En dag vi aldrig från glömma

Men också här i Sverige ser vi hur antidemokratiska tendenser, intolerans och faktaresistens tillåts ta allt större plats. Det är en utveckling vi måste göra allt för att motverka.

När länder blir mindre demokratiska tenderar också kunskap och bildning att prioriteras ned. De värden skolan står för är därför viktigare än någonsin att försvara. Som lärare har vi ett tydligt demokratiskt uppdrag – att varje dag stå upp för just kunskap och bildning, liksom för demokratiska grundvärderingar. I skolor, förskolor och fritidshem bidrar vi till utveckling och lärande, förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna och främjar värden som människors lika värde, jämställdhet, solidaritet och individens frihet. Minnet av förintelsen finns ständigt med oss i detta.

För varje år mister vi fler av dem som faktiskt kan berätta. Förlusten av Hédi Fried och andra överlevare gör att ansvaret vilar än tyngre på oss andra att föra vittnesbörden vidare. Det är hela samhällets plikt, inte bara lärares.

Samtidigt är skolan ibland en plats där antidemokratiska ställningstaganden luftas. Vi lärare måste ges rätt förutsättningar att kunna möta barns och elevers olika behov, liksom de åsikter de fått med sig från hemmet eller andra sammanhang. I grunden handlar det om att vi, tillsammans med andra professioner, måste ges tid och kompetens att föra dialog, sätta gränser och larma när det behövs. Elevhälsa, socialtjänst och ytterst polis kan i vissa fall behöva kopplas in ­– och för att det ska fungera måste det finnas upparbetade samarbetsstrukturer till stöd för oss lärare.

I vardagen handlar det förstås också om att vi behöver rätt förutsättningar för att ta oss an ämnen som ibland kan vara svåra och känsliga. Som lärare behöver vi kunna bemöta olika former av intolerans, rasism och extremism. En viktig lärarkompetens är att utveckla elevernas diskussionsförmåga, kritiskt tänkande, empati och förståelse för andras erfarenheter och situationer. För att kunna göra det behöver vi lärare tid för, och med, våra elever. Vad som också måste till är ordentligt med tid till för- och efterarbete, kollegialt lärande och samarbete, och kontinuerlig och behovsanpassad kompetensutveckling. Huvudmannen ska ha vår rygg, hela tiden.

Vi lever i en tid då det är lätt att misströsta och undra vart saker och ting är på väg. Men i vårt yrke finns det hopp! Som lärare går vi till jobbet och förser barn och elever med kunskaper som lägger grunden till demokratisk kompetens och ett kritiskt förhållningssätt. Vi lär dem att gå till källorna. Vi lär dem om hur man är en bra kompis. Om att alla är lika mycket värda. Om religionsfrihet och yttrandefrihet. Om respekt för varandra. Om att alla människor ska kunna känna sig trygga och behandlas rättvist – oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning.

Oförtröttligt gör vi lärare allt detta i Sverige och runt om i världen. Ibland trots politiskt motstånd, hotbilder och andra svårigheter. Detta kan vi alla känna stor stolthet över. Självklart ska vi också kräva största möjliga uppbackning av våra arbetsgivare i det viktiga samhällsuppdrag vi har.

Jobba med förintelsen i skolan

Här är några tips till dig som lärare om hur du kan jobba med förintelsen i skolan.

• På levandehistoria.se hittar du material anpassat för undervisning.
• Forum för levande historia har tillsammans med Svenska kommittén mot antisemitism tagit fram ett digitalt informations- och undervisningsmaterial om antisemitism då och nu.
• Det finns en webbkurs som riktar sig till lärare kring hur du kan samtala och bemöta elevernas i klassrummet i frågor kring antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta”.