Kamp som ständigt behöver tas
I dag, den 8 mars är det den internationella kvinnodagen, och jag vill ta tillfället i akt att lyfta skolans viktiga roll i kampen för ett jämställt samhälle. Flera aktuella händelser visar att det är en kamp som ständigt behöver tas.
Förra veckan kunde vi i SVT:s Uppdrag Granskning se hur unga tjejer vittnar om att de känt sig tvingade att ställa upp på hårdhänt sex och göra saker de egentligen inte vill och i den uppmärksammade hovrättsdomen i våldtäktsmålet mot ett liten flicka blev det smärtsamt tydligt hur lång väg vi har kvar att gå när okunskapen om vad ordet snippa egentligen betyder fick stå i vägen för rättvisan.
Som lärare ska vi aktivt verka för jämställdhet och både gestalta och förmedla alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor. Vi ska bidra till att eleverna själva utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur dessa kan begränsa människors livsval och livsvillkor. För att kunna göra det krävs förutsättningar och möjlighet att bygga förtroendefulla relationer. Som lärare måste vi få tid att diskutera, problematisera och undervisa barn och elever i de här frågorna och kunna ta hand om de situationer och frågor som uppstår för att kunna förändra normer och värderingar.
Sedan 2010 har EIGE, European Institute for Gender Equality, presenterat ett jämställdhetsindex och för första gången sedan starten har de noterat minskningar i jämställdheten inom flera kärnområden. Bland annat har kvinnors deltagande i arbetslivet minskat, 2022 deltar färre kvinnor än män i formell eller informell utbildning och såväl tillgång till sjukvård samt hälsotillståndet har försämrats för kvinnor. Och även om Sverige fortfarande ligger i topp i många av de indikatorer som mäts så konstaterar EIGE att utvecklingen har avstannat även i vårt hemland.
I Agenda 2030 är jämställdhet ett mål i sig men också ett uttalat medel för hållbar och fredlig utveckling. Vi vet att ett samhälles välstånd ökar då kvinnor och flickor kan bidra på lika villkor som män och pojkar genom sina resurser och kunskaper. Ett land som tillvaratar kvinnors förmågor och initiativkraft har en viktig drivkraft för utveckling. När kvinnor deltar på arbetsmarknaden, har tillgång till resurser och deltar i ekonomin så minskar fattigdom samtidigt som ekonomisk produktivitet och tillväxt ökar. Trots denna kunskap går utvecklingen alltså på tok för långsamt.
Det är nu sex år sedan den nödvändiga Metoo-rörelsen banade väg för en global debatt och ett välkommet upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor. Uppropet lade också grunden till att läroplanen ändrades och sexualundervisningen förstärktes. Under rubriken ”Sexualitet, samtycke och relationer” sätter man fokus på maktstrukturer, porr, ideal och kroppslig integritet. Detta är en viktig förändring, något som inte minst den senaste tidens debatter har satt ljus på. Skolan ska bidra till att förmedla betydelsen av samtycke, och eleverna ska få hjälp att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till pornografi.
Som lärare är vi såklart nyckelpersoner i jämställdhetsarbetet. Vi bidrar varje dag till att barn och unga vågar och kan utmana sina egna föreställningar om sig själv, andra och samhällsstrukturer omkring dem. Förlegade syner på genus, kroppsideal och sexuell identitet ska och får inte begränsa våra barns och elevers rättigheter och valmöjligheter. Tillsammans med föräldrar och samhället i stort kan vi åstadkomma den förändring som krävs för ett jämställt samhälle.
Syftet med internationella kvinnodagen är att fokusera på kampen för kvinnors lika rättigheter och på den ojämställdhet som råder i samhället. Jag är stolt över att både som kvinna, lärare och facklig vara en del av den kampen och att vi är så många som outtröttligt fortsätter den. Och jag kan lova att alla förskolebarn och elever vet vad en snippa är och att det alltid är helt ok att fråga om det man inte vet.