. Personerna som fäller denna replik vet ofta inte hur arbetssituationen ser ut för lärare.

Fler arbetstimmar per vecka under terminerna

När andra på svenska arbetsmarknaden arbetar 40 timmar i veckan arbetar lärare 45 timmar i veckan under terminerna. Anledningen är att lärarna arbetar när eleverna befinner sig i skolan.

När eleverna sedan tar sommarlov får läraren möjlighet att ta ut ”kompensationsledigt” för timmarna som redan jobbats in under årets två terminer.

Totalt sett arbetar alltså en lärare 40 timmar i veckan utslaget på hela året. Precis som de flesta andra yrkesverksamma.

Ferietjänst 

Den här anställningsformen heter ferietjänst. Eftersom elever endast går i skolan delar av året är det i dagsläget den anställningsform som passar bäst för lärare.

Lösningar kostar

Men om en arbetsgivare skulle se att verksamheten kan förbättras genom att personalen disponerar om sin årsarbetstid går det att sluta särskilda avtal. Lärarna ska då vara med och utforma arbetstidsförläggningen och ska också kompenseras lönemässigt.

Arbetstidsförändringen kan då bli en ren semestertjänst (som är den anställningsform som de flesta på svenska arbetsmarknaden har). Eller någon helt annan variant som passar verksamheten bättre.

Lärare arbetar mer

Men verkligheten för lärare ser inte ut som för de flesta andra. De där timmarna på pappret stannar ofta inte där. I praktiken arbetar lärare många fler timmar. Och allt tyder på att antalet timmar ökar.

Toppar stressundersökningar

Visst är det så att många yrkesgrupper i samhället arbetar allt mer. Men lärarna sticker ut. Hela 90 procent av alla gymnasielärare upplever att arbetsbelastningen ökat de senaste åren.

När lärare är stressade och inte hinner förbereda och efterarbeta lektioner, tvingas ta ledigt för att hinna rätta nationella prov och belastas med administration, går det direkt ut över eleverna.

Och det är då samvetsstressen smyger sig på. Läraren, som inget hellre vill än att utmana, stötta och peppa eleverna, har plötsligt ingen tid över till kärnuppdraget.

Glädjen över undervisningsarbetet, entusiasmen och kreativiteten riskerar då att överskuggas av ”måsten”, administration och för många långa timmar.

Det är då lärare bestämmer sig för att göra något annat. Det är då studenter väljer bort yrket till förmån för någon annan, ofta mer välbetald, yrkesbana. Detta är en av anledningarna till att vi står inför en stor lärarbrist.

Tiden måste finnas till för lärarna

Nu måste politiker, förvaltningar och huvudmän inse att lärarnas tid måste tas tillvara på, inte missbrukas. Lärarna ska finnas till för eleverna och då måste tiden finnas till för lärarna.